Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sweynheim ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
tillskyndan till biskop derstädes. Som sådan intogs han äfven
i rådet, hvars sammankomster han synnerligen flitigt
bevistade, samt utsågs äfven flere gånger (1508,
1513, 1515) till ombud vid fredsunderhandlingarna
med Danmark. Som varm unionsvän deltog han 1512 i
öfverenskommelsen om hållandet af fördraget i Malmö,
men tvingades, i likhet med de öfrige rådsherrarna,
att hylla Sten Sture som riksföreståndare. Han satt
sedermera i den domstol, som dömde Gustaf Trolle,
och satte sitt sigill under den handling, hvarigenom
denne afsattes. Omedelbart efter Sten Stures död
slöt biskop Otto sig till Kristian II och sökte förmå
äfven andra att erkänna honom som konung. Detta väckte
ovilja hos det fosterländska partiet, som ännu stred
för Sveriges sjelfständighet, och biskopen blef
en dag inför högaltaret i sin domkyrka gripen och
insatt på Vesterås slott. Kort derefter, då slottet
föll i Kristians händer, befriades han dock. Vid den
derpå följande kröningen var biskop Otto närvarande,
och han var äfven en af domarena öfver de riksråd,
som dömt Gustaf Trolle till afsättning, detta oaktadt
han sjelf både deltagit i denna dom och uppträdt
som åklagare i fråga om det våld, som begåtts mot
honom. Vid Kristians afresa insattes han som medlem
i den regering, som under konungens frånvaro egde
att styra riket. När Gustaf Vasas befrielsetåg
börjat, sökte han i Vesterås underhandla med
dal-allmogen, men misslyckades och sökte derefter
sin tillflykt i Stockholm, hvarest han afled 1522.
K. H. K.
Svinhult, socken i Östergötlands län, Ydre
härad. Areal 11239 har. 824 innev. (1889). Annex till
Vestra Ryd, Linköpings stift, Ydre kontrakt.
Svinkoppor, veter., är en sällsynt sjukdom och
angriper mest unga svinkreatur. Kopputslaget
förekommer öfver hela hudytan, men rikligast på
ryggen, buken och jufret. Sjukdomen börjar dermed att
djuren få feber jämte det att röda fläckar (hos svin
med ofärgad hud) visa sig i huden och att derefter
å dessa ställen uppstå små knutar samt sedermera
pustler med ett gult, varlikt innehåll, hvilket
intorkar till skorpor, som affalla, hvarefter såren
läka sig. I sällsynta fall medför sjukdomen döden hos
20–25 proc. bland de angripna djuren. Svinkoppor
uppkomma genom smitta från menniskor, som hafva
smittkoppor eller vaccinkoppor, samt från får
eller getter, som äro angripna af fårkoppor.
C. A. L.
Svinmålla, bot. Se Chenopodium.
Svinnegarn, socken i Upsala län, Åsunda härad. Areal
1,828 har. 677 innev. (1889). Annex till Tillinge,
Upsala stift, Åsunda kontrakt.
Svinpest, veter., en smittsam sjukdom, som under många
år förekommit i Nord-Amerikas Förenta stater samt i
Storbritannien och Irland. Den vigtigaste förändring,
som förekommer hos de angripna djuren, består i
djupa rötsår i groftarmarna, hvilka sår betäckas
af en hård, tjock skorpa af gul färg och ostlik
beskaffenhet. Derjämte inställer sig lunginflammation
i en del fall. Djuren insjukna 5–20 dagar efter
smittämnets upptagande. Symtomen äro feber,
mattighet, röda fläckar på öronen, på insidan af
benen eller andra ställen, diarré m. m. De flesta
djuren dö 1–3 veckor efter sjukdomens utbrott. Orsak
till farsoten är en oval, rörlig bakterie, som
hufvudsakligen sprides genom afföringen.
I Sverige uppträdde denna sjukdom första, gången
under senare delen af år 1887. Då sjukdomen
utbrutit, skall djuregaren anmäla förhållandet
till kommunalnämndens ordförande å landet eller
helsovårdsnämndens ordförande i stad. Mot införsel
af lefvande eller döda svin eller delar deraf från
land, som af Kommerskollegium blifvit förklaradt
smittadt af svinpest, äro förbud utfärdade.
C. A. L.
Svinrygg, skeppsb. Då ett fartyg ryggbrytes på sådant
sätt att kölen böjer sig nedåt på midten, säges det
hafva svinrygg. Fordom byggde man stundom fartyg
med »svinrygg», i afsigt att derigenom upphäfva
befarad ryggbrytning till kattrygg (se d. o.).
J. G. B.
Svinskötsel. Till utfodring af svinkreatur användas
först och främst affall från kök, mejerier, slagterier
o. s. v., men äfven rotfrukter, fallfrukt, grönfoder
och slösäd, hvarjämte svinen mångenstädes under
sommaren taga sin föda ute å mark. Det allmännaste
fodermedel för svin, eller affall från kok, bör
ej förvaras för länge, innan det utfodras, emedan
det derigenom lätt råkar i förruttnelse och då
kan framkalla sjukdom hos kreaturen. Vassla och
kernmjölk äro goda fodermedel, men om den senare
skall användas i stor mängd och under en längre tid,
bör litet släckt kalk dagligen utröras i densamma,
till förekommande af benmjukhet hos de svin,
som förtära kernmjölk. Sur skummjölk är i och
för sig ett värdefullt fodermedel, och blandad
tillsammans med ärter, majs, korn och potates,
befordrar skummjölken smältbarheten af de i nämnda
fodermedel befintliga näringsämnena. Säd, ärter och
oljekakor gifvas malda eller kokta, och allt affall
från qvarnverk kan användas till svinföda, ehuru
rågkli är för ifrågavarande djurslag af ringa värde.
De till afvelsdjur afsedda svinkreaturen böra ej
utfodras för kraftigt, enär afvelsamheten derigenom
minskas, hvaremot de kreatur, som icke vidare skola
användas till afvel, äfvensom de, hvilka uppfödas
endast för att slagtas, böra erhålla en riklig
utfodring för att hastigt blifva gödda. Fördelaktigast
afsättas gödda kreatur vid 10–12 månaders ålder. Födan
gifves 4–5 gånger dagligen, och mängden af vatten
till dryck rättar sig efter födans mer eller mindre
vattenhaltiga beskaffenhet. Under sommaren böra svinen
hafva tillgång till någorlunda rent vatten till dryck
äfvensom till bad. Vistas svinen om sommaren ute,
bör man sörja för att de hafva någon skuggig plats
att uppehålla sig på under den hetaste tiden på dagen.
Svinhusen böra vara så ombonade, att derinom kan
under den kallare årstiden bibehållas en värmegrad
af 12–14° C., och inom hvarje afdelning beredes
svinen en upphöjd liggplats. Golfvet måste vara
tätt med erforderligt affall för den flytande
spillningen. Hoarna kunna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
