Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Stämning ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
omständigheterna äro synnerligen mildrande, dömas till
fängelse, i hvilket fall den dömde undgår
den vanfrejdspåföljd, som är förbunden med
straffarbete för stöld. Äro omständigheterna
synnerligen försvårande, kan enligt 1890 års lag
straffet för enkel stöld höjas till straffarbete
i två år. För qvalificerad stöld (kyrkostöld,
fickstöld, inbrottsstöld o. s. v.) är högsta
straffet straffarbete i fyra år. Enligt strafflagens
ursprungliga lydelse funnos två lindrigare arter
af qvalificerad stöld (dit hörde stöld af mer än
1,000 kr., stöld från staten eller mild stiftelse,
hustjufnad o. s. v.), men i sammanhang dermed att
maximistraffet för enkel stöld höjdes till två års
straffarbete, uteslötos dessa ur lagen. I händelse af
iteration (se d. o.) skärpes stöldstraffet betydligt,
dock numera ej i samma grad som innan 1890 års lag
blef gällande. J. H-r.
Stölzl, Gottfried Heinrich, tysk tonsättare,
född 1690 i sachsiska Erzgebirge, blef, efter
att hafva tillbragt flere år i Italien och i Prag,
hofkapellmästare i Gotha, der han dog 1749. Han skref
22 operor, en mängd kyrkomusik, symfonier m. m.,
allt endast befintligt i manuskript.
Stömne, bruksegendom i Stafnäs socken, Gillbergs
härad, Värmlands län, belägen vid Stömneflagan,
en af Byelfven bildad sjö, har stångjerns- och
manufakturverk, gjuteri, såg, qvarn och tegelslageri,
allt taxeradt till 620,300 kr. (1890). Bruket
privilegierades 1693.
Stör, zool. Se Störfiskar.
Störböna, stångböna, trädg., en till slägtet
Phaseolus L., nat. fam. Papilionaceae L.,
kl. Diadelphia L. hörande art, som igenkännes
på de trefingrade bladen, hvilkas uddblad är
långt skaftadt, och på stiplerna vid småbladens
fäste. Den vanliga störbönan, äfven kallad
turkisk böna (allmänt förvrängdt till »turska
bönor»), Ph. vulgaris L., har flere meter lång,
slingrande stjelk, med spiralställda blad, hvilkas
stora småblad äro hjertlikt eller snedt äggrunda,
spetsiga. Blomklasarna utgå från bladvecken. De
2 skärmbladen vid fodrets bas äro kortare än
detta. Kronkölen är i spetsen vriden och blommorna
hvita eller röda. De utdragna baljorna innehålla
flere frön. Störbönan är ursprungligen från Ostindien,
men odlas numera allmänt i många afarter. En vacker
art är den s. k. rosenbönan, Ph. multiflorus Lam.,
som härstammar från Central-Amerika och odlas
icke blott för fruktens skull, utan äfven för
sina rika, vackra, röda och ibland hvitblandade
blommor. Namnet stör- eller stångbönor kommer deraf
att man måste sätta störar eller spröten till stöd
åt den odlade bönan. Baljorna användas såsom späda
till stufning eller läggas in till vinterbehof.
O. T. S.
Stördalen. Se Stjördalen.
Störfiskar, Acipenseridae, zool., familj tillhörande
underordn. broskganoider (Chondrostei) inom
ordn. ganoider (Ganoidei) och fiskarnas klass. Kroppen
är långsträckt och belagd med fem rader bensköldar,
nosen utdragen, kägelformig, med den lilla tandlösa
munnen och fyra skäggtrådar på undre sidan. Simblåsan
kommunicerar med matstrupen. Störfiskarna tillhöra
den nordliga tempererade zonen och lefva antingen
uteslutande i sött vatten eller blott under
lektiden. Äggen äro mycket små och alstras i så stort
antal, att enligt en beräkning en hona skulle om året
frambringa omkr. 3 mill. Till familjen hör störslägtet
(Acipenser), som kännetecknas derigenom att spruthål
finnas och att benplåtraderna äro fullständigt skilda
från hvarandra. Omkr. 20 arter äro kända från Europa,
Asien och Amerika. De mest bekanta äro: stören
(A. sturio), hvilken uppnår en längd af 5,5 m. Han
förekommer i Atlanten, Medelhafvet samt Nord- och
Östersjön och stiger upp in i Rhen, Weser, Elbe, Oder
och Weichsel för att leka. Sterletten (A. ruthenus),
skiljer sig från den föregående genom längre, tunnare
nos, derigenom att hans långa
 |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
