- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 15. Socker - Tengström /
915-916

(1891) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sunnanskog ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Handel med bomull och säd. Tillverkning af
siden och bomullstyger, juvelerarearbeten
m. m. S. beskrifves 1514 som »en särdeles betydande
hamn». 1572 eröfrades det af stormogul Akbar och blef
kejserlig flottstation. 1612 grundade engelsmännen
faktorier i S., der portugiser och holländare
förut fattat fast fot, och gjorde det till en af
hufvudorterna för ostindiska kompaniet. Under 18:de
årh. skattades stadens befolkning ända till 800,000
pers., men sjönk betydligt, då Bombays blomstring
inträdde. År 1782 kom holländarnas faktori i
engelsmännens ego, och 1800 pensionerade de senare
naboben af S.

Surbrunn. Se Helsobrunn, sp. 999.

Surcoup [syrkou], Fr., spelt., öfverstick i
kortspel. – Surcoupera, sticka öfver.

Surdas. Se Hindi, sp. 1252.

Surdeg, sådan deg, som redan inträdt i jäsningsprocess
och som vid bakning blandas i den nyberedda degen för
att bringa denna i jäsning och sålunda göra brödet
luckert. Vid jäsningen har en del af den i mjölet innehållna
stärkelsen förvandlats till drufsocker, delvis än vidare till
vinättika och ättiksyra samt företrädesvis till
mjölksyra. Surdegen måste hafva stått några dagar,
så att den blifvit tillräckligt syrlig. Bruket af
surdeg förekom redan i forntiden hos såväl egypter och
judar som greker och romare. I Nya testamentet talas
bildligt om den fariseiska surdegen i betydelse af
någonting uppblåst och med hänsyftning på det judiska
bruket att före påskfesten aflägsna all surdeg ur
huset. Jfr Jäsning.

Surdin l. sordin, musikt. Se Dämmare.

Sure. Se Sauer.

Surendalen, dalgång i Nordmöre, Norge, delvis tämligen
bred och välodlad. Y. N.

Surf [sörf], Eng., sjöv., strandbränning, den innersta
vågen af en bränning eller den, som uppnår sjelfva
stranden och dervid åstadkommer ett ramande ljud, som
blir starkast på en långgrund strand. Om under stiltje
surf förnimmes, betyder det vanligtvis en annalkande
storm. För att landa i surf, fordras särskildt
dertill konstruerade båtar, lätta, flatbottnade och
försedda med sidokölar, samt vanda och skickliga
styrare och roddare, för att båten ej skall kantra.
R. N.

Sur-gurkträdet, bot. Se Adansonia.

Suriano (Soriano), Francesco, italiensk kompositör af
den romerska skolan, född 1549, var kapellmästare
i flere kyrkor i Rom och dog 1620. Han skref
madrigaler, motetter och mässor.

Suriname. Se Guyana 2.

Surinamin. Se Geoffroya-bark.

Surinamstossan, Asterodactylus pipa Wygler (Pipa
americana
Laur.), zool., hör till afdelningen tunglösa
(Aglossae) inom de stjertlösa amfibiernas ordning
(Batrachia) och amfibiernas klass. Kroppen är kort,
bred, platt och nästan trekantig, hufvudet bredt,
icke afsatt från kroppen och tillspetsadt framåt,
frambenen smala och svaga, med fyra fria tår,
som i spetsen bära fyra, stjernformigt ställda,
hudartade bihang, och bakbenen tjockare, tämligen
långa och försedda med fem, genom hel simhud förenade
tår. Färgen är ofvan olivbrun eller
svartaktig, undertill hvitaktig, med svarta
fläckar. Längden stiger ända till 20 cm. Arten är
hemma i Guyana och Brasilien. Ungarnas utveckling
försiggår på ett egendomligt sätt. Liksom hos
de flesta andra grodor sker leken i vatten; men
hannen stryker äggen, efter att hafva befruktat
dem, på honans vårtbesatta rygg. Der bildas för
hvarje ägg en cell, som antager sexkantig form
och tillslutes medelst ett lock. I dessa celler
kläckas ungarna och genomgå sin förvandling,
hvarpå de spränga locken och krypa ut.
C. R. S.

Surja (»den lysande»), Ind. mytol., personifikation
af solen, var jämte Indra och Agni en af hinduernas
mest dyrkade gudomligheter.

Surkulla, bot., folkspråkets namn på Anthemis
Cotula
L., en grenig, 15–30 cm. hög ört, hörande till
nat. fam. Synantherae Juss., kl. Syngenesia L. Namnet
härleder sig af blommornas stinkande, syrliga lukt.

Surlet de Chokier [syrle dö sjåkie], Erasme Louis,
baron de S., belgisk statsman, född i Liége
d. 27 Nov. 1769, blef 1797, sedan fransmännen
eröfrat Belgien, administratör för departementet
Meuse-inférieure och 1812 medlem af lagstiftande
kåren. Sedan konungariket Nederländerna upprättats
1815, invaldes han i generalstaternas andra kammare
och blef der en af oppositionens ledare. Efter att för
sin ställning till regeringen hafva hållits aflägsnad
från riksdagen 1818–28 inträdde han å nyo i densamma
sistnämnda år samt talade för Belgiens skiljande från
Holland och för revision af grundlagen. År 1830 valdes
han till nationalkongressens president och spelade
derefter en framstående rol i organisationen af det
nya Belgien. Den 24 Febr. 1831 utsågs S. till landets
regent, men nedlade sin myndighet d. 21 Juli s. å.,
då Leopold I:s regering började. Han lefde derefter
som borgmästare i Gingelom. Död d. 7 Aug. 1839.

Surma, Finsk mytol., dödens herskare, variantnamn
för Kalma (se d. o.). O. G.

Surnia. Se Hökuggleslägtet.

Surnumerär (Fr. surnuméraire, Lat. super-numerarius),
öfvertalig, öfvertalig tjensteman, särskildt i fråga
om tjenstemännen vid ett regemente.

Surone [-rå-], Sp., en vigt, som förekommer dels
i Dominikanska republiken (à 100 libra = 46 kg.),
dels i Central-Amerika (à 150 libra = 69 kg.).

Surprenera [syr-], Fr. surprendre, öfverraska. –
Surprenant [-na’ngt], öfverraskande. – Surpris
(Fr. surprise), öfverraskning.

Surra, sjöv., att med flere slag af tåg l. ketting
säkert fastbinda tvänne föremål till hvarandra. Tåg,
afsedt för surrningar, kallas surrtåg. Jfr Fånga
och Naja. R. N.

Surrentum. Se Sorrento.

Surrey [sö’rre], grefskap i England, i v. af Thames
skildt från Berks och Middlesex, i ö. begränsadt af
Kent, i s. af Sussex och i v. af Hampshire. Ehuru
endast det trettionde af Englands grefskap med
afseende på ytinnehållet, är det det fjerde till
folkmängden, derigenom att Londons södra del (Lambeth,
Southwark,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:33:39 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfao/0464.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free