- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 15. Socker - Tengström /
959-960

(1891) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Svartå, bruksegendom i Qvistbro socken, Edsbergs härad, Örebro län - Svartå (F. Mustio), jernbruk i Karis socken, Nylands län, Finland - Svartån, namn på flere vattendrag i Sverige - Svartån. 1. Vattendrag i Nerike - Svartån. 2. Vattendrag i Småland och Östergötland - Svartån. 3. (Vesterås-ån) Vattendrag i Vestmanland - Svasad, Nord. mytol., sommarens fader - Svatopluk l. Sventibold, konung af Stor-Mähren - Svatov (Sjatu l. Sjantu), hamnstad i Kina, i provinsen Kuang-tung - Svea, ett qvinligt väsende, en i nyare tider uppfunnen personifikation af Sverige, liksom Nore af Norge - Svea, tidskrift för vetenskap och konst, utgifven 1818-29 samt (ny följd) 1831-32 i Upsala - Svea, folkkalender, af hvilken sedan 1845 årligen ett med en mängd illustrationer försedt häfte i duodesformat utgifvits på Albert Bonniers förlag i Stockholm - Svea artilleriregemente (n:r 1) antog sin nuvarande, år 1872 fastställda organisation med ingången af 1875 - Sveaborg (F. Viapari), »Nordens Gibraltar», fästning omkr. 5 km. utanför Helsingfors, anlades 1749 af Augustin Ehrensvärd

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Munkforshammaren till S., och efter dennes sons, hofmarskalken
Karl Falkers, död 1795 till frih. P. A. Fock,
under hvilken tid äfven smidet vid Kråkfors
förflyttades till S. Genom gifte blef slutligen
frih. K. G. Leijonhielm delegare i bruksegendomen och
f. n. (1891) eges denna af friherrarna E. G. M. och
K. H. Leijonhielm. – Hufvudbyggnaden, uppförd af
hofmarskalken Karl Falker, är vackert belägen vid
sjön Lillbjörken och omgifven af parkanläggningar.

Svartå (F. Mustio), jernbruk i Karis socken,
Nylands län, Finland, invid Karis å, anlades
under Karl IX:s tid och nådde efter 1647, då
det egdes af handlanden P. Thonvest i Åbo, hög
blomstring. Förstördt under ofreden, erhöll det nya
privilegier 1725. Bruket består af en smält- och en
räckhammare, två franche-comté-härdar, en knipp- och
två spikhamrar. Tillverkningen 1885 utgjorde 343,000
kg. stångjern, 26,000 kg. knipp-, band-, och bultjern,
1,400 kg. spik och 500 st. ankare och ketting. Bruket
utgör egen församling under Karis pastorat. Sedan
1786 har det innehafts af numera friherrliga ätten
Linder. A. G. F.

Svartån, namn på flere vattendrag i
Sverige. 1. Vattendrag i Nerike, bildadt i sjön
Toften i Skagershults socken af en nordlig Svartå
från Karlskoga socken och en sydlig Svartå från
Tiveden. Den förenade S. flyter i Edsbergs härad
först åt n. genom sjön Teen, vänder sedan åt n. ö.,
går in i Örebro härad och passerar i östlig riktning
Örebro, hvarefter den mynnar ut i Hjelmaren, nedanför
Skebäcks lastageplats. – 2. Vattendrag i Småland och
Östergötland, rinner upp i Solberga socken i Södra
Vedbo härad i Småland, flyter i nordlig riktning
genom Johannesbergs-, Flisby- och Anebysjöarna till
Norra Vedbo härad, passerar der sjön Rolången och
går vidare åt n. ö. genom Säbysjön till Sommen. I
Ekeby socken af Göstrings härad, Östergötlands
län, lemnar den sedan Sommen samt flyter åt n.,
n. ö. och ö. genom Göstrings, Vifolka, Bobergs
och Valkebo härad äfvensom slutligen på gränsen
mellan Gullbergs och Hanekinds härad till Roxen,
i hvilken sjö den utmynnar mellan Vreta kloster
och Linköping. S. har en betydande vattenmassa och
drifver flere verk. – 3. (Vesterås-ån) Vattendrag i
Vestmanland, rinner upp i Norbergs bergslag, flyter i
sydlig hufvudriktning genom Vagnsbro och Norrbo härad,
upptager Hörendesjöns, Fläcksjöns m. fl. sjöars vatten
och faller vid Vesterås ut i Mälaren.

Svasad, Nord. mytol., sommarens fader, sades vara
ljuf och blid, så att efter honom benämndes allt hvad
blidt är. Th. W.

Svatopluk l. Sventibold, konung af Stor-Mähren,
störtade med tysk hjelp sin farbroder Rastislav 870
och utlemnade honom till Ludvig den tyske. Sjelf
bibehöll han sig dock oberoende af kejsaren mot löfte
att betala denne årlig tribut samt utvidgade sitt
rike öfver Böhmen, Schlesien, delar af Galizien och
Pannonien. Omedelbart efter S:s död (894) sönderföll
det stormähriska riket.

Svatov (Sjatu l. Sjantu), hamnstad i Kina, i provinsen
Kuang-tung, vid floden Hans
mynning. Omkr. 30,000 innev. S., beläget i en ytterst
folkrik trakt, öppnades 1858 för handel med
utlandet. Sockerberedning. Stor export af socker,
jordnötter, lackfärger, solfjädrar m. m. 1884 besöktes
dess hamn af 1,387, till största delen engelska fartyg
om 1,28 mill. tons. S. är äfven en af hufvudorterna
för emigrationen.

Svea, ett qvinligt väsende, en i nyare tider uppfunnen
personifikation af Sverige, liksom Nore af Norge.

Svea, tidskrift för vetenskap och konst, utgifven
1818–29 samt (ny följd) 1831–32 i Upsala. På sin
tid var denna publikation Sveriges förnämsta och
grundligaste literära tidskrift samt innehöll
utom bokanmälningar uppsatser i både bunden och
obunden form af landets ypperste författare. Den
redigerades 1818–23 af G. V. Gumaelius, hvilken
d. 11 Nov. 1818 erhöll utgifningsbevis och
fortfor att qvarstå såsom ansvarig utgifvare äfven
sedermera, då redaktionen ombesörjdes (1825–29) af
V. F. Palmblad och P. D. A. Atterbom samt (1831–32)
af E. A. Schröder. Årligen utkom ett oktavhäfte
1818–23, men derefter oregelbundet ett eller flere häften,
tillsammans 14, hvaraf de båda sista tillhörde »Nya
följden». B. L.

Svea, folkkalender, af hvilken sedan 1845 årligen
ett med en mängd illustrationer försedt häfte i
duodesformat utgifvits på Albert Bonniers förlag i
Stockholm. Till densamma har en stor del af Sveriges
samtida mera kända literatörer och konstnärer
lemnat bidrag i form af smärre biografier, noveller,
poem och historiska berättelser jämte porträtt och
afbildningar af märkligare byggningar, konstverk
m. m. Kalendern har redigerats af förläggaren.
B. L.

Svea artilleriregemente (n:r 1) antog sin nuvarande,
år 1872 fastställda organisation med ingången af
1875. Det består af 8 åkande batterier med 8 cm:s
bakladdningskanoner, förlagda i Stockholm, samt 2
fotbatterier med 7 cm:s framladdningskanoner, tills
vidare förlagda det ena i Stockholm, det andra i
Hernösand (de äro afsedda för Norrland). Regementets
styrka uppgår till 72 officerare, 73 underofficerare
och trumpetare med underofficers värdighet, 1,043
konstaplar, öfriga trumpetare och artillerister,
10 civilmilitära tjenstemän, 210 nummerhästar,
154 legda hästar och 60 fältkanoner, hvartill
kommer ett reservartilleri på 2 batterier, men till
största delen vakant. Manskapet anskaffas genom
värfning. Om regementets historia se Artilleri.
C. O. N.

Sveaborg (F. Viapari), »Nordens Gibraltar»,
fästning omkr. 5 km. utanför Helsingfors, anlades
1749 af Augustin Ehrensvärd. Enligt ursprungliga
planen skulle det omfatta sex små klippöar, hvilka
skydda inloppet till Helsingfors hamn, äfvensom ett
vidlyftigt fästningsverk omkring staden. Emellertid
frångicks denna plan, och blott de sex öarna befästes
till en början. Öarna bestodo af hård granit, formad i
höga, oregelbundna massor, hvilka medelst sprängning
danades till bastioner, mångenstädes i flere rader
på hvarandra, med kasematter och hvalf

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:40:45 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfao/0486.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free