- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 15. Socker - Tengström /
1233-1234

(1891) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Säve ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

stångjern och smältstycken. Sommartiden underhålles
liflig regulier ångbåtstrafik med hufvudstaden samt
kuststäderna vid Bottniska viken. Genom statsjernväg
står S. i förbindelse med Kilafors station på norra
stambanan, hvarjämte en lokalbana, Marma–Sandarne,
har sin ena ändpunkt inom stadens område. På ön
Storjungfrun finnes en större fyr, tillhörig
kronan, som jämväl underhåller en inseglingsfyr
i hafsbandet utanför hamnen, på Norrutharet vid
Lilljungfrun, hvarest finnes en af de största
lotsplatserna i riket. Dessutom underhåller staden
två ledfyrar. Från tryckeri i S. utkomma tidningarna
»Helsingen» 2 och »Söderhamns tidning» 3 gånger i
veckan. Af bankinrättningar finnas hufvudkontoret
för Helsinglands enskilda bank, afdelningskontor af
Gefleborgs och Mälareprovinsernas enskilda banker
samt en sparbank. Undervisningsanstalter äro ett
5-klassigt allmänt läroverk, ett elementarläroverk
för flickor, en slöjdskola och två barnhem. I kyrkligt
hänseende utgör S. med sina kapell vid Sandarne och på
Storjungfrun ett regalt pastorat i ärkestiftet. Till
riksdagens Andra kammare väljer S. en representant.

S. anlades i början af 1600-talet af åtskilliga på
landet i Helsingland bosatte »rör- och kopparsmeder»,
hvilka af Gustaf II Adolf tillätos att slå sig
ned derstädes på egorna till det gamla Faxeholm
eller Faxehus. Staden privilegierades 1620, då till
densamma anslogs dess nuvarande betydliga jordegendom
med holmar och skär. Vapensmedsyrket fortfor länge att
vara dess huvudnäring. Ända in på 1800-talet fanns der
ett gevärsfaktori. Emellertid förde staden ett nästan
tynande lif samt hemsöktes tidtals af svåra eldsvådor
och äfven fiendehand (den brändes af ryssarna
1721). Först efter midten af innevarande århundrade
började förbättrade kommunikationer i förening med en
storartad skogsafverkning göra staden till hvad den
är, en af Norrlands lifligaste och i snabb tillväxt
varande städer. A. G.

Söderhvidinge. Se Hvidinge 2.

Söder-kompaniet, sjöv., svenskt handelssällskap,
som erhöll sina privilegier d. 14 Juni 1626 och
började sin verksamhet d. 1 Maj 1627. Det var
egentligen ett slags aktiebolag, der hvarje del
utgjorde 1,000 daler. Ingen af Sveriges innevånare,
med undantag af kompaniet, egde rätt att handla söder
om Gibraltars latitud eller sända fartyg till dessa
trakter. Äfven utländingar hade rätt att deltaga i
detta kompani. Den utländing, som insatt 25,000 daler,
skulle anses som borgare på den ort inom riket, der
han bosatt sig. Den, som inbetalte 100,000 daler,
egde rätt att välja särskild direktör. Direktörerna,
hvilka i lön hvardera skulle hafva 1,000 daler, fingo
icke enskildt drifva någon handel med kompaniet eller
dess varor. Utom lönen hade de ersättning för resor
och 6 mark i dagtraktamente under resor. Fartygen
utgingo från Göteborg och återvände dit igen, innan
de gingo till sina respektive hemorter. Kompaniet
upphörde d. 20 Okt. 1680. L. H.

Söderköping, stapelstad i Östergötland, på södra
sidan af Göta kanal, omkr. 5 km.
ofvanför kanalens utmynning i Slätbaken vid Mem. Belägen
i en lågländ, men bördig dalgång, mellan det
branta berget Ramunderhäll i n. och en kuperad,
men mera långsluttande trakt i s., har staden ett
synnerligen vackert läge, men företer i öfrigt
ett ganska anspråkslöst yttre, med sina trånga,
krokiga gator och små trähus. Genom staden flyter
den vattenfattiga Storån, som midt i staden
upptager Lillån. Af byggnader äro att nämna: det
tornprydda rådhuset, S:t Lars eller stadskyrkan och
Drothems landskyrka, bägge mycket gamla, samt de
till kallvattenkuranstalten hörande byggnaderna,
badhus, brunnssalong och lasarett m. m. Nämnda
anstalt, efter källan benämnd S:t Ragnhild, utgör
stadens förnämsta inkomstkälla. Öfriga näringsgrenar
äro en ringa handel och sjöfart, handtverkerier
och trädgårdsskötsel. Stadens område är 443 har,
satt till 13 7/16 mantal. Taxeringsvärdet uppgick
1890 till 2,087,300 kr., hvaraf 188,500 kr. för
jordbruksfastighet. Innevånarna utgjorde 1870 ett
antal af 1,585 personer, 1890 af 1,802. Handlandenas
antal var år 1888 31, med 41 biträden, handtverkarnas
30, med 78 arbetare. S. å. funnos 3 små fabriker med
12 arbetare och 26,120 kr. tillverkningsvärde. Stadens
hamn, som är belägen vid Mem, besöktes af 65
ankommande och afgående fartyg om tillsammans
19,404 tons drägtighet. Dertill kommer den ganska
lifliga trafiken på Göta kanal. På sjömanshuset
voro inskrifna 10 fartygsbefälhafvare och 115 man
sjöfolk. Utförsel af stångjern, smältstycken, hafre,
plankor. Hamnafgifterna uppgingo till 1,664 kr. 25
öre. På platsen var hemmahörande 1 segelfartyg om
139 tons. Stadens tillgångar voro bokförda till
290,964 kr., skulderna till 26,400 kr. För hvarje
krona bevillning uttaxerades för kommunala behof 3
kr. 43 öre. Kreditinrättningar äro en sparbank samt
afdelningskontor af Östergötlands enskilda bank. Ett
treklassigt allmänt läroverk finnes. Från tryckeri
i staden utgifves tidningen »Söderköpingsposten»
2 gånger i veckan. Med Skeninge, Vadstena, Motala och
Grenna deltager S. i val af en ledamot till riksdagens
Andra kammare. Med Skinberga landsförsamling utgör
S. ett regalt pastorat af 1:sta klassen, Linköpings
stift.

S. är en urgammal stad och räknades under
medeltiden såsom en af Sveriges förnämsta, näst
Stockholm och Kalmar. På den tiden erbjöd den nu
uppgrundade Storån en ypperlig och mycket besökt
hamn; handeln och rörelsen voro efter den tidens
måttstock ansenliga. Der funnos ock tre kyrkor,
ett franciskankloster (anlagdt 1274), hospital,
helgeandshus, mynthus och en lärd skola. Många voro de
herredagar och andra möten, som der höllos; kröningar
och kungliga biläger firades der flere. Farledens
uppgrundning minskade emellertid stadens välstånd,
eldsvådor, farsoter och fientliga härjningar ödelade
gång efter annan den gamla staden, som sålunda
småningom nedsjönk till en obetydlighet. Den sista
riksdagen hölls der 1595, men derefter synas S:s
välmaktsdagar vara förbi. Först under de senaste
årtiondena har

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 21 01:25:39 2020 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfao/0623.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free