- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 15. Socker - Tengström /
1253-1254

(1891) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Södertelge kanal ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

1600-talet till Otte Tott, men blef hans son
Holger Tott fråntaget 1677 med anledning af
dennes landsförrädiska stämplingar under danska
kriget. Det återgafs dock till Knut Holger och
Tage Tott efter fredsslutet och egdes sedermera af
bl. a. E. v. Ascheberg, grefve J. A. Meijerfelt,
generalguvernör i Pommern, och från 1788 af
öfverkammarherren, grefve C. G. Piper, hvilken vidtog
betydande förbättringar å godset. Det storartade,
i nederländsk stil hållna slottet, som hans sonson,
grefve Erik Piper, 1840–44 lät restaurera under
ledning af Brunius, är beläget på en holme och består
af en hufvudbyggnad och två flyglar, på tre sidor
omslutande en borggård samt med ett rundt torn i
sydöstra hörnet. Godset, som 1854 omfattade S., 8 1/2
mtl, Snogeholm, 1 1/2 mtl, Ågerup, 4 1/5 mtl säteri,
med underlydande, 5/8 mtl säteri, 44 13/24 mtl insockne
och 287/32 mtl utsockne frälse, är numera deladt,
och huvudgården S. tillhör grefve Alfred Piper.

Söfvestad, socken i Malmöhus län, Herrestads
härad. Areal 4,306 har. 1,185 innev. (1889). S. bildar
med Bromma ett alternerande konsistorielt och till
egaren af Krageholm patronelt pastorat, Lunds stift,
Ljunits och Herrestads kontrakt.

Sökkvabekkr, gudinnan Sagas boning. Se Saga,
Nord. mytol.

Sölfskatten, kamer. Se Kontribution 1 och
Silfverskatt.

Sölfverberg, Sven Larsson, mekaniker, född d. 12 April
1653 i Nyköping, studerade styckgjutarekonsten i Norge
och Danmark samt begaf sig derefter till England,
hvarest han bl. a. uppfann en egen behandlingsmetod
för gjutstyckens temperering. Efter att äfven
med utmärkelse hafva tjenat vid holländska armén
kallades S. af Ludvig XIV till Frankrike för att
utföra vattenledningar m. fl. ingeniörsarbeten. På
Karl XI:s uppmaning hemkommen till Sverige, utnämndes
han 1683 till ingeniörkapten och adlades 1687 med
namnet S. I sitt fädernesland var han verksam inom
flere grenar, särskildt inom bergsmekaniken. År 1721
tog han afsked med öfverstelöjtnants titel och afled
i Stockholm d. 7 Aug. 1727.

Söltl, Johann Michael von, tysk historisk författare,
född 1797 i Neunburg i Oberpfalz, blef 1849 professor
i historia vid universitetet i München och 1868
geheimestatsarkivarie. Död 1888. S. skref en mängd
historiska arbeten, af hvilka må nämnas: Geschichte
der deutschen
(4 bd, 1835–36), Max II, könig von
Bayern,
(2:dra uppl. 1867), Das deutsche volk und
reich in seiner fortschreitenden entwickelung
(3 bd,
1878) m. fl. Han utgaf derjämte en estetik samt episka
och dramatiska dikter.

Sölve, konung. Se Salve.

Sölvesborg, gammal stad i vestra Bleking, vackert
belägen vid den lilla Sölvesborgsviken, nära skånska
gränsen. Med ett område af 797 har, deraf 793 har
fastland och öar, satt till 6 1/8 mtl, hade staden
1890 ett taxeringsvärde af 2,099,900 kr., hvaraf
339,500 för jordbruksfastighet. Oregelbundet anlagd
och enkelt bebyggd, har S. ett anspråkslöst yttre och saknar
alla framstående byggnader, utom kyrkan, en
tegelbyggnad med torn. Innevånarnas antal har
från 1,478 år 1870 ökats till 1,494 år 1890. År
1888 funnos 37 handlande, med 32 biträden, och
60 handtverkare, med 68 arbetare. Derjämte fanns
en större läderfabrik med 47 arbetare och 232,700
kr. tillverkningsvärde. Nyssnämnda år ankommo till och
afgingo från stadens hamn 505 fartyg om tillsammans
77,653 tons drägtighet. I staden hemmahörande
voro 8 segelfartyg om 1,343 tons. På sjömanshuset
voro inskrifna 29 fartygsbefälhafvare och 136 man
sjöfolk. Hamnafgifterna uppgingo till 8,826 kr. 23 öre
och tulluppbörden till 44,801 kr. Stadens tillgångar
voro bokförda till 422,167 kr., skulderna till
233,182 kr. För hvarje krona bevillning uttaxerades
kr. 5,20 för kommunala behof. Kreditanstalter äro
ett afdelningskontor af Skånes enskilda bank och
en sparbank. Genom jernvägar står S. i förbindelse
med Kristianstad och Karlshamn. För öfrigt må nämnas,
att der finnes ett treklassigt allmänt läroverk och en
badanstalt samt att i staden utgifvas två tidningar,
»Sölvesborgs Allehanda» och »Sölvesborgs-Posten»,
hvardera två gånger i veckan. Med sin landsförsamling
bildar S. ett regalt pastorat af Lunds stift. Med
Karlshamn och Ronneby deltager S. i val af en
riksdagsman i Andra kammaren.

S. är en mycket gammal stad, som för sin uppkomst
sannolikt har att tacka det nu försvunna Sölvesborgs
slott, hvilket spelade en viss rol i stridigheterna
under Kalmar-unionen och de förste Vasa-konungarna,
hvarvid den lilla staden fick följa fästets
öden. Staden var och förblef en obetydlig ort,
som 1654 till och med förvandlades till köping
under Kristianstad. Den återfick väl sedermera
stadsprivilegierna, men fick stapelstads rätt först
1855. A. G.

Sölvesborgs landsförsamling, socken i Blekinge
län, Listers härad. Areal 1,758 har. 581
innev. (1889). Annex till Sölvesborgs stad, Lunds
stift, Listers och Bräkne kontrakt.

Sölvfisken, zool. Se Kummelslägtet.

Söm, Lat. sutura, anat., kallas den förening mellan
knotor, i hvilken dessa, vanligen med mer eller mindre
taggiga kanter, gripa in i hvarandra, skilda blott
af en ringa mängd fibrös substans. Ehuru åtskilliga
andra benföreningar hafva omisskännelig likhet
med sömmarna, gifver man dock detta namn nästan
uteslutande åt dem, som förekomma mellan kraniets
platta ben (se vidare Hufvudskål). De uppkomma der
på följande sätt. Kraniets ben uppstå ur en fibrös
hinna, i hvilken på bestämda punkter grundvalen
lägges till de skilda knotorna i form af små stråliga
skifvor. Från dessa första »ossifikationspunkter»
växa benskifvorna åt alla kanter. Hos det nyfödda
barnet äro deras ännu fibrösa kanter så breda, att
benskållorna kunna skjutas åt sidorna mot, ja öfver
hvarandra (interkaleras), en sak, som är af vigt
vid födelseakten, enär till följd af denna anordning
hufvudets volym kan minskas af det yttre trycket vid
passagen genom bäckenet. Efter födelsen tillväxa de
ytterligare i ytutbredningen, tills

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:45:39 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfao/0633.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free