Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sverige, konungarike
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
(bruks- och slottsförsamlingar, församlingar
tillhörande främmande trosbekännare o. s. v.). Bland
främmande trosbekännare hafva såväl judar som
andra kristna än de, hvilka tillhöra den rena
evangeliska läran, alla medborgerliga rättigheter,
med ofvan nämnda undantag. År I8b0 (det sista,
för hvilket fullständig uppgift härom kan lemnas)
funnos i landet 1,591 metodister, 7,964 baptister
(1 legaliserad församling; 1889 utgjorde baptisternas
antal 33,479), 448 separatister, 44 fransk-reformerta
(1 legal. församl.), 201 engelsk-reformerta (1 legal.
församl.), 810 romersk-katolska (4 legal. församl.),
17 grekisk-katolska, 2,993 mosaiska trosbekännare (4
legal. församl.) och 414 mormoner.
Finanser. Svenska statens ordinarie inkomster
utgöras enligt riksbokslutet för år 1889 af:
grundskatt 4,187,471 kr., kyrkotionde 222,041 kr.,
kavalleriregementenas hästvakansspanmål 282,023
kr., trosspassevolansafgift 26,459 kr., tillfälliga
rotevakansafgifter 95,101 kr., soldatvakansafgift
94,414 kr., båtsmansvakansafgift 248,125 kr.,
arrendemedel 2,558,370 kr., mantalspenningar 656,594
kr., bötesmedel 261,095 kr., kontrollstämpelmedel
26,544 kr., fyr- och båkmedel 1,501,915 kr.,
telegrafmedel 1,428,448 kr., jernvägstrafikmedel
6,500,000 kr., skogsmedel 2,694,470 kr., extra uppbörd
131,400 kr., summa ordinarie inkomster 20,914,470
kr. Statens inkomster genom bevillningar uppgå för
samma år till: tullmedel 42,298,853 kr., postmedel
6,985,160 kr., bevillningsafgifter för särskilda
förmåner och rättigheter 412,006 kr., stämpelmedel
3,731,990 kr., bränvinstillverkningsskatt
13,991,047 kr., hvitbetssockertillverkningsafgift
635,812 kr., bevillning af fast egendom samt
af inkomst 4,031,576 kr.; summa inkomster genom
bevillningar 72,086,444 kr. Hela summan af statens
inkomster enligt riksbokslutet för år 1889 utgör
alltså 93,000,914 kr. – Riksstatsutgifterna för år
1889 uppgingo till 77,797,741,06 kr. och fördela
sig sålunda: I. Ordinarie utgifter utgående från
statskontoret: å första hufvudtiteln (hof- och
slottsstaterna) 1,338,000 kr.; å andra hufvudtiteln
(justitiedepartementet) 3,802,187,23; å tredje
hufvudtiteln (utrikesdepartementet) 583,150,35; å
fjerde hufvudtiteln (landtförsvarsdepartementet)
20,762,438,08; å femte hufvudtiteln
(sjöförsvarsdepartementet) 6,673,043,01; å sjette
hufvudtiteln (civildepartementet) 4,942,434,44; å
sjunde hufvudtiteln (finansdepartementet)
16,317,613,95; å åttonde hufvudtiteln
(ecklesiastikdepartementet) 12,543,813,49; å nionde
hufvudtiteln (pensions- och indragningsstaterna)
3,092,145,40. Summa ordinarie utgifter: 70,054,825,95
kr. II. Extra ordinarie staten, utgående från
statskontoret: 6,952,113,87 kr. III. Till inlösen af
skattefrälseräntor: 790,801,24 kr.
Besparingarna i statsregleringen under året uppgingo
till 1,094,295,56 och reservationerna till år
1890 till 9,921,424,16 kr. Till diverse fonder
omfördes 3,104,375 kr. utgående från statskontoret,
11,050,120,58kr. utgående från riksgäldskontoret,
vidare 614,000 kr. till förstärkande af statsverkets
kassaförlagsfond och 250,000 kr. till byggnadsfonden
för riksdags- och
riksbankshus. Öfversigten i kapitalkontot till
rikshufvudboken af statens finansiella ställning vid
slutet af år 1889 visar att, med inbegripande af
värdet af statens jernvägar (261,336,957,54 kr.),
statens tillgångar uppgå till 386,060,958,71 kr. samt
statens skulder till 256,646,627,90 kr. Tillgångarna
öfverstiga sålunda skulderna med 129,414,330,81
kr. Till denna siffra bör emellertid läggas
värdet å sådan statens fasta och lösa egendom,
som ej redovisas i rikshufvudboken; detta värde
beräknas till 241,817,974,28 kr. Äfven bör tilläggas
riksbankens hela kapitalöfverskott vid 1889 års slut,
55,555,995,16 kr. Det slutliga belopp, hvarmed
svenska statens samtliga tillgångar öfverstiga
skulderna, befinnas då utgöra 426,788,300,25 kr.
Sveriges penningeväsende är bygdt på 1) bestämmelsen
i § 79 R.F. att konungen eger låta slå rikets mynt,
men ej förändra dess skrot eller korn (vigt eller
halt) utan riksdagens bifall; 2) lagen om rikets
mynt af d. 30 Maj 1873; 3) myntkonventionen mellan
Sverige och Danmark af d. 27 Maj 1873, biträdd af
Norge d. 16 Okt. 1875. Genom 1873 års myntlag och
myntkonvention har Sverige erhållit guldmyntsystem,
d. v. s. guldet är ensamt värdemätare i riket
och utgör grund för dess myntväsende; silfver-
och bronsmynt användas endast till skiljemynt. Vid
betalning till statens kassor mottagas skiljemynten
till obegränsadt belopp, men ingen annan är pligtig
att i en betalning mottaga högre belopp är 20 kr. i 2-
och 1-kronestycken, 5 kr. i mindre silfvermynt och
1 kr. i bronsmynt. Hufvud- eller guldmynten utgöra
deremot lagligt betalningsmedel till hvem som hälst
i hvilket belopp som hälst. Mängden af prägladt mynt,
som är ute i rörelsen, beräknades 1885 till:
| guldmynt | 5,500,000 | kr. |
| silfvermynt | 13,000,000 | » |
| bronsmynt | 900,000 | » |
| ––––––––- | ||
| Summa 19,400,000 | kr. |
| 6,515,400 | kr. | af | 10-kronesedlar; |
| 14,269,465 | » | » | 5-kronesedlar; |
| 24,613,756 | » | » | öfriga valörer. |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
