Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sturlungarna ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ligger nära vinden och kryssar väl. Jfr Styfhet.
R. N.
1. Styffe, Karl (Carl) Gustaf, historisk författare,
föddes d. 28 Mars 1817 på Latorps bruk i Nerike, blef
student i Upsala 1835, aflade filos. kandidatexamen
1842 och promoverades 1845 till filos. doktor. År
1843 ingick han som e. o. amanuens i riksarkivet
samt utnämndes 1853 till förste amanuens derstädes,
1858 till vice bibliotekarie vid Upsala universitet
och 1864 till bibliotekarie, från hvilken befattning
han erhöll afsked år 1882. Särskildt i ändamål att
i utländska arkiv forska efter bidrag till Sveriges
äldre historia företog S. resor till utlandet under
åren 1850, 1857, 1861 och 1862. År 1854 förordnades
han till ledamot i komitén för afgifvande af
betänkande och förslag rörande inrättandet af ett
statistiskt ämbetsverk, år 1867 till ledamot af
komitén för fortsatt utgifvande af »Scriptores
rerum suecicarum medii aevi», hvarjämte han
1859–61 biträdde författningskommissionen och 1875
var förordnad att med afseende på riksarkivet och
k. biblioteket deltaga i löneregleringskomitén. Han
invaldes 1853 i »Samfundet för utgifvande af
handskrifter rörande Skandinaviens historia», 1858
i Vitterhets historie och antiqvitetsakademien,
1863 i Vetenskapssocieteten i Upsala, 1867 i
Videnskabernes selskab i Köpenhamn och 1874 i
Vetenskapsakademien. S. har utom de akademiska
afhandlingarna Landtdagen i Malmö år 1669 (1845)
och Om Sveriges kanalbyggnader intill medlet af
adertonde seklet (1846) samt uppsatser i tidskrifter
utgifvit: Handlingar rörande landtdagarne i
Vestergötland 1676 (1848), Samling af instructioner för
tjenstemän vid landtregeringen i Sverige och Finnland
(1852), Samling af instructioner rörande den civila
förvaltningen i Sverige och Finnland I. (1856), de
båda senare arbetena utgifna på uppdrag af Samfundet
för utgifvande af handskrifter rörande Skandinaviens
historia, Bidrag till Skandinaviens historia ur
utländska arkiver (5 del. 1859–84), hvilket verk
omfattar tiden från 1310 till 1520, och hvari hvarje
del inledes med en öfversigt af ifrågavarande period,
Gustaf II Adolf. Skrifter (1861), Framställning af de
så kallade grundregalernas uppkomst och tillämpning i
Sverige intill slutet af 16:de årh., med anledning af
den uppdiktade berättelsen om ett riksdagsbeslut på
Helgeandsholmen år 1282 (i Vitt. hist. o. ant. akad:s
handl. 1864), det förträffliga verket Skandinavien
under unionstiden. Ett bidrag till den historiska
geografien (1867; 2:dra uppl. 1880), Bidrag till
Skandinaviens historia (Hist. handl. VIII) och
K. Gustaf II Adolfs bref och instruktioner (1888). Han
har äfven redigerat 29:de delen af »Handlingar rörande
Skandinaviens historia».
Under de senare åren har S. på uppdrag af Vitterhets
historie och antikvitetsakademien varit sysselsatt
med förarbeten för utgifvandet af Axel Oxenstiernas
skrifter och brefvexling samt har för detta
ändamål besökt flere utländska arkiv. Första bandet
innehållande Oxenstiernas historiska och politiska
skrifter utkom 1883.
2. Styffe, Knut, bergsvetenskapsman, teknolog, den
föregåendes broder, född på Karlsfors nu nedlagda
alunbruk i Bergs församling af Vestergötland
d. 13 Jan. 1824, blef student i Upsala 1841,
aflade hofrättsexamen 1843 och bergsexamen 1847
samt inskrefs sistnämnda år såsom auskultant
i Bergskollegium. Efter att hafva genomgått
bergsskolan i Falun förordnades han 1848 till
bergsfiskal vid Sala silfververk samt blef 1852
förordnad till kemie laborator vid Teknologiska
institutet och 1856 till öfverdirektör och nämnda
instituts föreståndare, från hvilken befattning han
erhöll afsked 1890. Under S:s ledning utvecklades
institutet i betydande grad; det fick äfven en egen
lokal, hvilken liksom den 1869 öppnade bergsskolan,
är utförd efter S:s plan-utkast. Äfven i offentliga
uppdrag har S. varit mycket anlitad. Sålunda har han
varit dels ledamot, dels ordförande i flere komitéer,
bl. a. i dem, som tillsatts för utarbetande. af
författningar om passagerareångfartyg, om beskattning
af hvitbetssockertillverkningen, för utrönande af
svenskt, jerns lämplighet till jernvägsmateriel samt
de åren 1876 och 1888 tillsatta tullkomitéerna. År
1855 kallades han till ledamot af Landtbruksakademien,
1870 af Vetenskapsakademien och 1878 af Vetenskaps-
och vitterhetssamhället i Göteborg. S. var åren
1888–90 medlem af riksdagens Andra kammare. Såsom
svensk juryman bevistade han verldsutställningarna
i London 1862 samt i Paris 1867 och 1878. För sina
under utrikes resor gjorda iakttagelser, rörande
jernhandteringen och dess framsteg, har han
redogjort i Jernkontorets Annaler för åren 1856,
1862 och 1867. Hans redogörelse från sist nämnda år är
öfversatt på tyska. Från och med 1856 har han deltagit
i redaktionen af Jernkontorets Annaler och år 1866
der offentliggjort en längre afhandling Om jerns och
ståls elasticitet, tänjbarhet och absoluta styrka,
hvilken blifvit öfversatt på engelska och tyska.
Styfhet, skeppsb., ett fartygs benägenhet att,
sedan det blifvit krängdt (d. v. s. tvingats intaga
ett lutande läge), återtaga sitt upprätta läge. Ett
fartyg, som har ringa styfhet, säges
 |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
