Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Svantevit ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
krig befann det sig i ytterst dåligt skick, ehuru
bestyckadt med 200 kanoner. Fästet kapitulerade
d. 18 Mars nämnda år, utan egentlig strid,
under K. M. Gripenberg. Det sprängdes i luften af
engelsmännen d. 7 Juli 1855 och är numera en ruin.
A. G. F.
Svarthå l. blåkäxa, Spinax niger, zool., en hajform,
hörande till familjen Spinacidae, ordn. Plagiostomi
(bredmunnar) inom fiskklassen. Den skiljer sig
ifrån den vanligaste hajarten, pigghajen (se
d. o.), företrädesvis genom ringare storlek (40
cm.) och derigenom att näsborrarna äro belägna
nära nosspetsen. Kroppsfärgen ofvan blågrå, under
svart. Svarthån förekommer utanför Bohus läns kust.
L-e.
Svartklubben, fyrplats på en klippa vid Ålands haf,
ö. om Singö. Fyren, som visar tre hvita blänkar
under loppet af två minuter, är anbragt i ett
rundt, hvitt stentorn, 20,8 m. öfver vattenytan.
A. G.
Svartkonst. Se Magi.
Svartkonstgravyren. Se Mezzotinto-gravyren.
Svartkrita. Se Krita.
Svartkummin. Se Nigella.
Svartlera, geol., en postglacial lera af mörk
färg. Se Lera.
Svartlösa härad, i Stockholms län, ingår i Södertörns
domsaga och fögderi samt omfattar socknarna Grödinge,
Botkyrka, Salem, Huddinge, Brännkyrka, Nacka. Areal
56,058 har. 14,122 innev. (1889). Svartlösa tingslag
omfattar dessutom en del (Östertelge) af Södertelge
landsförsamling.
Svartmalm, bergsv. Se Jernmalmer.
Svartmesen, Parus ater, zool., en till skogsmesslägtet
hörande fogelart, som har öfre delen af hufvudet och
bakhalsen svarta, rygg mörkgrå och undre kroppsdelarna
hvitaktiga. Längd 11 cm. Svartmesen, den minsta af
våra skogsmesar, har i Sverige sitt hufvudsakliga
tillhåll i mellersta och norra Sveriges barrskogar;
under de vidsträckta ströftåg, som svartmesen,
i likhet med sina samslägtingar, om hösten och
vintern företager, träffas han i landets södra delar.
L-e.
Svartnäs, bruksförsamling i Kopparbergs län. 705
innev. (1889). Kapell till Svärdsjö, Vesterås stift,
Falu kontrakt.
Svartpeppar. Se Piper.
Svartpoppel. Se Poppel.
Svartrot. Se Scorzonera.
Svartrå, socken i Hallands län, Faurås härad. Areal
3,606 har. 555 innev. (1889). Annex till Okome,
Göteborgs stift, Falkenbergs kontrakt.
Svartsjö, f. d. kungligt slott i Sånga socken,
Färentuna härad, Stockholms län, på Svartsjölandet
i Mälaren. Slottet är taxeradt till 55,000 kr., den
förut dithörande jordegendomen, S:s kungsladugård,
är med 10 1/2 mtl taxerad till 201,700 kr. (1890). S.,
urspr. ett folkungaättens gods, kom genom gåfvobref
till ärkebiskopsstolen, men blef 1345 af Magnus
Eriksson utbytt och förvandladt till kungsgård. År
1491 anlades på dess jord af Sten Sture d. ä. ett
munkkloster, som 1545 af Gustaf I nedrefs och
ombyggdes till en kunglig borg, vid hvars uppförande enligt sägnen
delar af Sigtuna murar användes. I Erik XIV:s historia
spelar S. en sorglig rol. Der var det nämligen,
som Erik fällde domen öfver Nils Sture och dennes
medfångar, och der tillbragte han sedermera flere
månader i ångest och sinnesförvirring. Under Johan
III blef slottet betydligt utvidgadt och prydt med
många torn, så att det var »en fröjd att se på för
öga och sinne». Gustaf II Adolf lät anlägga park
och trädgård. Drottning Kristina planterade der en
koloni näktergalar. År 1648 förlänades S. jämte
Drottningholm åt enkedrottning Maria Eleonora,
och 1680 lemnades det i pant åt enkedrottning
Hedvig Eleonora. Genom en eldsvåda d. 23 Jan. 1687
nedbrann emellertid den största och vackraste delen
af slottet; 1699 nedrefs återstoden. På befallning
af drottning Ulrika Eleonora uppfördes 1742 ett nytt
»kungshus», ehuru på annan plats än det gamla, och
detta anvisades sedermera af Gustaf III såsom enkesäte
åt hans moder, Lovisa Ulrika. Under denna tid inföllo
S:s sista glansdagar, men sedan enkedrottningen 1782
på S. slutade sin lefnad, har slottet stått öde och
småningom fått förfalla, sköfladt på alla möbler och
prydnader. Slottet jämte å dess område uppförda nya
byggnader är nu afsedt till tvångsarbetsanstalt för
ostraffade lösdrifrare i stället för det indragna
kronoarbetskompaniet å Vaxholm. Förflyttningen af
kompaniet skall ske i Juni månad 1891. Slottet,
utgörande sjelfva logementsbyggnaden, är inredt
med 337 nattceller. Dessutom äro uppförda
åtskilliga nödiga byggnader, såsom verkstadshus
med 4 större arbetssalar, ekonomihus, kanslihus
samt bostadshus för anstaltens tjenstemän och
bevakningspersonal. Afsigten är att en större
del af tvångsarbetsfångarna skola sysselsättas
med stensprängning och huggning af sten, hvaraf i
närliggande berg finnes god tillgång. Dispositionen
af slottet med derunder lydande park och trädgård är
öfverlåten till fångvården, under det att Svartsjö
kungsladugård är för kronans räkning i vanlig ordning
utarrenderad. I S:s nu förvildade park märkes en lind,
planterad af Gustaf II Adolf, och under densamma en
marmorgrupp, framställande hjeltekonungen och hans
vän, Axel Oxenstierna.
Svartsjö kontrakt, i Upsala stift, omfattar de sex
pastoraten Färentuna med Hilleshög, Ekerö, Sånga med
Ska, Adelsö, Lofö, Munsö. Areal 21,318 har. 6,344
innev. (1889).
Svartsjölandet, ö i östligaste Mälaren, i
Stockholms län, Färentuna härad, fordom kallad
Färingön, är skild genoin Löfsta-, Näs- och
Brofjärdarna från Uplands fastland och genom
sundet Långtarmen från Munsön och Ekerön. Genom
en bro är S. öfver Malmön och Lofön förenad med
fastlandet. Areal 7,985 har. På S. ligga till största
delen socknarna Färentuna, Hillershög, Sånga och Skå.
Svartsmide. Se Finsmide.
Svartspettar. Se Hackspettslägtet.
Svart starr, med. Se Amauros.
Svarttorp (Svartorp), socken i Jönköpings län,
Tveta härad. Areal 6,249 har. 1,199
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
