Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Svinstad ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
kontrakt. »Svärtuna» är icke något Svär-tuna, utan
Svärtu-na (gammalsvensk ackus. af Svärta med
best. art.).
Svärta, zool. Se Svärt-slägtet.
Svärta, tekn. Se Boktryckarekonst, sp. 824.
Svärt-slägtet, Oedemia, zool., hör till fam. Dykänder
(Fuligulidae) och ordn. andfoglar (Lamellirostres). Se
vidare Dykänder. Tvänne arter förekomma allmänt i
Sverige, svärtan (O. fusca), som är igenkänlig på
sin hvita vingspegel, och sjöorren (O. nigra),
som är något mindre än föregående och saknar
vingspegel. Hos båda är hannen svart, honan
gråbrun. Svärtan förekommer under sommaren i stort
antal vid Norrlands floder och sjöar, men häckar
dessutom äfven i sydligare trakter, medan deremot
sjöorren under häcktiden uteslutande tillhör den
högre norden. Liksom alla dykänder simma och dyka de
förträffligt; men på marken gå de dåligt, oftast i en
nästan upprätt ställning och med utåt vända fötter.
L-e.
Sya, socken i Östergötlands län, Vifolka härad. Areal
1,677 har. 645 innev. (1889). Annex till Östra
Tollstad, Linköpings stift, Vifolka och Valkebo
kontrakt.
Syagrius var den siste sjelfständige romerske
maktinnehafvåren i Gallien. Hans fader Aegidius
hade först som romersk ståthållare och magister
militum innehaft landet n. om Loire till Somme,
med Soissons som hufvudstad, men efter kejsar
Majorianus’ död (461) gjort sig oafhängig i detta
område. S., som efterträdde fadern 464, blef 486
angripen af frankernas konung Klodvig och slagen nära
Soissons. Han flydde derefter till vestgotakonungen
Alarik II i Toulouse, men blef utlemnad till Klodvig
och afrättad.
Sybaris, fordom stad i södra Italien (Storgrekland),
vid Tarentinska viken, mellan floderna Krathis och
Sybaris. S., den äldsta grekiska koloni i denna
trakt, anlades 720 f. Kr. af achéer. Genom omnejdens
utomordentliga fruktbarhet höjde det sig snart till
stor rikedom och makt. Det hade en omkrets af 9
km. och anlade flere nya kolonier (Poseidonia, Laos,
Skidros m. fl.). Dess innevånares lyx och veklighet
nådde den höjd att ordet sybarit blef en vanlig
beteckning för en vekling eller vällusting. I slutet
af 6:te årh. f. Kr. råkade emellertid staden i en
strid med Kroton, hvilken ledde till S:s fullständiga
förstöring 510 f. Kr. Af italienska regeringen hafva
sedan 1879 undersökningar anstalts för att utforska
stadens läge. Jfr Thurioi.
Sybarit. Se Sybaris.
Sybel, Heinrich von, tysk historieskrifvare, född
i Düsseldorf d. 2 Dec. 1817, studerade 1834–38 i
Berlin under Ranke samt blef 1844 e. o. professor i
Bonn och 1845 professor i Marburg. Som sistnämnda
universitets representant deltog han 1848 i den
kurhessiska ständerförsamlingen och 1850 i parlamentet
i Erfurt. År 1856 mottog han en professur i München,
der han stiftade ett historiskt seminarium, det
första i Tyskland, och 1859 grundade »Historische
zeitschrift», hvarjämte han
verkade såsom sekreterare i den af Maximilian
II bildade »Historische kommission». På grund
af politiska meningsskiljaktigheter lemnade han
emellertid München 1861 och blef professor i historia
i Bonn, der han dröjde till 1875, då han med rang
af geheime öfverregeringsråd flyttade till Berlin
såsom direktor för det preussiska statsarkivet och
medlem af vetenskapsakademien derstädes. 1862–64
var S. medlem af Preussens deputeradekammare, der
han anslöt sig till oppositionen, och 1867 deltog
han såsom nationalliberal i Nordtyska förbundets
konstituerande riksdag. Under den derpå följande tiden
grundade han »Deutsche verein der Rheinprovinz»,
som blef den kraftigaste motståndaren till det
ultramontana partiet. 1874–80 var S. å nyo ledamot
af Preussens deputeradekammare. S. debuterade som
historisk författare med en utmärkt Geschichte des
ersten kreuzzugs (1841, 2:dra uppl. 1881), på hvilken
följde Entstehung des deutschen königstums (1844,
2:dra uppl. 1881) och hans förnämsta verk, Geschichte
der revolutionszeit 1789–1800 (5 bd, 1853 ff; 5:te
uppl. 1882), den första ur autentiska källor gjorda
framställning af den europeiska politiken på denna
tid. Dessutom har S. skrifvit Die deutsche nation
und das kaiserreich (1862), en skarp kritik af
medeltidens tyska kejsaredöme, Kleine historische
schriften (3 bd, 1863–69; 3:dje uppl. 1880),
Österreich und Deutschland im revolutionskrieg
(1868), Vorträge und aufsätze (1874; 3:dje uppl. 1885)
m. m. samt ledt utgifvandet af en storartad serie
arkivpublikationer (sedan 1878).
Sycosis (Lat., af
Grek. sykon, fikon) l. Mentagra (af Lat. mentum,
haka), med., hudsjukdom, som uppträder å kroppens
hårbevuxna delar, men företrädesvis bland skägget,
stundom äfven i ögonbrynen, bland ögonhåren och i
hårfästet vid nacken. Man skiljer mellan två former:
en s. k. folliculitis barbae, som icke lär vara
parasitär, och en af parasitisk orsak, härledande sig
från samma svamp, Trichophyton tonsurans Malmst.,
som gifver upphof till »herpes tonsurans». Utbrottet
af den förra formen föregås af en känsla af spänning,
hetta och ristningar i huden, å hvilken uppstå små,
spetsiga blemmor (pustler), liknande s. k. finnar
(»skäggfinnar»), den ena efter den andra och hvardera
omgifvande ett hårstrå. Pustlerna uppträda ensamma
eller samlade i mindre eller större grupper. Om
pustlerna intorka eller brista, bildas varskorpor,
under hvilka man ser af hår genomdragna små knölar
eller kraterlika sår. Får sjukdomen fortgå, tränga
inflammationen och varbildningen djupare in i huden
samt uppluckra hårrötterna, så att håret faller
bort. Småningom kan spontan läkning uppkomma,
med någorlunda slät, men alltid något missfärgad
hud och förlust af håret å den ytan. Stundom kan
varbildning eller bulnader uppstå äfven i cellväfven
under huden. – Den parasitära formen igenkännes genom
uppträdandet af tjocka, hårda, inflammerade knölar,
på hvars yta pustlerna utvecklas, och hvilka hvardera
stå rundt om ett hår. Klämmes en sådan knöl, tränger
var ut ur flere små hål, likasom ur en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
