Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sänkvåg ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Sätuna, socken i Skaraborgs län, Gudhems härad. Areal
915 har. 253 innev. (1889). Annex till Broddetorp,
Skara stift, Billings kontrakt.
Sätuna, gods i Björklinge socken, Norunda härad,
Upsala län, vid Långsjöns norra ände, omfattar 21
1/2 mtl, som med qvarnar, såg och frälseräntor samt
i Viksta, Tensta och Skuttunge socknar belägna 19
mtl värderas till 572,900 kr. (1891). Sätuna, som
fordom varit kungsladugård och schäferi, tillhörde
från 1640-talet slägterna Oxenstierna, Cruus, Horn,
Lewenhaupt och Fleming samt såldes i midten af
1700-talet till öfverstelöjtnanten baron Kaspar
Wrede. Nuvarande egaren är J. F. Björkman. År 1641
uppförde riksdrotset grefve Gabriel Oxenstiernas enka
en vacker hufvudbyggnad af sten, som undergick vådeld
1700, men sedan blifvit reparerad.
1. Säve, Johan Adolf, teolog, riksdagsman, föddes
i Roma prestgård på Gotland d. 29 Mars 1800 och
tillhörde en nordtysk slägt, som sedan början af
1700-talet varit bofast på denna ö. Student i Upsala
1815, filos. magister 1821, teol. kandidat 1823,
aflade han teologie licentiatexamen 1827. Docent i
dogmatik och moralteologi redan 1823, förestod han
1824–31 under flere terminer dels den kalsenianska
professuren och dels professuren i dogmatik och
moralteologi. På uppdrag af stiftarna af Hillska
skolan å Barnängen företog han 1829–30 en resa till
England för att i Hazelwood taga kännedom om den
hillska undervisningsmetoden, hvarunder han äfven
i Oxford, Cambridge och London studerade Englands
högre undervisningsväsende. E. o. teologie adjunkt
vid Upsala universitet 1834, utnämndes han 1835
till kyrkoherde i Tuna pastorat i Medelpad. Prost
1837, vice preses vid prestmötet i Hernösand 1838
och teol. doktor 1845, innehade han åren 1847, 1851
och 1858 rum på biskopsförslag i Hernösands, Kalmar
och Visby stift samt flyttades sistnämnda år till
kyrkoherde i Mariestad. Under riksdagarna 1840, 1844,
1847, 1850, 1853 och 1856 var han riksdagsfullmäktig
för Hernösands stift, under riksdagarna 1859, 1862
och 1865 för Skara stift, och 1868 var han som
representant för Skaraborgs län ledamot af Första
kammaren. 1872 blef han filos. jubeldoktor och afled
i Mariestad d. 25 Febr. 1873.
S. intog både såsom riksdagsman och teolog en
sjelfständig och frisinnad ställning. Under de
nio ståndsriksdagar han bevistade, hvarvid han
vanligen hade sin plats i lagutskottet – utom under
riksdagarna 1856, 1859 och 1862, då han satt i
bevillningsutskottet – var han en af de mest bemärkte
talarna inom presteståndets liberala minoritet,
och för representationsreformen verkade han städse
med värme och kraft. Redan 1840, då han likväl ännu
qvarstod på klassvalsståndpunktens grund, framlade
han en motion om införandet af ett tvåkammarsystem,
hvarvid han tänkte sig, att Första kammaren skulle
utses af provinsialständer. Men klassvalsståndpunkten
frångick han i det följande, öppet framhållande
sin öfvertygelse om »det opresterliga i presteståndets
riksdagsverksamhet». Vid valen till 1865 års riksdag utfärdade
han tillsammans med kyrkoherden J. Otterström en
adress till presterna i Skara stift till förmån
för det då hvilande representationsförslaget,
och vid reformdebatterna i presteståndet under de
ryktbara decemberdagarna motsatte han sig ifrigt
sina ståndsbröders beslut att uppskjuta afgörandet,
tills adeln fattat beslut i ämnet. Varm vän af
nykterhetsrörelsen, insattes han 1853 i det särskilda
utskottet för behandlingen af frågan om vilkoren
för bränvinsbränning och bränvinsförsäljning
och verkade der för den nya sakernas ordning, som
genomfördes. Bland hans många riksdagsmotioner må
särskildt nämnas den om införandet af hundskatt.
Bland S:s utgifna skrifter må nämnas: Anteckningar
öfver universiteterna i England (1831), Matthei
evangelium, revisionsförsök öfver gamla
bibelöfversättningen (1846, tillsammans med I. Bergman och
J. Backlund), Om de fransyska elementarläroverken
och folkskolorna (1857) och Theologiska studier öfver
uppenbarelsen och den heliga skrift (synodalafhandling
1865). Såsom teolog sökte S., stödjande sig på den
nyare bibelforskningens resultat, verka för en sant
protestantisk utveckling af kyrkoläran och uppträdde
derunder med mycken skärpa mot både »pietismen och
ortodoxien», hvilkas uppfattning om arfsynden och
nåden han ej ansåg fullt biblisk.
2. Säve, Pehr Magnus Arvid, fornforskare,
den föregåendes halfbroder, föddes d. 19 April
1811 i Roma församling på Gotland, blef student
i Upsala 1830 och kollega (adjunkt) vid Visby
högre elementarläroverk 1835 samt aflade, ehuru ej
prestvigd, pastoralexamen 1841. Vitterhets historie
och antiqvitetsakademiens stipendiat sedan 1850,
blef han, sedan rikets ständer anslagit lön till en
antiqvitetsintendent, 1861 den förste innehafvaren af
denna tjenst, hvilken han innehade till 1865. År 1871
erhöll han afsked från sin adjunktsbefattning. Han
blef filos. hedersdoktor vid Upsala universitets
jubelfest 1877, kallades till hedersledamot af
Svenska fornminnesföreningen 1882 och utsågs af
Vitterhets historie och antiqvitetsakademien,
hvars korresponderande ledamot han under en lång
följd år varit, likaledes till dess hedersledamot
1885. Död i Visby d. 10 Nov. 1887. – Intagen af en
brinnande kärlek till Gotland och dess folklif och
derjämte en skicklig tecknare, gjorde S. till sin
lifsuppgift att samla och afbilda fäderneöns rika
fornminnen äfvensom att uppteckna allt, som kunde
tjena att belysa gotlandsbefolkningens bruk, seder
och språk. Såsom Antiqvitetsakademiens stipendiat
inlemnade han till denna akademi ett stort antal
(bortåt 300) förträffligt utförda teckningar af
gotländska kyrkor och kyrkoruiner, grafstenar,
klockinskrifter, vägg- och glasmålningar m. m.,
utförda med blyerts, tusch eller färger och åtföljda
af skriftliga förklaringar och upplysningar, hvartill
sedan kommo utförliga med öfver 1,400 pennritningar
beledsagade embetsberättelser öfver de antiqvariska
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
