Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 15. Socker - Tengström / 1029-1030 (1891) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sverige, konungarike

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

om ock långsam utjämning, endast för kortare tider
afbruten af krigen, hade qvinnornas öfvertalighet
1864 minskats derhän, att mot tusen män svarade 1,054
qvinnor. Sedan dess har den stora utvandringen å nyo
skärpt missförhållandet, så att vid 1889 års slut
folkmängden beräknas till 2,31 5,370 män och 2,459,039
qvinnor, d. ä. 1,062 qvinnor för hvarje tusental
män (medeltalet för Europa är 1,024). Ökningen af
qvinkönets öfvertalighet genom utvandringen har dock
varit mindre, än som kunnat befaras, enär den motvägts
genom en samtida ökning af mankönets öfvervigt bland
de födde och en minskning af mankönets öfvervigt
bland de aflidne. Qvinnornas öfvertalighet inom
befolkningen begynner först i åldern omkring 20 år,
men ökas sedan oafbrutet från ålder till ålder. Mot
ett hundra ogifta män i åldern 20–50 år svara vid
pass 125 ogifta qvinnor i åldern 17–45 år (i Europa
i medeltal 108), alltså fyra män mot fem qvinnor.

Med afseende å befolkningens åldersfördelning tillhör
S. den s. k. skandinaviska typen, med ett högt
antal barn (till följd af den ringa barndödligheten)
och ett högt antal åldringar, men deremot en något
fåtalig medelålder. I det hela äro dock för S:s
vidkommande under normala år afvikelserna från den
europeiska fördelningen mindre betydande. Af ett
tusen innev. tillhörde nedanstående åldrar:

		I vestra Europa.	I Sverige.
Ålder:		Normalt.	Normalt.	År 1888.
0–15	år	329	336	332
15–30	»	256	256	243
30–50	»	246	241	224
50–65	»	117	113	128
öfver 65	»	52	54	73.

Det mycket höga antalet åldringar i S. år 1888 är
att anse såsom en indirekt följd af utvandringen,
hvilken endast till ringa utsträckning rekryteras ur
de högsta åldersklasserna.

Land och stad. Enligt H. Forssells beräkning skola år
1571 inom S:s dåvarande landskap städerna inneslutit
blott omkring 5 proc. af landets befolkning. Det
första år, för hvilket förhållandet med säkerhet är
kändt, eller år 1805, finnes siffran hafva stigit
till 9,61 proc. Ännu år 1840 var proportionen nästan
densamma, eller 9,67 proc., men för år 1890 kan
stadsfolkmängden anses upptaga nära 19 proc. af
riksfolkmängden. De för stadslifvet allestädes
iakttagna ogynsammare befolkningsförhållandena
i jämförelse med landsbygden, eller lägre
äktenskapsfreqvens, mindre äkta fruktsamhet, högre
antal oäkta födda, högre dödlighet m. m., hafva i
äldre tider funnits ovanligt skarpt utpräglade uti
de svenska städerna. Det senaste halfseklet med dess
raska stegring af städernas folkmängd har emellertid
härutinnan medfört en genomgripande förbättring, och
skilnaden mellan land och stad synes nu till största
delen vara på väg att försvinna. Exempelvis må anföras
förändringarna i dödstalet för städernas vidkommande,
hvilket för perioden 1816–40 uppgick i Stockholm
till 45,2 och i landsortsstäderna till 30,0 pr år
och tusen, men åren 1881–85 finnes hafva sjunkit
till resp. 24,3 och 19,6. Samtliga städers dödstal var under
första perioden 54 proc. högre än landsbygdens,
men under den sista blott 23 proc.

Befolkningens födelseorter m. m. Af hela folkmängden
voro vid 1880 års folkräkning 18,582 personer
födda å utrikes ort, nämligen 4,573 i Danmark,
4,433 i Norge, 3,401 i Finland, 3,289 i Tyskland,
1,040 i Ryssland, 637 i Amerika o. s. v. – Af lytta
uppgåfvos vid senaste folkräkning 4,227 idioter, 7,229
andra sinnessjuka, 4,834 döfstumma och 3,723 blinda.
G. S-g.

Näringar, handel, sjöfart. S. är ett åkerbrukande
land; dock äro de ouppodlade vidderna, liksom de
till odling otjenliga, mycket stora, så att arealen
af åker (och trädgårdar) anslås till endast 7,4
proc. af hela ytinnehållet. Vidare är uppodlingen
mycket ojämnt fördelad. Af hela åker-arealen,
omkr. 30,000 qvkm., komma 92 proc. på Svea- och
Götaland, men endast 8 proc. på Norrland, som dock
innehåller 3/5 af hela landet. Ytterligheterna äro
Skytts härad i Skåne, der åkern upptager 93 procent
af ytan, och den nordligaste socknen i svenska
Lappland, Karesuando, der den är inskränkt till
0,01 proc. I medeltal kommer 3/4 har odlad jord
på hvarje innebyggare. Detta medeltal uppnås eller
öfverskrides af följande trakter, hvilka derför kunna
anses såsom de förnämsta åkerbruksbygderna: större
delen af Skåne, hela Halland, Öland och Gotland,
Smålands kusttrakter, vissa delar af Bohus län, de
stora slätterna i Vestergötland och Östergötland,
strandbygderna vid Vänern, Vettern, Hjelmaren och
Mälaren samt några spridda fläckar i Dalarna och
Norrland. Jorden är mestadels hårdbrukad, men den
lönar odlarens möda. Märkvärdigt nog är afkastningen
af samma areal rikligare i de nordligaste provinserna
än i de sydligare, ja rikligare der än i det bördiga
Ryssland och Frankrike. Men å andra sidan är skörden
deruppe minst hvartannat år utsatt för faran att
bortfrysa, hvilken fara dock åtminstone delvis beror
på brukningssättet. Att jordbruket fordom lemnade
ett icke ringa öfverskott till utförsel lär vara utom
allt tvifvel; men under de stora krigen råkade det
i lägervall och upphjelptes föga under 1700-talets
ifriga bemödanden för landets utveckling i andra
riktningar. Först på 1820-talet kan å nyo talas om
öfverskott till utförsel. Detta ökades småningom,
likvisst under jämväl ökad införsel, tills på 1870-och
1880-talen införseln å nyo tog öfverhand. Till
belysande af de nuvarande förhållandena må nämnas
följande runda tal: skörd år 1890 af hvete 1,392,000
hl., råg 7,850,000 hl., korn 5,670,000 hl., hafre
25,760,000 hl, blandsäd 3,230,000 hl., ärter,
bönor, vicker, bokhvete 935,000 hl., potates öfver 12
mill. hl.; införsel år 1888: öfver 48 mill. kg. hvete,
2 mill. kg. korn och malt, 130 mill. kg. råg samt 38
mill. kg. hvete- och rågmjöl; utförsel s. å.: 260,000
kg. råg, 25 mill. kg. korn samt 165 mill. kg. hafre.

Ängsmarken anslås till 4,6 proc. af rikets hela areal
eller omkr. 19,000 qvkm. Den är större än åkern i
hela Norrland, utom

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>