Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Svenska sällskapet för antropologi och geografi, namn på det 1877 ombildade Antropologiska sällskapet - Svenska teatern. Se Stockholms teatrar - Svenska teknolog-föreningen stiftades år 1861 - Svenska telegrambyrån. Se Telegram - Svenska tidningen Dagligt allehanda, politiskt konservativ tidning - Svenska trädgårdsföreningen. Förslag till denna förening för trädgårdsskötselns främjande väcktes d. 27 Febr. 1832 af lifmedikus M. M. af Pontin - Svenska turistföreningen. Se Turistföreningen - Svenska veterinär-läkare-föreningen stiftades d. 6 Okt. 1860
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
från sällskapet utgånget initiativ insamlades 1880
den s. k. Vegafonden, hvilken har sitt namn till minne
af Asiens och Europas första kringsegling och har
till ändamål att verka för främjande och uppmuntran af
geografisk forskning. Af fondens ränteafkastning utgår
det s. k. Vegastipendiet, afsedt till understöd
för forskningsresor i mindre kända trakter, samt
bekostas en medalj i guld, benämnd Vegamedaljen,
hvilken utdelas åt personer, som på ett utmärkt sätt
främjat den geografiska forskningen. Medaljen har
sedan sin stiftelse utdelats åt Nordenskiöld (1881),
Palander (1882), Stanley (1883), Przevaljskij (1884),
Junker (1888), Nansen (1889) och Emin pasja (1890).
Svenska teatern. Se Stockholms teatrar.
Svenska teknolog-föreningen stiftades år
1861 på initiativ af ingeniör E. A. Wiman
m. fl. Denna förening, som hade till föregångare
Teknologernas förening och T. I. (Teknologiska
institutet), omfattade till en början endast medlemmar
af Teknologiska institutet, mellan hvilka den afsåg
att utgöra ett föreningsband. Dess namn var först
U. V. S., hvilket betydde »Utilitatis veritatisque
societas» (samfundet för nytta och sanning) och
dessutom skulle utgöra en erinran om Urd, Verdandi
och Skuld.
1862 togs namnet T. I. i utbyte mot U. V. S.
1863 utvidgades föreningen, i det att man beslöt,
att medlemmar, som afgått från institutet, skulle
ega rätt att qvarstå. Derigenom öppnades vägen
för reformer, hvilka omsider ombildade föreningen
till en allmän teknologförening. 1878 förändrades
namnet till Teknologföreningen i Stockholm.
De nu gällande stadgarna antogos d. 11
Maj 1887, från hvilken tidpunkt äfven namnet
S. daterar sig. Enligt dem har föreningen till
syfte att vara ett föreningsband mellan dem, som
äro eller varit elever vid Tekniska högskolan,
samt att åvägabringa en sammanslutning mellan dem,
som på ett framstående sätt verka till den svenska
industriens och byggnadskonstens gagn. Föreningen är
delad i tvänne sektioner. Den ena omfattar de
medlemmar, som äro elever vid Tekniska högskolan.
Den andra, som omfattar öfriga medlemmar, är sedan
1888 indelad i fem fackafdelningar, nämligen en
fackafdelning för mekanik, en fackafdelning för
elektroteknik, en fackafdelning för husbyggnadskonst,
en fackafdelning för väg- och vattenbyggnadskonst
samt en fackafdelning för kemi och bergsvetenskap.
Sedan 1878 utgifver föreningen den af lektor
W. Hoffstedt grundlagda Teknisk Tidskrift.
Svenska telegrambyrån. Se Telegram.
Svenska tidningen Dagligt allehanda, politisk
konservativ tidning, utgafs 1851 29/11–59 i Stockholm
samt utgjorde fortsättning af »Bore. Dagligt
allehanda i Stockholm». J. A. Hazelius var redaktör
och ansvarig utgifvare från början, d. 29 Nov. 1851,
t. o. m. d. 29 Aug. 1856, då han, hvilken i egenskap
af chef för topografiska kåren ej kunde öppet
qvarstå vid dessa befattningar, efterträddes af
J. H. Hörner. Hazelius fortfor likväl alltjämt
såsom tidningens egare att innehafva ledningen. Bland
tidningens många medarbetare må nämnas A.
L. Ericsson, O. v. Feilitzen, M. E. C. Pontin,
E. v. Qvanten och K. G. Wetterhoff. Derjämte lemnades
bidrag af A. I. Arvidsson, M. J. Crusenstolpe,
J. A. v. Hartmansdorff, G. Nyblaeus, V. F. Palmblad,
Sigurd Ribbing, K. H. Rydberg, K. M. Rydqvist samt
följetongsbidrag af M. S. Schwartz m. fl. Hvarje
söckendag utgafs ett fyrsidigt nummer i 4- à
5-spaltigt folioformat af såväl »Svenska tidningens
morgonupplaga» 1851 1/12–57, som »aftonupplagan»
1851 29/11–58, hvarefter tidningen utan dylikt tillägg
till titeln utgafs, till dess den upphörde d. 30
Nov. 1859. Prenumerationspriset å hvardera upplagan
var 12 rdr b:ko 1851–58 samt 16 rdr rmt 1859.
B. L.
Svenska trädgårdsföreningen. Förslag till
denna förening för trädgårdsskötselns främjande
väcktes d. 27 Febr. 1832 af lifmedikus M. M. af
Pontin. Den första allmänna sammankomsten egde
rum d. 30 Aug. s. å., då äfven de stadgar antogos,
hvilka i hufvudsak ännu äro gällande. Den årliga
ledamotsafgiften är 4 kr.; mindre bemedlade personer,
som gjort sig kända genom framgångsrikt arbete i
trädgårdsodlingens tjenst, kunna dock kallas till
friledamöter. Hvarje ledamot erhåller antingen ett
exemplar af föreningens tidskrift eller ock växter
till ett värde af samma belopp som årsafgiften. För
att kunna uppfylla stadgarnas föreskrift om utdelning
af växter och frön till föreningens ledamöter
förhyrdes 1833 en trädgård vid Norrtullsgatan,
men 1838 utbyttes denna mot den vid Drottninggatan
belägna s. k. barnhusträdgården, hvilken med betydliga
kostnader sattes i ypperligt skick. Sedan föreningens
provisoriska växthus nedbrunnit 1841, uppfördes
följande år ett större växthus. Vid samma tid ställdes
äfven en bildningsanstalt för trädgårdsmästare i
förbindelse med trädgårdens vårdande. Denna elevskola
erhöll 1846 statsanslag och har allt sedan varit
stadd i en fortskridande utveckling. År 1861 inträdde
föreningen i ett nytt skede af sin verksamhet. Detta
år öfvertog den nämligen Rosendals k. lustpark
med dertill hörande växthus m. m. Föreningens
växtodlingar vunno genom denna förändring betydligt
i utsträckning, och elevskolan blef i sammanhang
dermed förbättrad. Eleverna, hvilka erhålla såväl
teoretisk som praktisk undervisning, äro i medeltal
30 årligen. Föreningen har äfven verkat genom
utställningar och gratisutdelningar af trädgårdsalster
samt genom belöningar (silfvermedaljer) åt förtjenta
trädgårdsodlare. 1834–62 utgaf föreningen »Svenska
trädgårdsföreningens årsskrift» och 1869–72 »Svenska
trädgårdsföreningens tidskrift». Af den senare
utkommer en ny följd sedan 1878. Denna utgifves
numera i 12 h. om året samt redigeras af A. Pihl,
J. Eriksson och O. Tamm. Föreningens styrelse
består af ordföranden och 12 ledamöter. Vid 1890 års
slut uppgick föreningsledamöternas antal till 374,
kapitalbehållningen till 118,082 kr.
Svenska turistföreningen. Se Turistföreningar.
Svenska veterinär-läkare-föreningen stiftades d. 6
Okt. 1860. Dess syfte är att i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
