Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Stålglansstaren ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
af brist på djup i koloriten. För närvarande användes
det hufvudsakligen för mera praktiskt ändamål:
vid tillverkningen af värdepapper, banksedlar o. d.
Upk.
Stålsvärd (Ståhlsverd), Magnus, ingeniörofficer,
militärförfattare, född d. 20 Juni 1724, hette
egentl. Tjeder, men adlades 1751 med namnet
S. Efter att 1745 hafva blifvit underkonduktör
vid fortifikationen ingick han först i fransk och
derefter i tyska rikets tjenst. Efter hemkomsten
blef han 1750 kapten vid fortifikationen och 1751
ingeniörkapten vid Lifgardet. År 1756 blef han såsom
invecklad i hofpartiets revolutionsplaner dömd till
döden och d. 23 Juli s. å. afrättad. Hans arbete
Föreläsningar i regulière fortification (1755) är af
stort värde. Hans befästningsförslag utmärka sig för
ett rikligt användande af bombfasta hvalf.
Ståltråd. Se Jerntråd.
Stålvatten, detsamma som jernvatten (se d. o.).
Stånd (plur. stånd), dels i allmänhet
samhällsklass, dels särskildt hvar och en af
de fyra samhällsklasser (adel, prester, borgare
och bönder), som enligt vissa lands lagar varit
eller äro representerade i riksförsamlingen, dels
(plur. stånd l. ständer) i inskränktaste bemärkelse
sammanfattningen af de till hvarje sådan samhällsklass
hörande representanterna i riksförsamlingen. De
fyra ståndens historia är utförligt behandlad under
rubrikerna Adel, Bonde, Borgare och Prestestånd. Se
vidare Etats généraux, Generalstaterna, Parlament,
Provinsialständer och Riksstånd.
Ståndare (Lat. stamen, af stare, stå), bot., benämnes
det manliga befruktningsorganet (hanorganet) i en
blomma. En ståndares vigtigaste del är »knappen»
(anthera, ståndareknappen), som innesluter det
befruktande frömjölet. Efter regeln är denna knapp
uppburen af en »sträng» (filamentum, ståndaresträng),
som oftast är trådlik, men äfven kan vara platt
och då mer eller mindre bladlik. Strängen kan
ock alldeles saknas. Ståndareknappen kan, såsom
hos orkidéerna, vara sammanvuxen med pistillen
till en s. k. könpelare. Hos en del växter äro
ståndaresträngarna förenade med hvarandra i ett
sammanhängande knippe (kl. Monadelphia L.) eller
fördelade i 2, 3 eller flere knippen (kl. Diadelphia
och Polyadelphia L.). I kl. Syngenesia L. äro
ståndareknapparna sammanvuxna med hvarandra till
ett rör omkring pistillens stift. Ståndaren är
en omgestaltning (metamorfos) af bladet. Man har
jämfört knappen med bladskifvan och strängen
med bladskaftet. Jfr Pollen och Pollination.
O. T. S.
Stånddrabant, detsamma som drabant (se d. o.).
Ståndordning, krigsv., kallas den uppställning en
trupp innehar, då dess olika underafdelningar stå i
nummerordning från höger till venster. Ståndordning
intages i regeln vid truppens uppställning,
men under pågående rörelser fäster man numera
vanligen ringa uppmärksamhet vid dess bibehållande,
C. O. N.
Ståndrätt kallas en domstol, som i krig och enligt
några lands lagstiftning äfven vid myteri eller dylika
utomordentliga tillfällen i fredstid sammankallas
för att på stående fot ransaka och döma svåra
förbrytelser. Enligt den svenska strafflagen för
krigsmakten kan ståndrätt sammankallas endast i
krigstid eller vid marsch till krig och utgöres
af vederbörande befälhafvares närmaste man såsom
ordförande och, såsom ledamöter, oberoende af den
tilltalades grad, 2 officerare af minst kaptens
grad, 2 subalternofficerare, 2 underofficerare, 3 af
manskapet och 1 auditör. Sammanträdet sker genast
inför samlad trupp, och rätten får icke åtskiljas,
förrän dom är afkunnad. Till behandling upptagas
endast brott, som enligt strafflagen för krigsmakten
är belagdt med dödsstraff. Domen går ut på dödsdom,
målets öfverlemnande till annan domstol eller
frikännande. För den tilltalades dömande fordras 8
röster. Sedan rätten blifvit upplöst, öfverlemnas
utslaget och protokollet till högste befälhafvaren på
stället, som genast låter befordra dödsstraff till
verkställighet. Har detta icke följt inom 24 timmar
efter utslagets afkunnande, skall målet öfverlemnas
till vederbörlig krigsöfverdomstol för att der
upptagas till pröfning. C. O. N.
Stånds, bot. Se Senecio.
Ståndsdragoner l. stånds- och prestedragoner
kallades det rytteri, som under Karl XII:s
regering uppsattes af adelsmän, ståndspersoner
och prester. Befallning derom utgick år 1700 före
krigets utbrott och innehöll, att en dragon skulle
uppsättas och förses med häst och utrustning för
800 daler silfvermynts inkomst af ståndspersoner
i allmänhet, för hvarje rusttjensthäst af
adeln och af presterskapet för 100 mantal
i församlingen. Skyldigheten att uppsätta
ryttare fick dock lösas mot en vakansafgift
af 200 daler. Redan 1702 befallde konungen en
ny uppsättning af ståndsdragoner till hälften
mot den förra. Verkställigheten skedde genom
landshöfdingarna. Ståndsdragonerna uppsattes å nyo
1712, 1715 och 1716, men försvunno efter fredens
återställande. C. O. N.
Ståndsherrar (T. standesherren) kallas alla, sedan
1806 mediatiserade, fordom riksomedelbara furstar,
grefvar och herrar. Enligt tyska förbundsakten
tillhöra dessa högadeln, äro i börd jämlika med
de suveräna husen samt hafva med afseende på sina
personer, familjer och gods (ståndsherrskap) alla
de privilegier, som framgå ur besittningsrätten,
men icke röra statsmakten. I de enskilda tyska
staterna äro ståndsherrarna derjämte ärftliga
ledamöter af representationens första kammare. Af
de ståndsherrliga slägterna, hvilkas antal efter
förbundsdagens upphäfvande icke ökas, återstå endast,
omkr. hundra.
Ståndskytte. Se Jagt, sp. 996.
Stång, äldre svenskt längdmått = 1/10 ref = 10 fot. Jfr
Qvadratmått.
Stång, sjöv. Se Mast och Tackling.
Stånga, socken i Gotlands län, Södra häradet. Areal
3,950 har. 658 innev. (1889), Annex till Burs, Visby
stift, Södra kontraktet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
