- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 15. Socker - Tengström /
917-918

(1891) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Surrey ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Wandsworth med Battersea och Camberwell med Dulwich)
och en mängd af dess innebyggares sommarbostäder ligga
i S. Areal 1,963 qvkm. 1,436,899 innev. (1881), deraf
2/3 tillhöra London. S. är till större delen kuperadt
och genomdrages från v. till ö. af en höjdsträckning,
North-Downs, som i Bottleyhill når 268 m. Grefskapets
norra del tillhör Thames’ floddal. Öfriga vattendrag
äro Wey, Mole, Wandle och Eden. Af arealen äro
omkr. 3/5 odlad jord; betydande sträckor upptagas
af skog. Utom säd odlas i mängd grönsaker och
medicinalväxter till Londons behof. Mejeriskötsel
drifves i stor skala. De industriella anläggningarna
äro förlagda till London och dess omedelbara
grannskap. Till parlamentet sänder grefskapet sjelf
6 deputerade, dess städer 7. Hufvudstad: Guildford.

Surrey [sö’rre], Henry Howard, earl of S., engelsk
skald, född 1516(?), var son af Thomas Howard, hertig
af Norfolk (se Norfolk), uppfostrades tillsammans med
Henrik VIII:s naturlige son, hertigen af Richmond, samt
studerade derefter vid universitetet i Cambridge och
företog en resa till Italien. År 1542 deltog han i ett
fälttåg till Skotland och spelade 1544 en framstående
rol i expeditionen till Frankrike. Misstänkt för
att jämte sin fader hysa planer på tronföljden och
förhatlig på grund af sitt anspråksfulla uppträdande,
anklagades han emellertid för högförräderi och
afrättades i Tower d. 21 Jan. 1547. S. var en af
ledarna för den poetiska rörelse, som förebådade den
literära glansperioden under Elisabet. Hans dikter
utkommo först i Tottel´s Miscellany 1557. Den ton,
som klang igenom hans kärleksdiktning, var alldeles
ny i den engelska poesien samt skilde sig genom sitt
allvar, sin lidelsefullhet och sitt öfverdrifna
fantasteri från den ljusa, glada stämning, som
karakteriserat den chaucerska skolan. I form såväl
som innehåll var S. starkt påverkad af italienska
författare. Genom sin öfversättning af Aeneidens
andra och fjerde böcker var han den förste, som
beredde den orimmade femfotade jamben plats i den
engelska literaturen, och hans sonetter tjenade länge
som mönster.

Surrey [sö’rre], grefvar af. Se Norfolk, engelsk
grefve- och hertigtitel.

Surrogat (af Lat. surrogare, egentl. subrogare,
sätta i stället för), hvad som användes i
stället för någonting annat, som är bättre;
nödfallsmedel. Uttrycket begagnas särskildt om
åtskilliga naturprodukter, som i viss mån eller
skenbart hafva samma egenskaper eller verkningar som
andra, dyrbarare naturprodukter och på grund af sin
billighet användas i stället för dem. Så t. ex. är
cikoria ett mycket användt surrogat för kaffe.

Sursill, vidt utbredd finsk slägt, som leder sitt
ursprung från en i Umeå boende förmögen bonde, Erik
Ångerman,
eller Erik Sursill, hvilken lefde i början
af 1500-talet. Af dennes barn flyttade en son och tre
döttrar öfver till Österbotten i Finland, hvarjämte
åtminstone sex döttrar af en annan son blefvo gifta
derstädes. Då rikedomen på döttrar inom de
första leden af den sursillska slägten var synnerligt
stor, indrogos småningom allt flere af Österbottens
familjer i slägten, så att numera ytterst få
familjenamn i nämnda landsdel och t. o. m. i
Finland finnas, hvilka ej låta knyta sig vid
det sursillska namnet. Sursillska genealogien,
som redan på 1600-talet hade en intresserad
bearbetare i J. Terserus, offentliggjordes 1850
af kyrkoherden E. R. Alcenius, i ett digert
arbete, kalladt Genealogia sursilliana.
A. G. F.

Surt l. Surtur, Nord. mytol., en jätte,
Muspelhems eller eldverldens herskare. Under
Ragnaröksstriden komma Muspels söner ridande,
anförda af Surt; både framför och efter honom är
en brinnande eld. Hans svärd är förträffligt och
skiner klarare än solen. Frö strider mot Surt,
och der blifver en hård kamp, som slutar med Frös
fall; orsaken dertill är, att Frö nu saknar sitt
goda svärd, som han gaf åt Skirne (se d. o.).
Th. W.

Surteby, socken i Elfsborgs län, Marks härad. Areal
(med inräkning af Kattunga) 5,081 har. 1,133
innev. (1889). S. bildar med Kattunga, Fotskäl och
Tostared ett konsistorielt pastorat af 2:dra kl.,
Göteborgs stift, Marks och Bollebygds kontrakt.

Surtout [syrtou], Fr., försvenskadt syrtut, öfverrock;
bordställning, innehållande smärre glaskärl med
ättika, olja, salt, peppar o. s. v.

Suruku-foglar. Se Trogonidae.

Sururuku, zool. Se Lachesis 2.

Survilliers [syrvilie], grefve af S. Se Bonaparte 1.

Survivance [syrviva’ngs], Fr. (af survivre,
öfverlefva), rättighet att erhålla en
syssla efter innehafvarens frånfälle eller
frånträde. Jfr Expektans.

Surögdhet. Se Ögoninflammation.

Sus, zool. Se Svindjuren.

Susa. 1. Stad i Italien, provinsen Turin,
vid floden Dora Riparia, 495 m. öfver
hafvet. 3,305 innev. (1881). Vin- och
fruktodling. Biskopssäte. S. har lemningar af
flere romerska byggnader, bl. a. en triumfbåge,
samt en katedral från 11:te årh. Staden, fordom
kallad Segusio, var till år 66 e. Kr. hufvudstad
för de under romersk öfverhöghet stående galliske
cottiernas ätt. Som romersk militärstation och nyckel
till alpvägarna var den af stor vigt. S. tillhörde
frankiska väldet från 575 till slutet af 9:de
årh. samt bildade derefter ett markisat. – 2. (Nu
Sus l. Sjusj), fordom hufvudstad i landskapet Elam
l. Susiana (nuv. Chusistan, i Persien), på en slätt
mellan floderna Kercha (Choaspes) och Dizful. S. kom
i 7:de årh. f. Kr. under medernas välde, tillföll
derefter perserna och utsågs af deras konungar till
vinterresidens. Staden blef genom sitt läge i en rik
och med vattenvägar väl försedd trakt snart af stor
betydenhet. Den var byggd i form af en rektangel och
räknade 22 km. i omkrets samt hade ett starkt fäste,
enligt sägnen uppfördt af den mytiske Memnon, och
flere praktfulla palats. Ruinerna, som höra till de
mest storartade i Asien, hafva undersökts af Loftus,
hvarjämte franska regeringen sedermera

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:40:45 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfao/0465.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free