- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 15. Socker - Tengström /
859-860

(1891) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Succus ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

en frikostig mecenat och en varm vän af konst
och vetenskap samt egde ett ovanligt omfattande
och dyrbart bibliotek, som jämte hans rikhaltiga
samlingar af mynt, autografer och taflor med skäl
ådrog sig besökandes beundran. Han dog i Stockholm
d. 18 Jan. 1836. S. har författat Précis de la guerre
de Finland 1808–1809
(»Kriget mellan Sverige och
Ryssland 1808 och 1809», öfvers. af K. F. G. Wrede
1835), ehuru boken utgafs i hans sons, general Paul
S:s, namn. A. B. B.

Suchum Kale, hamnstad i ryska guvernementet
Kutais, distriktet Suchum, vid Svarta hafvet. 1,947
innev. (1882). Sedan S. 1810 eröfrats af ryssarna,
inrättade dessa der en proviantstation för sin
transkaukasiska armé. År 1854, under Krimkriget,
och 1877, under rysk-turkiska kriget, nedbrändes det
af abchaserna.

Suckarnas bro. Se Venezia.

Suckat (Fr. succade, af Lat. succus, saft), inkokad
saft, insyltad frukt.

Suckulent (af Lat. succus, saft), saftig, köttig
(t. ex. om växter).

Suckumbenspenningar (af Lat. succumbere,
ligga under, förlora t. ex. en rättegång), jur.,
benämning på det penningebelopp, som enligt
vissa processordningar måste inbetalas af den,
hvilken fullföljer talan i högsta instansen mot
en appellationsdomstols dom, och som af honom
förloras, derest han ej vinner någon ändring i
den öfverklagade domen. Vinnes deremot ändring,
återbetalas beloppet. Inom den svenska civilprocessen
är revisionsskillingen suckumbenspenningar.
L. A.

Suckussion (succussio hippocratis), en redan af
hippokratiska skolan använd undersökningsmetod,
att genom skakning af kroppen frambringa
ett sqvalpande ljud, som angaf närvaro af
vätska och gaser i någon kroppens kavitet,
företrädesvis i brösthålan vid pyopnevmothorax.
F. B.

Sucre. Se Chuquisaca 2.

Suctoria, zool. Se Säckkräftor.

Suczawa, stad i hertigdömet Bukovina,
vid floden af samma namn. 10,104
innev. (1880). Speditionshandel. S. var fordom
residens för furstarna af Moldau.

Sudan (Arab. Bilad es-Sudan, de svartes land) är
det namn, som numera äfven i Europa oftast gifves
åt den ofantliga landsträckan söder om den stora
afrikanska öcknen. Namnet är liktydigt med det
latinska Nigritien, som af ålder blifvit tillagdt
samma område, men betecknar liksom detta endast ett
geografiskt begrepp, utan egentlig motsvarighet i
landets naturliga eller historiska förhållanden. Dess
gränser äro ganska obestämda och sväfvande; dock
plägar man nu för tiden merendels under namnet
S. förstå den del af Afrika, som utbreder sig söder
om Sahara och, i det närmaste upptagande verldsdelens
hela bredd, sträcker sig från Senegals kust i vester
till Hvita Nilen och Abessinien i öster, med obestämda
gränser mot Nubien, hvars södra delar under de senare
årens politiska strider ofta blifvit räknade hit,
då till S. blifvit förda nejderna intill Röda hafvet
med hamnarna
Sauakin och Masaua. Af landet vid öfre Nilen plägar det
eqvatoriala området söder om Bahr el-ghasal och Bahr
el-arab icke räknas till S., som deremot anses omfatta
Tsadsjöns område intill de låga höjder, som i Afrikas
midt skilja det från Kongos dalföre. Guineabuktens
norra kust föres åter icke till S., hvars sydgräns
vester om Niger anses följa de höjder, som skilja dess
vatten från de strömmar, hvilka flyta ned åt kusten. I
norr anses S. upphöra, der det fruktbara landet slutar
och öcknen tager vid.

Det område, som slutes inom
dessa råmärken, torde kunna uppskattas till vid pass
8–10 mill. qvkm. Det är ett kulligt, mestadels slätt
land, hvilket sakta sänker sig ned mot vattendragen i
dess midt och endast sällan lyfter sig upp till berg
af mera betydande höjd. Af dessa märkas de föga kända
Kong-bergen i sydvest, ej långt från Senegals och
Nigers källområde, samt Adamaua, som mellan Binue och
Guineabukten reser sig intill 3,000 m. höjd. Landets
stora floder bestämma dess naturliga indelning. Vestra
delen vattnas af Niger, af hvars område endast det
sumpiga, osunda mynningslandet icke hör hit. Då den
delvis nära nog uttorkar under den regnlösa delen
af året och dess lopp på flere ställen afbrytes af
strida forsar, har den ingen betydelse för sjöfarten,
innan den från öster mottager sitt största tillflöde,
Binue, som är hufvudfloden öfverlägsen i vattenmassa
och synes vara segelbar djupt in i landet, dit den
sålunda omedelbart från kusten öppnar en vattenväg,
som i framtiden måste få stor betydelse. – Mellersta
delen af landet omfattar Tsadsjöns ansenliga bäcken,
hvars utsträckning ännu ej låter sig bestämmas,
men knappast torde understiga 1 1/2 mill. qvkm. Tsad
skulle snarare kallas ett träsk, dit vattnen samlas
från vester och söder, och som stiger och faller efter
årstidernas vexling, och det i sådan utsträckning, att
den från en yta af 25,000 qvkm. under den torra tiden
sväller ut till öfver 100,000 under regntiden. Derför
kallas den ock af araberna ett haf, hvars stränder
man icke kan se för idel vatten. Af dess tillflöden
är Sjari från söder det betydligaste. Belägen invid
öcknens sydliga rand, saknar Tsad aflopp, men då
dess vatten det oaktadt ännu icke hunnit blifva salt,
måste den egt ett sådant inom en ej alltför aflägsen
tidsålder. Man har en tid velat söka detta aflopp i en
dalsänka nordöst om sjön och gissat, att den en gång
flutit genom öcknen och fallit ut i stora Syrten. Men
i denna riktning möta ansenliga höjder, och det synes
numera sannolikt, att Tsadsjön i sydvest stått i
förbindelse med Binuefloden och sålunda gifvit en
högst betydlig utvidgning åt Nigers redan förut
ansenliga vattensystem. Det lär till och med ej
vara omöjligt att genom kanalisering återställa den
gamla förbindelsen och sålunda låta Binues segelbara
vattenväg fortsättas djupt in i Bagirmi. – Östligaste
delen hör till Nilens vattenområde, hvilken flod
dock ej derifrån mottager något enda tillflöde af
betydenhet, men från sitt regnrika källområde medför
en vattenmassa, dubbelt så stor som vid flodens utlopp

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:33:39 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfao/0436.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free