Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Syssloman ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Vándor szinészek (Vandrande skådespelare), Zách
unokái (Zachs sonson), Mama m. fl. prisbelöntes
af ungerska akademien eller teaterdirektionen. De
historiska skådespelen Vazul, Pretendenten
o. a. utmärka sig genom en spännande handling samt
trogen karakters- och sedeskildring. Bäst lyckades
dock S. i sina dramatiska skildringar ur ungerska
folklifvet: Desertören, Juden, Csikós, Liliomfi
m. fl. S. utgaf äfven (1874) ett värdefullt arbete
om dramat och dess arter. Död d. 19 Jan. 1878.
Szilágy [siladj], komitat i Ungern, gränsande
till komitaten Bihar, Szatmár, Szolnok-Doboka och
Klausenburg. 3,671 qvkm. 171,079 innev. (1880),
deraf 34,93 proc. magyarer och 61,97 rumaner. Landet
är bergigt med vackra dalar, i synnerhet utefter
floderna Szamos’ och Kräsnas lopp. Produkter: säd,
vin m. m. Hufvudstad: Zilah.
Sziszek [sisek]. Se Sissek.
Szlachta [sjla-]. Se Polen, sp. 1476.
Szlankemen [slan-]. Se Salankemen.
Szlávy [slavjj, József, ungersk statsman, född i Raab
d. 23 Nov. 1818, egnade sig åt bergsvetenskapliga
studier och utnämndes 1848 af Kossuth till direktor
för statens bergverk i Oraviczabánya. För sitt
deltagande i insurrektionen 1848–49 dömdes
han sistnämnda år till fem års fängelse, men
frigafs redan 1852. Först 1861 återinträdde han
dock i det politiska lifvet. År 1867 blef han
statssekreterare i inrikesministeriet och 1870
minister för handel, åkerbruk och industri samt var
1872–74 ministerpresident. 1878 förordnades han till
president i representanttafeln och vistades
1880–82 som gemensam finansminister i Wien, hvarefter
han sistnämnda år blef ungersk »kronbevarare»
och 1888 vicepresident i magnattafeln. S. är en
politiker af moderat hållning och en varm anhängare
af Österrike-Ungerns realunion.
Szolnok [sål-], hufvudstad i ungerska komitatet
Jász-Nagy-Kun-Szolnok. vid Zagyvas inflöde i
Teis. 18,247 innev. (1880). Fiske, åkerbruk samt
handel med frukt, säd, boskap, salt och trä. S. är
en af de äldsta städer i Ungern.
Szolnok-Doboka [sal-], komitat i Ungern
(Siebenbürgen), omgifvet af komitaten Szatmár,
Mármaros, Besztercze-Naszód, Klausenburg och
Szilágy. 5,150 qvkm. 193,677 innev. (1880), deraf
16,8 proc. magyarer och 77,83 proc. rumaner. Landet
är bergigt, med en mängd dalar, af hvilka
Szamos’ floddal är mest betydande. Hufvudnäringar:
åkerbruk, boskapsskötsel och bergsbruk. Hufvudstad
Deés.
Sz-tsjwán. Se Se-tsjuan.
Szujski [sjuj-], Józeph, polsk-österrikisk
skald och historieskrifvare, född 1835 i Tarnow i
Galizien, blef 1854 student i Krakov och studerade
några år vid dervarande universitet, men slog sig
derefter ned på sitt gods. Efter att hafva gjort sig
känd genom åtskilliga lyriska dikter och en följd af
historiska dramer, offentliggjorde han 1862–66 i 4
band en Polens historia, som vann stor utbredning,
men äfven ådrog sin författare häftiga angrepp på
grund deraf att den ej var skrifven från tillräckligt
patriotisk synpunkt. Derefter grundade S. i
förening med Tarnovski en månadskrift i Krakov,
»Przeglond polski», som småningom blef ett organ
för det konservativa s. k. Krakov-partiet. 1870
utnämndes han till professor i polsk historia i
Krakov. 1881 kallades han till ledamot af österriska
herrehuset. Bland hans historiska arbeten märkes ock
en skildring af Polackerna och rutenerna i Galizien
(1882), åtskilliga monografier m. m. Han öfversatte
vidare till polska språket arbeten af Aischylos,
Aristofanes och Shakspere. Död 1883.
Såga. Se Saga, Nord. mytol.
Sågaln, ett vid flottans varfsstationer användt ytmått
= 300 qvadratdecimaltum = 2,645 qvadratcentimeter.
Sågfisk-slägtet, Prisas, zool., tillhör fam. Pristidae,
underordn. rockor, Rajae, ordn. bredmunnar
(Plagiostomi) inom fiskklassen. Det kännetecknas
derigenom att nosen är utdragen i ett långt, flått
blad, i hvilket på ömse sidor är inkilad en rad
starka tänder. Käktänderna äro mycket små. Kroppen
är platt, men långsträckt, och bröstfenorna hafva
en fri framkant; genom sistnämnda egenskaper
närmar detta slägte sig underordningen hajar
(Squalidae), medan bl. a. de på kroppens undre sida
belägna gälöppningarna tala för deras slägtskap
med rockorna. Hithörande fem arter förekomma i
de tropiska hafven i stort antal, en art äfven
i Medelhafvet. Det uppgifves, att de med sin såg
slita köttstycken ur andra större hafsdjurs kropp.
L-e.
Såghorningar, Prionini, zool., grupp tillhörande
familjen Cerambycidae l. Longicornia bland
skalbaggarna. Antennerna, som äro långa,
sågade, äro fästa i bukten af de djupt urringade
ögonen. Öfverläppen är rudimentär. Hufvudet är utan
hals insänkt i thorax. Hithörande skalbaggar träffas i
skogar. Larverna lefva i multnade stammar af löfträd.
L-e.
Såglax-slägtet, Serrosalmo, zool., tillhör
fam. Characinidae, ordn. blåsmunnar (Physostomi)
inom fiskklassen. Det kännetecknas genom en lång,
hoptryckt kroppsform och en hvass, såglikt tandad
buk. Tänderna äro synnerligen starkt utbildade; med
de i en eller flere rader stående framtänderna förmår
såglaxen med största lätthet skära ut köttstycken
ur lefvande eller döda djur. De anfalla ock badande
menniskor. Såglaxarna förekomma i stor mängd i flere
af det tropiska Amerikas floder. L-e.
Sågning, sågar, sågmaskiner. Sågen är ett bland
de äldsta verktyg, som omtalas i historien. Bland
inristningarna i äldre egyptiska och assyriska
monument igenkänna vi lätt ett verktyg af fullkomligt
samma form som våra s. k. fuxsvanssågar. De gamle
grekerna och romarna använde spända handsågar
med ramställning. De första maskindrifna sågarna
synas hafva sitt ursprung i Tyskland, hvarest
redan år 1322 en sådan enligt historisk källa lärer
funnits i Augsburg, år 1427 i Breslau och år 1490 i
Erfurt. Derefter kommer Norge 1530, Holstein 1545,
Frankrike (vid Lyon) 1555 samt Regensburg vid Donau
1575. Alla dessa sågverk drefvos med vattenkraft. I Holland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
