Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Syssloman ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
8 April 1860 döden med ett pistolskott. S., som
af sin motståndare Kossuth benämndes »den nyaste
tidens störste ungrare», förenade med en glödande
fosterlandskärlek statsmannens klara blick och
den mångsidigt bildade verldsmannens humanitet. –
5. Béla S., upptäcktsresande, grefve, den förres
son, född d. 3 Febr. 1837, företog 1863 en resa
till Amerika, beskrifven i hans verk Amerikai útam
(Min resa till Amerika, 1865) samt 1867 och 1870
jagtutflygter till Algeriet. 1877–80 gjorde han
jämte flere vetenskapsmän en forskningsfärd genom
Indien, Japan, Borneo, vestra Kina m. fl. delar af
Asien. Resultaten af denna resa har S. offentliggjort
dels i ungerska vetenskapsakademiens skrifter, dels
i sjelfständiga arbeten.
Szeged [se-], T. Szegedin, kunglig fristad och
hufvudort i ungerska komitatet Csongrád, vid
Maros’ inflöde i Teis, på ömse sidor om sistnämnda
flod. 73,675 innev. (1880), nästan uteslutande
magyarer. S. drifver en vigtig handel med säd och
trä. Jämte skeppsbyggeri idkas der en betydande
tillverkning af tvål, kläde, läder, beredning af
paprika (ett slags peppar), tarhonya (ett bakverk)
m. m. Staden har flere palatslika byggnader och
vackra promenadplatser. Öfver Teis leda mellan
de båda stadsdelarna en jernvägsbro och en vacker
hängbro. Piarist-, minorit- och franciskankloster
finnas, äfvensom ett öfvergymnasium, fackskolor och
välgörenhetsanstalter. S., som till 1879 var en stark
fästning, innehades 1541–1686 af turkarna. I Juli
1849 var det säte för den revolutionära ungerska
regeringen och riksdagen. Natten till d. 12 Mars
1879 förstördes det nästan fullständigt genom en
öfversvämning af Teis, vid hvilken flere hundra
menniskor omkommo. S. har dock sedermera återuppbygts
i större skala än förut.
Székely [sekelj], Georg. Se Dosa, Georg.
Szekler [sekler], Magyar. Székelyek, en i östra
och nordöstra Siebenbürgen boende magyarisk
folkstam. Bosatta vid gränsen, hade de förr till
uppgift att försvara landet mot fientliga anfall
samt åtnjöto derför adliga privilegier och frihet
från skatter. De hade en militärisk organisation
och voro indelade i tre klasser: förnäme, höfvitsmän
och gemene, af hvilka de sistnämnde 1711 förlorade
sin skattefrihet, emedan de deltagit i Rákóczis
uppror. Då man 1764 inrättade szeklernas land
som en militärgräns, utbröt bland dem ett uppror,
som först med stor svårighet kufvades. Genom sitt
deltagande i ungrarnas kamp mot de kejserlige 1848–49
förlorade de sina privilegier och likställdes med
monarkiens öfrige innebyggare. År 1865 återfingo
de visserligen sina domstolar, men 1876 fördelades
deras landområden (11,780 qvkm.) på komitaten Csik,
Háromszék, Udvarhely och Maros-Torda. Szeklerna räkna
numera omkr. 450,000 pers. samt bekänna sig dels till
den romersk-katolska, dels till den reformerta kyrkan.
Szekszárd [seksard], hufvudstad i ungerska
komitatet Tolna. vid floden Sarviz. 11,948
innev. (1880). Marknader. Vinodling.
Szémrere [sem-], Bertalan (Bartholomeus),
ungersk statsman och skriftställare, född i Vatta i
komitatet Borsod d. 27 Aug. 1812, gjorde efter slutade
studier en längre resa i Europa, blef 1842 öfverdomare
och invaldes 1843 i ungerska landtdagen, der han
inom framstegspartiet snart gjorde sig bemärkt som en
ypperlig talare. 1847–48 anslöt han sig till Kossuth
och inträdde sistnämnda år såsom inrikesminister i
Batthyányis ministèr. I Dec. s. å. öfvertog han
justitieministersportföljen i Kossuths kabinett
och blef efter ungerska republikens proklamerande
(April 1849) ministerpresident med ett utprägladt
revolutionärt demokratisk-republikanskt program. Efter
katastrofen vid Világos (d. 13 Aug. 1849) flydde han
först till Turkiet samt begaf sig derefter till Paris
och England. På senare tid uppträdde han offentligt
mot Kossuth. År 1865 återvände han sinnessjuk till
hemlandet, der han dog d. 18 Jan. 1867. S. skref
några afhandlingar om fängelsereform, dödsstraff m. m.
Szentes [sentesj], stad i ungerska komitatet
Csongrád, vid en gren af Teis. 28,712 innev. (1880),
magyarer. Åkerbruk och hemslöjd äro hufvudnäringar.
Szent-Maria-Szabadka. Se Theresiopel.
Szent-Márton [sent-], T. Martinsberg, köping
i ungerska komitatet Raab, med omkr. 3,000
innev. Berömdt benediktinkloster, den äldsta kyrkliga
stiftelse i Ungern; dess abbot är benediktinordens
hufvudman i Ungern och har biskoplig myndighet.
Szent-Tamás [sent-], köping i ungerska komitatet
Bács-Bodrog, med omkr. 10,600 innev. S. var 1848
en af serbernas vigtigaste stödjepunkter i striden
mot ungrarna.
Szepes [se-], T. Zips, komitat i Ungern,
på hitre sidan om Teis. 3,636 qvkm. 173,957
innev. (1880). Landet är bergigt och rikt på
vattendrag: Poprád, Dunajec m. fl. Odling af säd, lin
och frukt. Boskapsskötsel. Tillgång på jern, koppar
m. fl. metaller. Sexton s. k. kronstäder i S. bildade
fordom ett eget grefskap, hvilket 1412–1772 innehades
af Polen såsom pant. Hufvudstad: Leutschau.
Szevczenko. Se Sjevtjenko.
Sziget [si-]. 1. Hufvudstad i ungerska komitatet
Mármaros, i en vacker trakt, på en halfö mellan
Teis och Iza. 10,852 innev. (1880). S. är säte för
en kunglig bergs-, salin- och skogsdirektion. Liflig
handel med salt, trä och tobak. – 2. (Szigetvár)
Köping, fordom berömd fästning, i ungerska
komitatet Somogy, på en ö i floden Almas. 5,014
innev. (1880). Den 1 Aug.–8 Sept. 1566 försvarades
S. tappert, men utan framgång af ungrarna under
Zrinyi emot turkarna, hvilkas sultan Sulejman II d. 4
Sept. dog i lägret vid S.
Szigligeti [si-], Ede, ungersk dramaturg, född
i Grosswardein d. 18 Mars 1814, hette egentligen
József Szathmáry, hvilket namn han utbytte mot
det förstnämnda, då han 1834 blef skådespelare
i Pest. Från 1837 tillhörde han den ungerska
nationalteatern och blef 1873 dess direktör, men intog
dock aldrig på denna bana någon högre rang. Såsom
dramaturg var han deremot en af Ungerns populäraste
och mest produktive författare. Dramerna Rózsa,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
