Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sunnanskog ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Neva och Finska viken, der den odelade karelska
stammen efter sitt inträngande i Finland först
bosatte sig. O. G.
Suomi, en »tidskrift i fosterländska ämnen», utgifven
af Finska literatursällskapet. Åren 1841–43, 1845–60
och 1802 utkom denna tidskrift årligen med nämnda
svenska titel; från 1863 vidtog andra serien med
finsk titel; med längre eller kortare mellanrum hafva
hittills 18 delar utkommit. Uti denna tidskrift har,
i de äldre årgångarna företrädesvis på svenska, i den
senare serien endast på finska, publicerats det mesta
och bästa bland de mindre arbeten, som sett dagen inom
och med stöd af Finska literatursällskapet. Sedan
ur Finska literatursällskapets sköte flere
specialsällskap utbildat sig och utgifvit egna
publikationer, har tidskriften förnämligast innehållit
lingvistiska afhandlingar, reseberättelser af
sällskapets stipendiater, sockenbeskrifningar
samt referat af sällskapets förhandlingar.
O. G.
Suomussalmi, imperielt pastorat af 3:dje kl. i
Uleåborgs län, Finland, Kajana domsaga och härad,
lyder under Kuopio stift, Kajana kontrakt.
Afskildes 1856 från Hyrynsalmi. Areal 4,440
qvkm. Befolkningen finsk, 5,980 personer (1888).
A. G. F.
Suonenjoki, konsistorielt pastorat af 3:dje kl. i
Kuopio län, Finland, Leppävirta domsaga, Kautalampi
härad, bildades 1856 af delar af Pieksämäki,
Rautalampi och Leppävirta socknar. Hör under Kuopio
stift och domprosten. Areal 863 qvkm. Befolkningen
finsk, 6,829 personer (1888).
A. G. F.
Suonetar (af F. suoni, sena, åder), Finsk mytol.,
den qvinliga gudomlighet, som hade till uppgift
att spinna menniskans senor och ådror. Bland alla
gudomligheter, som utöfvade inflytande på menniskans
helsotillstånd, var S. den, som mest anropades;
då någon sena eller åder tagit skada, ombads hon,
»den fagra qvinnan, som ådror skickligt spinner med
den nätta vackra tenen, med en slända utaf koppar»,
att komma med en knippa ådror för att fastbinda de
brustna ådrorna eller senorna, ja läka hela såret.
O. G.
Suonio, psevdonym för den finske skriftställaren
J. L. F. Krohn.
Supé l. soupé (Fr. souper), aftonmåltid, företrädesvis
festlig aftonmåltid. – Supera, spisa qvällsvard.
Super, Lat., ett i många sammansättningar
förekommande ord med betydelsen öfverdrifvet (öfver-),
t. ex. superfin, superortodox.
Superation (Lat. superatio, af superare, öfverträffa),
astron., det öfverskott i en planets lopp, hvarmed
den hastigare rör sig framåt än en annan planet.
Superb (Fr. superbe, Lat. superbus), stolt, högmodig,
präktig.
Supercargo. Se Superkarg.
Supererogation (Lat. supererogatio), egentl.
öfverbetalning. Se Opera supererogationis.
Superficies, Lat., yta. – Superficiarisk rätt, en
från den romerska rätten lånad term, som betecknar
rätt till någonting, som är bygdt
eller planteradt på främmande grund och mark. –
Superficiel, ytlig, löslig.
Superfoetation, Nylat. (af Lat. super, öfver, och
foetus, foster), öfverbefruktning, under hafvandeskap
inträffad befruktning med ett nytt foster; yppig
växtlighet.
Superfosfat (se Fosfat och Gödningsämnen),
gemensam benämning på alla sådana gödningsämnen, som
hufvudsakligen innehålla sura fosforsyrade salter,
hvilka äro lättlösliga i vatten. Dessa gödningsämnen
framställas af råfosfat, vanligen basisk fosforsyrad
kalk, medelst behandling med svafvelsyra. Till följd
häraf komma dessa fabrikat att jämte lättlösliga
fosforsyrade salter äfven innehålla sulfat och bland
dessa framförallt svafvelsyrad kalk eller gips. Vidare
pläga ock superfosfaten försättas med kalisalter
samt qväfvehaltiga substanser, hvarigenom ett mera
fullständigt gödningsämne uppkommer, som passar för de
flesta af våra kulturväxter. Derigenom att fosforsyran
uti superfosfaten befinner sig under en så ytterst
lättlöslig form, kan den med lätthet sprida sig och
jämnt fördela sig öfverallt i matjorden. Medelst en
ringa qvantitet af dessa gödningsämnen kan man derför
åstadkomma en kraftig och tillika mycket hastig verkan
på växtligheten. Under superfosfatens förvaring,
särdeles om vinterkölden får tillfälle att inverka
på massan, sönderdelas eller omsättas de lösliga
fosfaten sålunda, att fri fosforsyra afskiljes,
under det att ett basiskt salt bildas, som är olösligt
eller åtminstone mycket svårlösligt i vatten, så vida
detta senare ej innehåller kolsyra eller vissa salter
och organiska föreningar i lösning. Om superfosfaten
blifvit framställda af råämnen, som innehålla jern-
och lerjordsfosfat jämte fosforsyrad kalk, uppstå
dessa omsättningar och förändringar i superfosfatens
sammansättning och föreningsförhållanden vida lättare
och i större grad, än om de utgöras mera enbart af
kalkfosfat. Den fosforsyra, som varit löslig i vatten,
men sålunda å nyo öfverföres i olöslig förening,
kallas »återgången» fosforsyra. Vid undersökning och
värdebestämning af superfosfaten plägar man derför
bland dem särskilja trenne slag eller former af
fosforsyra, nämligen den i vatten lösliga delen,
den återgångna fosforsyran, hvilken ej löses i
rent vatten, men väl uti en utspädd lösning af
citronsyrad ammoniak, samt den återstående olösta
fosforsyran, som under superfosfatberedningen undgått
svafvelsyrans inverkan och derför fortfar att vara
olöslig i både vatten och citronsyrad ammoniak. För
att undersöka och närmare bestämma denna del,
måste man följaktligen behandla superfosfatet med
starkare syror, t. ex. salpetersyra. För praktiskt
ändamål och för bestämningen af superfosfatens
handelsvärde är stundom af vigt att särskildt angifva
procenttalen af vattenlöslig, citratlöslig och olöslig
fosforsyra. C. E. B.
Superhumerale. Se Mäss-skrud.
Superintendent (af Lat. super, öfver, och intendere,
rikta sin uppmärksamhet åt något visst håll,
öfva tillsyn öfver), öfvertillsyningsman, i flere
protestantiska land benämning på den högst stående
ämbetsmannen inom ett större
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
