Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sues. 2. (Sues-kanalen) Kanal mellan Medelhafvet och Röda hafvet - Sues. 3. Stad i Egypten, på ett kort näs vid Röda hafvet - Suess, Eduard - Suessioner. Se Svessioner - Suetonius (Cajus S. Tranquillus), romersk historieskrifvare och biograf
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
maritime de Suez» grundadt Mag. Först d. 25 April
1859 började man emellertid arbetet vid Port Said,
hvilken hamn nyanlades. Med okuflig energi och stort
skarpsinne besegrade Lesseps de många svårigheter, som
uppstodo, bl. a. derigenom att arbetet måste utföras
i en på lifsmedel och kommunikationer blottad samt
för härjande epidemier utsatt öcken. För att anskaffa
sött vatten och möjliggöra tillförseln af materiel
gräfdes en mindre kanal från Sagasig vid Nilens
östra gren till Ismailia och vidare långs S.-kanalen
till staden S. Denna vattenväg öppnades 1863, och
då den stora kanalens första led till Ismailia blef
fullbordad 1865, kunde redan smärre fartyg passera
mellan de båda hafven. Icke ens den omständigheten
att den nye vicekonungen Ismail pasja, förmådd af
de om sin handel på Indien afundsjuka engelsmännen,
vägrade att enligt sin faders förbindelse vidare låta
fellaher utföra arbetet, kunde hindra Lesseps i hans
företag. Med tillhjelp af europeiska arbetare och
användning af en mängd nya maskiner blef verket
tvärtom derefter raskare framdrifvet. Den 16–18
Nov. 1869 öppnades kanalen i Port Said under
stora högtidligheter samt i närvaro af kediven,
af kejsarinnan Eugénie af Frankrike, kejsaren af
Österrike, kronprinsen af Preussen m. fl. furstliga
personer. Hvad som väsentligt bidragit till verkets
genomförande var terrängens i allmänhet gynsamma
beskaffenhet och det förhållande att Medelhafvet
och Roda hafvet hafva nästan samma nivå. Kostnaderna
för kanalen belöpte sig vid dess invigning till 437
1/2 mill. frcs, mer än dubbelt det ursprungligen
beräknade beloppet. Af denna summa hade omkr. 200
mill. frcs genom aktieteckning uppbragts i Frankrike,
resten betäcktes af vicekonungen af Egypten, hvilkens
176,602 aktier 1875 köptes af England för en summa
af 3,97 mill. pd sterl. Först 1872 erhöll bolaget
ett öfverskott af sina inkomster, 2,071,279 frcs. –
Förnämsta resultatet af detta storartade kanalarbete
var det att vägen mellan Europa och Indien väsentligen
förkortades. Sålunda minskades afståndet mellan
London och Bombay med 44 proc., mellan London och
Honkong med 28 proc., mellan Trieste och Bombay
med 63 proc. samt mellan Marseille och Bombay med
59 proc. Då emellertid den växande trafiken snart
visade sig hinderlig för fartygens snabba genomfärd
och kanalens djup ej medgifver fartyg af största
cert att passera, framlades från 1882 förslag om
byggande af en kanal från Alexandria till S. eller af
en ny S.-kanal. Dessa projekt förföllo, men år 1885
beslöts, att den befintliga kanalens minimibredd
skulle ökas till 65 m. och djup till 9 m. Till
följd af den höga kanalafgiften, som 1885 sänktes
från 10 frcs 50 cent. pr ton till 9 frcs 50 cent.,
föres dock ännu en mängd varor den gamla vägen kring
Goda-Hoppsudden. Segelfartyg taga äfven merendels
denna väg, enär vindarna i Röda hafvet äro särdeles
ogynsamma för deras navigation. – 3. Stad i Egypten,
på ett kort näs vid Röda hafvet, n. v. om S.-kanalens
södra ändpunkt. 10,919 innev. (1882), deraf 1,183
utländingar. S.
består af tvänne stadsdelar, den af en mur omgifna
arabiska och den europeiska vid redden. Norr om staden
utmynnar den från Nilen kommande sötvattenskanalen,
som förser S. med dricksvatten. Åt s. ö. för en
omkr. 3 km. lång stenkaj genom hafvet till de
på en yta af omkr. 20 har uppförda arsenalerna,
magasinen m. fl. hamnbyggnader och till de tvänne
hamnbassängerna, af hvilka den större, Port Ibrahim,
är delad i två dockor, den ena, rymmande 500 fartyg,
med en bredd af 300 m. och en längd af 750 m., den
andra, afsedd för reparationer, med en längd af 112
m. och en bredd af 23 m. – S., som intager den forna
staden Klysmas plats, var först af betydelse som
genomfartsort för den europeisk-indiska handeln,
men förföll efter upptäckten af sjövägen till
Indien. Efter S.-kanalens öppnande (1869) reste det
sig på nytt.
Suess [sys], Eduard, österrikisk
geolog, född 1830 i London, kustos vid
K. K. Hofmineralienkabinett och sedan professor i
geologi vid universitetet i Wien. S. har författat en
stor mängd för geologien vigtiga arbeten, behandlande
stratigrafi, paleontologi, vulkaner, jordbäfningar
m., m. I Entstehung der Alpen (1875) utvecklade:
han, i motsats mot den äldre teorien om bergens och
bergskedjornas bildning genom höjningar i vertikal
riktning, och i närmare anslutning till Dana,
deras uppkomst genom jordskorpans sammandragning,
under det att han förnekar vertikala höjningar
och påvisar att eruptionerna vid bergens bildning
spelat en passiv rol. Under titeln Antlitz der
erde (1885–88) har S. börjat ett arbete, hvari
han lemnar en på omfattande lärdom grundad och med
stort skarpsinne genomförd bild af hufvuddragen
af jordytans nuvarande utseende och uppkomst. Han
utvecklar närmare sina åsigter att dels veckningar
och dels sänkningar i förening med förkastningar
varit de väsentliga faktorerna vid bergens bildning
och således åstadkommit de mest i ögonen fallande
dragen i jordytan. De förändringar i förhållandet
mellan land och haf, som otvifvelaktigt ännu
på flere ställen ega rum, vill S., i motsats
mot Lyells hittills allmänt antagna lära om
jordskorpans sekulära höjningar eller sänkningar,
förklara genom vattenytans förändringar. Första
kapitlet af nämnda arbete (öfversatt af A. G.
Nathorst 1887 under titeln »Syndafloden») har
S. egnat åt en naturvetenskaplig utredning af den
af kaldeiska författare och Moses omtalade stora
öfversvämningen eller den s. k. syndafloden. S. är
en af de mest framstående representanterna
för den nyare riktningen inom geologien.
B. L-n.
Suessioner. Se Svessioner.
Suetonius (Cajus S. Tranquillus), romersk
historieskrifvare och biograf, utöfvade förnämligast
sin författareverksamhet under kejsarna Trajanus och
Hadrianus samt var en samtida och vän till Plinius
d. y. Han var först advokat och blef sedermera,
omkr. 119, privat sekreterare hos Hadrianus, men
förlorade efter någon tid denna befattning, hvarefter
han egnade sig uteslutande åt sina studier. Af hans
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
