Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 15. Socker - Tengström / 1277-1278 (1891) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tabasjir ...

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Tabasjir (tabaxir, tabasheer). Se Bambusa.

Tabatière [-tiär], Fr. (af tabac, tobak), snusdosa. –
Tabatière-geväret kallas ett af engelsmannen Snider
uppfunnet gevärssystem för bakladdning, der kammaren
öppnas åt sidan liksom locket på en snusdosa.
H. W. W.

Tabatinga, militärstation i brasil. staten Amazonas,
på venstra sidan af Amazonfloden midt emot mynningen
af floden Vacarana, som bildar gräns mellan Perú och
Brasilien. T. är stapelplats för handeln mellan
de båda grannstaterna samt ändstation på den
brasil. ångbåtsleden på Amazonfloden.

Tabell (Lat. tabella, egentl. liten tafla), i
allmänhet hvarje på ett lätt öfverskådligt sätt ordnad
sammanställning af uppgifter. Öfverskådligheten
uppnås i vanliga fall derigenom att de rubriker,
till hvilka uppgifterna hänföra sig, äro ordnade i en
kolumn eller rad och sjelfva uppgifterna i en eller
flere bredvid eller under stående rader af samma
form, så att hvarje rubrik med tillhörande uppgifter
bildar en särskild rad eller kolumn. Rubriken kallas
ofta ingångsord (om den är ett ord) eller ingångstal
(om den är ett tal), och hela följden af ingångsord
eller -tal benämnes ingång. Har vid uppställande af
rubrikerna en enda indelningsgrund användts, så att
alla rubrikerna äro ur logisk synpunkt koordinerade,
behöfves endast en ingång, och indelningsgrunden
sättes då vanligen såsom kolumnhufvud öfver
ingångskolumnen. Förekommer deremot en indelning efter
två olika indelningsgrunder, t. ex. dels efter ålder,
dels efter kroppslängd vid fråga om fördelning af
ett antal menniskor, måste man i allmänhet använda
två ingångar (se vidstående tabell),

	Längd i meter
Ålder, år	1,76	1,77	1,78	1,79
20	1	3	6	2
21	2	5	7	1
22	1	6	8	1
–	–	–	–	–

af hvilka vanligen den ena bildar kolumnen längst
till venster och den andra raden omedelbart under
kolumnhufvudet; stundom upprepar man den vertikala
ingången äfven till höger och den horisontala äfven
nedtill. Förekomma tre eller flere indelningsgrunder,
är det bäst att fördela uppgifterna i ett antal
tabeller, lika stort med antalet led i en af
indelningarna, så vida dessa led icke äro mycket få,
t. ex. 2 eller 3. – De oftast förekommande tabellerna
utgöras af siffertabeller, d. v. s. sådana, der
uppgifterna eller både uppgifter och rubriker äro
tal. Siffertabeller kunna vara af statistisk natur,
såsom den ofvan anförda; de kunna också vara för
ett omedelbart praktiskt ändamål upprättade,
t. ex. tabeller för beräkning af stockars
kubikinnehåll. Till siffertabeller höra vidare
kalendertabeller, intressetabeller, lifräntetabeller
o. s. v. Slutligen kunna siffertabeller vara rent
matematiska. Till sådana höra i främsta
rummet additions- och multiplikationstabeller,
vidare logaritmtabeller och trigonometriska
tabeller, primtalstabeller, produkttabeller,
qvadrattalstabeller o. s. v. – Bland tabeller,
som icke äro siffertabeller, må exempelvis
nämnas grammatikaliska deklinationstabeller,
kronologiska tabeller samt i tabellform
uppställda matrikeluppgifter. Om grafiska
tabeller se Grafisk framställning.
G. E.

Tabellarisk, uppställd i form af en tabell.

Tabellkommissionen. Se Statistiska tabellkommissionen.

Tabellverk. Se Statistiska tabellkommissionen.

Taberg [utt. vanl. med tonvigten på sista stafvelsen],
ett omkr. 15 km. s. om Jönköping beläget, väldigt
berg, hvars hela massa utgöres af en mycket ovanlig
sort jernmalm, sammansatt af mineralen magnetit
(magnetisk jernmalm) och olivin. Bergets höjd öfver
kringliggande mark är ungefär 120 m., öfver hafvet
343 m.; dess längd är 900 och dess bredd 450 m. Som
emellertid Tabergsmalmen är både jernfattig (endast
omkr. 30 proc.) och svårsmält, har den icke fått
någon större användning. – I Nord-Amerika finnes ett
malmberg af liknande beskaffenhet kändt, men för
öfrigt är T. i sitt slag enastående. E. E.

Taberg [utt. vanl. med tonvigten på första
stafvelsen], jernmalmsfält i Värmland, omkr. 20
km. n. om Filipstad. Malmen utgöres af en mycket god
magnetisk jernmalm, i likhet med hvad förhållandet är
hos de närbelägna, välkända Nordmarks och Persbergs
gruffält. E. E.

Tabergit, miner., ett till kloritgruppen hörande,
ripidoliten närstående, talkrikt silikat af blågrön
färg och ej smältbart för blåsrör. Tabergiten
förekommer vid Tabergs och Persbergs grufvor
i Värmland. Ant- Sj.

Taberistan. Se Tabaristan.

Taberna, Lat., bodstånd, butik, verkstad (rakstuga,
skomakareverkstad o. s. v.); slutligen, såsom ännu
i de romanska språken, vinutskänkningsställe,
värdshus, krog, »tavern» (Sp. taberna, Ital. och
Port. taverna, Fr. taverne). I det forna Rom voro
stånden ursprungligen uppställda invid husen eller
under kolonnaderna på torgen. Senare blefvo husens
och palatsens jordvåningar inrättade till butiker,
hvilka i regeln icke hade någon förbindelse med
byggnadens inre. Butikerna voro åt gatan nästan
helt och hållet öppna och stängdes om nätterna med
luckor. – Romarna kallade äfven åtskilliga stationer
på sina militärvägar för tabernae. Namnet på en stad
i Elsass (T. Zabern, Fr. Saverne) bevarar ännu minnet
deraf. Det i Apostlagern. 28: 15 omtalade värdshuset
Tres tabernae (i våra äldre bibelöfyers. »Tretabern»),
d. v. s. Tre bodarna, låg vid Appiska vägen omkr. 50
km. från Rom. R. Tdh.

Tabernaemontana Plum., bot., ett till
nat. fam. Apocyneae Juss., kl. Pentandria L., hörande
slägte af vackra träd, hvars arter träffas i tropiska
land å båda halfkloten. Blomkronan är tallriksformig
och i knoppen vriden åt höger. Frukten utgöres af
2 köttiga fröhylsor, i hvilka fröna, som sakna hår,
ligga inbäddade i en

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>