Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 15. Socker - Tengström / 1217-1218 (1891) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sänkvåg ...

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Sänkvåg. Se Areometer.

Sänt, skeppsb., redskap, som användes vid
fartygsbyggnad för att hålla spanten väl inriktade på
deras bestämda ställen. De äro af två slag: tvärsänt
och långsänt. Tvärsänten bestå af furuplankor, hvilkas
kanter äro rätstrukna och nedtagas ej, förrän
balkvägare och däcksbalkar äro uppsatta. De fastsättas
tvärs öfver spanten, på de ställen, der märkena för
vattenlinien och



relingslinien äro angifna. Långsänten uppsättas
utanpå spanten, så att de följa de på spanten
angifna märkena för diagonaler och språnglinier
(relingslinien m. fl.). De utgöras af fururibbor
af qvadratisk sektion. Uti hithörande figur visas
några på förtimringens yttersida uppsatta långsänt.
J. G. B.

Säntis. Se Sentis.

Särestad, socken i Skaraborgs län, Ase härad. Areal
2,285 har. 883 innev. (1889). S. bildar med Bjerby,
Täng, Håle och Flakeberg ett regalt pastorat, Skara
stift, Väne kontrakt.

Särimner, Nord. mytol. Se Serimner.

Särkilax, Peder, af ätten Stiernkors, den evangeliska
lärans förste förkunnare i Finland, erhöll troligen
sin första skolundervisning i Åbo och fortsatte sina
studier vid universitetet i Wittenberg, der han blef
ifrig anhängare af reformationen. Efter erhållen
magistergrad återvände han till hemlandet omkr. 1524
och blef kanik vid Åbo domkyrka, ehuru han var
gift. I sina predikningar började han snart yrka på
den kristna lärans rensning från påflig villfarelse
och bilddyrkan. Såsom medhjelpare i reformationsverket
torde han haft en Peder Silta, hvilken sedermera blef
ärkediakon vid domkyrkan. Hos Gustaf Vasa tyckes han
varit väl anskrifven. Förutom särskildt understöd,
erhöll han på anhållan 1526 hälften af Tammisto
gods i Töfsala socken, hvilket blifvit skänkt till
Nådendals kloster, då hans moster ingick som nunna
derstädes. S. nämnes sista gången 1529. A. G. F.

Särkilax, Peder, psevdonym för skriftställaren Emil
von Qvanten.

Särkland, sarasenernas land, betecknar i de
fornnordiska sagorna i allmänhet alla vid Medelhafvet
belägna asiatiska land.

Särna, socken i Kopparbergs län, Särna och Idre
tingslag. Areal för hela pastoratet 4,154 qvkm. 1,083
innev. (1889). S. bildar med Idre kapell ett
konsistorielt pastorat, Vesterås stift, Mora kontrakt.

Särna och Idre tingslag, i Kopparbergs län, ingår
i Ofvan-Siljans domsaga och fögderi samt omfattar
Särna socken och Idre kapell. Areal 4,154 qvkm.
1,730 innev. (1889).

Särslöf, socken i Malmöhus län, Oxie härad. Areal
537 har. 239 innev. (1889). Annex till Görslöf,
Lunds stift, Bara kontrakt.

Särö, sommarvistelseort och hafsbadanstalt i
Släps socken af Hallands län, på den vackra, genom
ett smalt sund från fastlandet skilda Särön. Ön,
som tillhör en större liknämnd jordegendom, har
präktiga skogsparker, bördiga fält och en härlig
utsigt öfver hafvet. Den är om sommaren i synnerhet
besökt af göteborgare, som der uppfört flere smakfulla
villor. Antalet sommar- och badgäster uppgår årligen
till 600–700 pers. Daglig ångbåtsförbindelse
finnes med Göteborg. Hemmanet Särö blef frälse
1651 och förskaffades säterifrihet af burggrefven
Gerhard Leijoncrantz. Det eges f. n. (1891) af
J. V. Brattberg.

Säsong (Fr. saison), årstid; termin, t. ex. badtermin
(vid en badort) och speltermin (om teatrar);
tiden för vinternöjena i en större stad o. s. v. –
Saison morte [säså’ng må’rt], Fr., den döda årstiden,
d. v. s. den stilla årstiden, då inga förlustelser
vankas.

Säter, Säterstuga. Se Fäbodvall.

Säter. 1. Socken i Skaraborgs län, Vadsbo härad,
Binnebergs tingslag. Areal 2,856 har. 712
innev. (1889). Annex till Horn, Skara stift,
Mariestads kontrakt. – 2. Landsförsamling i Kopparbergs
län, Säters tingslag. Areal 10,510 har. 1,888
innev. (1889). Annex till Säters stad, Vesterås stift,
Stora Tuna kontrakt. – 3. Tingslag i Kopparbergs län,
ingår i Hedemora domsaga och fögderi samt omfattar
endast Säters landsförsamling.

Säter, uppstad i Dalarna, belägen på nordvestra
sluttningen af bergshöjden Åsen, nedanför hvilken
Ljusterån flyter till sjön Ljustern, straxt
s. v. om staden. Området utgör 1,244 har. hvaraf
970 har land, satt till 4 mantal. Taxeringsvärdet
år 1890 var 556,475 kr., hvaraf 104,600 kr. för
jordbruksfastighet. Innevånarnas antal var
515 år 1870, 575 år 1890. Gator och qvarter äro
regelbundet anlagda, men byggnaderna äro oansenliga,
utom den ganska vackra kyrkan. Näringsgrenar
äro jordbruk och handtverk samt i ringa mån
bodhandel. Antalet handlande uppgick 1888 till 9,
deraf en hade 1 biträde; handtverkarna voro 27, med
3 arbetare. Dessutom fanns en stenkärlsfabrik med
4 arbetare och 3,000 kr. tillverkningsvärde. Stadens
tillgångar voro bokförda till 203,423 kr., skulderna
till 62,859 kr. Kommunalskatten var 7 kr. för
hvarje krona bevillning. Der finnas en sparbank och
en enklassig pedagogi. I val af riksdagsman till
2:dra kammaren deltager S. med Falun och Hedemora. I
kyrkligt hänseende bildar det med sin landsförsamling
ett regalt pastorat af 2:dra klassen. Omgifningarna
äro vackra. Straxt n. ö. om staden ligger den
synnerligen täcka Sätersdalen. Nere vid ån ligger
Säters kungsgård. – Staden anlades under Gustaf II
Adolfs tid, men privilegierades först 1642, då en stad
ansågs behöflig såsom handelsplats för de koppar-
och jernverk, som på den tiden anlades i trakten,
men nu längesedan äro försvunna. Handeln har småningom
dragit sig till Smedjebacken. A. G.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>