Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Svenska fornminnesföreningen stiftades d. 29 Nov. 1869 i Stockholm - Svenska fornskriftsällskapet. Se Fornskriftsällskapet - Svenska historiska föreningen stiftades i Stockholm d. 10 Maj 1880 - Svenska Högarnas skärgård, en samling öar, holmar och skär i östligaste delen af Stockholms skärgård - Svenska jägarförbundet stiftades d. 3 April 1830 - Svenska kanariefogeln. Se Grönfinkslägtet - Svenska komiska teatern. Se Stockholms teatrar - Svenska krigsmannasällskapet. Se Krigsvetenskapsakademien - Svenska likbränningsföreningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
landsorten har föreningen ombud, som hvar inom sin ort
bevaka dess intressen. Allmänt årsmöte hålles i
Stockholm i Februari månad. Dessutom skall så vidt
möjligt hvarje år ett möte hållas i olika delar af
landet. Medlemmarnas antal utgjordes 1890 af 385
personer. Behållningen i kassan utgjorde vid samma
års slut 3,598 kr. 84 öre. Föreningen utgifver en
tidskrift, »Svenska fornminnesföreningens tidskrift»,
i oregelbundet utkommande häften (22 h. 1891) samt har
för öfrigt utgifvit praktverket »Svenska konstminnen
från medeltiden och renässansen» (6 h. 1891).
Svenska fornskriftsällskapet. Se
Fornskriftsällskapet.
Svenska historiska föreningen stiftades
i Stockholm d. 10 Maj 1880, efter en af den
historiska vetenskapens förnämste målsmän i
Sverige samt af några andra framstående personer
utfärdad inbjudning. Dess ändamål är att utgöra en
föreningspunkt för de historiska studiernas idkare
och vänner samt att genom skrifters utgifvande och
samlande af handlingar, som upplysa den svenska
historien, främja den fosterländska häfdaforskningen
och utbreda intresset för densamma. Styrelsen,
som har sitt säte i Stockholm, utgöres af 10
personer, af hvilka en bör vara boende i Upsala
och en i Lund, samt utser inom sig ordförande,
sekreterare och skattmästare. Styrelsen inväljer
nya ledamöter och bestämmer öfver föreningens
literära verksamhet. Föreningen håller en allmän
ordinarie sammankomst i Februari månad hvarje år
för att välja styrelse och revisorer samt taga del
af revisionsberättelsen. Dessutom eger styrelsen
utlysa allmän extra sammankomst på tid och ort, som af
styrelsen bestämmes. Medlemmarna erlägga en årsafgift
af 5 kr. eller ock en gång for alla, såsom ständiga
ledamöter, 75 kr. Detta senare slags afgifter utgöra
en fond, hvaraf endast räntan får, utan föreningens
särskilda beslut, användas. Vid sin ordinarie
sammankomst kan föreningen, på förslag af styrelsen,
till hedersledamöter utse personer inom och utom
fäderneslandet, hvilka gjort sig särdeles förtjenta
af föreningen och dess sträfvanden. Föreningen
utgifver en tidskrift, Historisk tidskrift, hvilken
redigeras af sekreteraren (hittills E. Hildebrand)
och afgiftsfria utdelas åt medlemmarna. Vid 1890 års
början utgjorde medlemmarnas antal af 1,140 personer,
deraf 123 i Norge och Danmark. Samtidigt utgjorde
behållningen 11,019:84 kr.
Svenska Högarnas skärgård, en samling öar,
holmar och skär i östligaste delen af Stockholms
skärgård. På Storön finnas lotsplats samt, sedan
1874, en fyr, som visar omvexlande hvit och röd
blänk. Fyren är anbragt i ett rödt jerntorn,
31 m. öfver hafsytan, och har en lysvidd af
17 minuter. Skargården, som under fisketiden
talrikt besökes af fiskare samt är synnerligen
rik på ejder, tillhör kronan (lotsverket).
A. G.
Svenska jägarförbundet stiftades d. 3 April 1830
och hade till syftemål att främja jagtyrkets
anseende, jagtlagens efterlefnad och ändamålsenlig
jagthushållning samt derjämte att verka
för skjutfärdighetens uppöfvande. Sin
medelpunkt skulle förbundet ega i hufvudstaden
samt tillika förgreningar i alla rikets
delar, hvartill början redan var gjord
genom några dessförinnan inrättade jagt- och
skjutsällskap. Jägarförbundets egentliga stiftare
voro professor S. Nilsson, bergsrådet C. M. af
Robson och bankokommissarien B. v. Hofsten. Dess
förste ordförande var öfverhofjägmästaren friherre
J. V. Sprengtporten. Planen mottogs med bifall, så
att förbundet år 1832 räknade mer än 1,000 medlemmar
inom de bildade samhällsklasserna. För främjande
af förbundets syften börjades år 1832 utgifvandet
af »Tidskrift för jägare och naturforskare»,
hvilken fick ett bestående värde genom de af prosten
C. U. Ekström författade jagtzoologiska afhandlingar,
till hvilka artisten W. von Wright lemnade ypperliga
djurafbildningar. Denna tidskrift upphörde dock
redan år 1834, och under en längre årsföljd
derefter inskränktes förbundets verksamhet nästan
endast till målskjutningsöfningar. År 1857 erhöll
förbundet kungligt tillstånd att för förtjenster om
svenska jagten utdela silfver- och bronsmedalj att
å bröstet bäras. Några år senare inträdde en större
lifaktighet i förbundets verksamhet. Riksdagen år 1857
hade hos K. M:t gjort framställning om utfärdande
af förnyad jagtstadga, då den förut gällande af
år 1808 i flere stycken ej motsvarade tidens kraf,
och en sådan utfärdades d. 21 Okt. 1864. Under
tiden hade jägarförbundet gått i författning om
upprättandet af ett organ för jagtens intressen,
»Svenska jägarförbundets nya tidskrift», hvilken
ännu fortgår. För öfrigt har det tillförene lösliga
sambandet mellan förbundets afdelningar blifvit
fastare sammanknutet genom en reorganisation år 1883,
hvilken ej varit utan inflytande på sträfvandet för
jagthushållningens förbättrande. För närvarande
räknar svenska jägarförbundet afdelningar i
de allra flesta rikets, landskap, till hvilka
afdelningen i hufvudstaden står i förhållandet
af centralafdelning. Under de tre sist förflutna
årtiondena har ordförandeplatsen inom jägarförbundet
i Stockholm innehafts af öfverhofjägmästaren
grefve Cl. M. Lewenhaupt, kommendören friherre
C. J. A. Skogman samt hofjägmästaren H. af
Petersens.
J. W. L.
Svenska kanariefogeln. Se Grönfinkslägtet.
Svenska komiska teatern. Se Stockholms teatrar.
Svenska krigsmannasällskapet. Se
Krigsvetenskapsakademien.
Svenska likbränningsföreningen. Vid ett föredrag,
som ingeniör P. Lindell höll om likbränning i
Stockholm d. 28 April 1882 antecknade sig ett 30-tal
af de närvarande såsom medlemmar i en förening, som
skulle bildas med ändamål att verka för införande af
likbränning i Sverige. Tillströmningen af anhängare
till denna idé var så stark, att 411 personer funnos
antecknade såsom ledamöter i föreningen, när denna
d. 31 Maj s. å. konstituerade sig under namn af
»Likbränningsföreningen i Stockholm». Till följd
af det stora tilloppet af föreningsmedlemmar från
landsorten utbyttes d. 19 Mars
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
