- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 15. Socker - Tengström /
871-872

(1891) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Suever ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

beledsagade 1515 Maria Tudor, Henrik VIII:s yngsta syster,
till hennes förmälning med Ludvig XII af Frankrike
och äktade efter dennes död 1515 sjelf den sköna
furstinnan. Efter att hafva bidragit till sin forne
vän Wolseys störtande blef han 1529 vicepresident i
Privy council. 1536 var han medlem af den kommission,
som dömde Anna Boleyn, och trodde sig genom hennes
och hennes dotter Elisabets aflägsnande från tronen
betrygga sina egna barns arfsrätt till kronan. Han
anförde 1544 en här emot Frankrike och kämpade tappert
vid Boulogne. Död 1545. Af hans tvänne döttrar
blef den äldre, Frances, förmäld med Henry Grey,
markis af Dorset,
efter svärfaderns död hertig af
S. Denne råkade helt och hållet under inflytande af
hertigen af Northumberland, som uppsatte hans dotter
Jane Grey (se d. o.) på tronen. Fängslad, då Maria
kom till makten (1553), blef han snart frigifven,
men tillfångatogs å nyo på grund af sina försök att
återupphöja dottern och afrättades 1554. Thomas Howard
of Walden,
son af den fjerde hertigen af Norfolk,
framstående sjökrigare, blef 1603 hertig af S. Han
utnämndes 1614 till lordstorskattmästare, men måste
afgå 1618 såsom anklagad för bestickning och olagliga
förhandlingar med Spanien. Död 1626. Ättlingar af
honom äro de nuvarande grefvarna af S.

Suffolk-ras. 1. En nötboskapsras, som förekommer inom
de engelska grefskapen Norfolk och Suffolk. Djuren af
denna ras hafva inga horn samt äro små, men anses goda
såsom gödkreatur. – 2. En svinras, som förekommer
inom det engelska grefskapet Suffolk. Dithörande
djur äro hvita till färgen. Trenne varieteter af
rasen förekomma, nämligen stora, medelstora och
små suffolksvin. C. A. L.

Suffragan. Se Suffragium.

Suffrage universel [syfrasj yni-], Fr., allmän
rösträtt.

Suffragium, Lat., egentligen stenskärfva, hvarmed
omröstningar skedde hos forntidens romare; sedan
dels den röst, som afgafs i folkförsamlingarna, dels
sjelfva omröstningen, dels äfven sjelfva rösträtten. –
Suffragan, i den katolska kyrkan hvarje till säte och
stämma berättigad medlem af ett presterligt kollegium;
företrädesvis en under någon ärkebiskop lydande biskop
(suffraganbiskop).

Suffren de S:t Tropez [syffrä’ng ds sang tropes),
Pierre André, fransk sjöhjelte, född i Provence
d. 13 Juli 1726, ingick 1743 i franska marinen
och senare i malteserorden, i hvars tjenst han
kämpade mot barbareskstaterna. År 1778 deltog han
såsom kapten i en fransk flottilj i nord-amerikanska
frihetskriget, slog 1780 som sjelfständig befälhafvare
en engelsk eskader vid Kap S:t Vincent och räddade
1781 holländarnas besittning, Kapkolonien, från
ett engelskt angrepp. Han utkämpade derefter flere
lyckliga strider med britiska fartyg i de ostindiska
farvattnen och eröfrade Trinconomale 1782. Död som
Viceamiral d. 8 Dec. 1788.

Suffrutex, Lat. Se Halfbuske.

Sufider l. Sufier, rättare safider, persisk
dynasti. Se Persien, sp. 1097.

Sufism (af Arab. sufi, en, som är iförd ylledrägt)
kallas den mystiska riktningen inom den muhammedanska
verlden. Sufismen är icke någon ursprunglig produkt
af islam, utan härrör sannolikt från inflytelser
af det aflägsnare österlandets religioner. Enligt
dess grundåskådning är menniskans själ icke –
såsom enligt islam – skapad, utan är en gnista af
sjelfva gudomsväsendot och såsom sådan bestämd till
återförening med Gud. Denna förening försiggår genom
trenne stadier. På det första (lagens) betraktar man
Gud såsom ett väsende utom verlden och menniskan och
hans dyrkan såsom en yttre. På det andra stadiet
kommer menniskan till insigt af att de materiella
gerningarna måste utbytas mot andliga, d. v. s. de
sinliga begärens dödande. På det tredje stadiet
(ekstasens) söker hon Gud icke mera utom sig,
hvarken genom yttre kult eller genom askes; hon har
Gud i sig, och dermed bortfalla alla yttre religiösa
kultushandlingar och ceremonier, och olikheterna
mellan olika historiska religionsformer förlora
sin betydelse.

Såsom sufismens grundläggare nämnes vanligen Abu
Said Abul-chair
(omkr. 820 e. Kr.). Dess begynnelse
går visserligen mycket längre tillbaka i tiden; men
Abul-chair var sannolikt den förste, som förenade dess
anhängare till ett slutet samfund. I senare hälften af
9:de årh. började sufismens anhängare dela sig i flere
sekter eller partier. Sin högsta blomstring uppnådde
denna mystik i Persien. Bland dess anhängare räknades
ett stort antal filosofer och skalder. Den store
persiske skalden Djelâl-ed-dîn Rumi var en bland dess
förnämste förkämpar. A. F. Å.

Suflett. Se Sufflett.

Sugambrer. Se Sigambrer.

Sugare, zool. Se Hafsnejonögat.

Suger [sysjär], »abbé S.», fransk abbot, statsman,
historieskrifvare, född omkr. 1082, blef 1123 abbot
i klostret Saint-Denis. Han var sedermera en mäktig
rådgifvare hos konungarna Ludvig VI och Ludvig VII
samt erhöll, då han under den senares bortovaro i
andra korståget styrde riket 1147–49, hedersnamnet
»fäderneslandets fader». Genom en klok politik höjde
S. konungamakten och förbättrade landets materiella
belägenhet. Han är författare till Vita Ludovici VI
och De rebus in sua administratione gestis. Död 1152.

Sugfiskar, Cyclopteridae l. Discoboli, zool., familj
inom ordn. taggfeningar (Acanthopterygii), fiskarnas
klass. Kroppen är utan fjäll. Hufvudet är kort och
trubbigt. Tänderna äro små. Bukfenorna äro förenade
och omdanade till en sugskifva på det sätt, att deras
6 starkt böjda strålar bilda ett underlag uti nämnda
skifva, som har en krans af sugvårtor, hvilka äro
omgifna af ett yttre hudartadt bräm. Sugfiskarna äro
köttätande hafsfiskar, som hålla sig vid bottnen.
L-e.

Sugfiskslägtet. Se Echeneis.

Suggerera (LaL suggerere, lägga under, bringa fram),
ingifva, inråda. Jfr Suggestion. – Adj. Suggestiv,
t. ex. suggestiv fråga, sådan fråga, genom hvilken
man lägger svaret i munnen på den tillfrågade.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:33:39 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfao/0442.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free