Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sully Prudhomme ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
långa, smala tårna, som ej äro kantade
med någon hudfåll. Från våra öfriga svenska
sumphöns (se d. o.) afviker det genom den nakna
pannplåten. Den i Sveriges sydliga och mellersta
provinser förekommande sumphönan l. rörhönan
(G. chloropus) är skiffersvart och omkr. 31
cm. lång. Till lefnadssättet liknar hon sothönan.
L-e.
Sumter [sö’mtör], fort vid inloppet till Charlestons
hamn i nord-amerikanska staten Syd-Carolina. Med dess
eröfring af de konfedererade under general Beauregard
d. 13 April 1861 började amerikanska inbördeskriget.
Sumy, stad i ryska guvernementet Charkov. 16,030
innev. (1884). S. är illa bygdt, men drifver betydande
handel med trä, säd och boskap.
Sund, geogr., en jämförelsevis smal farled, som
förenar tvänne större vatten.
Sund. 1. Socken i Östergötlands län, Ydre härad. Areal
12,467 har. 1,270 innev. (1889). S. utgör ett
konsistorielt pastorat, Linköpings stift, Ydre
kontrakt. – 2. Vestra S. och Östra S. Se
Sunne, Värmlands län.
Sund, imperielt pastorat af
3:dje kl. på Åland, Finland, Åbo ärkestift, Ålands
kontrakt. Befolkningen svensktalande, 1,856 personer
(1888). A. G. F.
Sunda-hafvet l. Java-hafvet kallas den del af Indiska
hafvet, som utbreder sig mellan Java, Sumatra och
Borneo.
Sundalen, vild och trång fjälldal i Nordmöre, Norge,
utgörande den nedre (nordvestra) delen af Drivas
dalgång, omgifven af mycket höga fjäll: Kaldfonna
(1,847 m.), Kalken (1,884 m.), Holsnebben, Evelsfonna,
Hofsnebben (1,564 m.) m. fl. Dalen är mycket utsatt
för snöskred. Y. N.
Sundals härad i Elfsborgs län, ingår i Nordals,
Sundals och Valbo domsaga och i Sundals fögderi
samt omfattar socknarna Bolstad, Grinstad, Gestad,
Erikstad, Frändefors, Brålanda, Sundals-Ryr. Areal
58,351 har. 16,810 innev. (1889).
Sundals-Ryr. Se Ryr 2.
Sunda-pantern. Se Leoparden.
Sunda-sundet, sund i Indiska arkipelagen, skiljer
öarna Sumatra och Java samt förenar Indiska hafvet
med Sunda-hafvet. Det är 225 km. långt och ända till
185 km. bredt. I denna vigtiga farled ligga flere
vulkaniska öar, bl. a. den genom eruptionerna år 1883
sorgligt ryktbara ön Krakatoa.
Sunda-öarna, är vanligen det gemensamma namnet
för den rad af öar i Indiska arkipelagen, hvilken
sträcker sig från halfön Malakka till Nya Guinea. De
delas i Stora Sunda-öarna: Sumatra, Java, Borneo,
Celebes, Banka och Billiton med deras tillhörande
områden, samt Små Sunda-öarna: Bali, Lombok,
Sumbava, Flores, Sandelbosch, Adenara, Solor,
Pantar och Timor. Tillsammans hafva de en areal af
1,626,669 qvkm. och en folkmängd af omkr. 28 1/4
mill. innev. Under nederländskt välde lyda 1,414,340
qvkm. med omkr. 27 1/2 mill. innev. Enligt en annan,
på naturhistoriska och etnografiska förhållanden
grundad indelning angifvas Mankassarsundet mellan
Borneo och Celebes samt Sapisundet
mellan Sumbava och Komodo som Sunda-öarnas gräns i ö.
Sundberg, Karl (Carl) Gustaf, skådespelare, född i
Stockholm d. 22 Nov. 1817, blef 1827 elev vid kungliga
teatern, der han redan följande år uppträdde som
Richard i »Landtpresten i Wakefield», och antogs
1839 till skådespelare. Från denna tid blef han en
af den kungliga scenens mest använde artister. Under
en följd af år var han denna scens förste älskare
samt viste alltid att vinna publikens bifall genom
sitt varma och eleganta spel och sitt distingerade
yttre; till hans bästa roller från detta skede höra
Max Piccolomini i »Wallenstein död», titelrollerna i
»Sullivan» och »Pariserpojken», Blount i »Penningen»,
Robin i »Hin ondes memoarer», Caesar Poligny i
»Den gifte mannen i staden och på landet» samt
Armand d’Aubry i »Volontären». Då han sedan lemnade
älskarerollerna, visade han sig som en framstående
karaktersskådespelare och tillegnade sig äfven ett
mera realistiskt spelsätt. Bland hans uppgifter på
detta område må nämnas Champrosé i »Richard Sheridan»,
kammarherre Brattsberg i »De unges förbund», markis
d’Auberive i »Moderna vinglare», René i »Kung Renés
dotter» och grefve Dohnegg i »Profpilen». S. var äfven
på annat sätt verksam för den sceniska konsten. Han
var nämligen 1857–59 lärare i deklamation för teaterns
elever, 1863–68 förste regissör vid Dramatiska teatern
och 1868–71 intendent vid Stora teatern. S., som
erhållit lifstidsanställning under E. von Stedingks
direktörskap, lemnade scenen 1887.
Sundberg, Anton Niklas, ärkebiskop, född d. 27 Maj
1818 i Uddevalla, der hans fader var hattmakare,
genomgick 1826–36 sin fädernestads lärdomsskola och
Göteborgs gymnasium samt inskrefs 1836 såsom student
i Upsala. År 1841 aflade han filos. kandidatexamen,
och 1842 promoverades han med första hedersrum
till filos. doktor. Efter någon tvekan beslöt han
sedermera, på uppmaning af ärkebiskop Wingård, att
egna sig åt teologiska studier. Han blef teologie
kandidat 1845 och docent s. å., prestvigdes
s. å. samt utnämndes 1849 till teol. adjunkt i
Lund med Kärrstorps och Glostorps pastorat såsom
prebende. Åren 1849–50 förestod han professuren i
kyrkohistoria och dogmatik. Efter att 1850–51 hafva
företagit en studieresa till Tyskland, Frankrike
och England utnämndes han 1852 till professor i
dogmatik och moralteologi i Lund samt till kyrkoherde
i Hellestads, Dalby och Bonderups pastorat. På denna
plats uppträdde han som en kraftig motståndare till
den frikyrkliga rörelsen, särskildt som utgifvare,
tillsammans med E. G. Bring och V. Flensburg, af ett
högkyrkligt tidningsorgan, »Svensk kyrkotidning» (8
bd. 1855–63), hvari han tappert och varmt försvarade
kyrkans enhet. 1861 utnämndes han till domprost i
Lund, och efter att redan 1859 i andra förslagsrummet
hafva varit på biskopsförslag till Göteborgs stift
blef han 1864 biskop i Karlstad. År 1865 erhöll han
tredje förslagsrummet till biskop i Lunds stift och
utnämndes 1870, efter att med stor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
