Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Taipale ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
civilisationsförderfliga följder ej få ogillas, utan
blott förklaras, men inför denna företeelse, som är
så helt och hållet stridande mot hans egen skeptiska
ståndpunkt, har han förlorat sin kallblodighet
och förföljer den i alla dess yttringar med ett
nästan fanatiskt hat. Af detta verk har T. påbörjat
en ny afdelning, Le régime moderne, hvars 1:sta
del utkom 1890. Den inledes med hans ryktbara
teckning af Napoleon Bonaparte, hvaraf en svensk
öfvers. utkom 1887. På svenska hafva dessutom
utgifvits »Valda skrifter af T.» (2 dlr, 1875–77).
S. B.
Taipale, förr köping och skans vid Vuoksens utflöde
i Ladoga, Sakkola socken, Finland. Köpingen synes
härröra från slutet af medeltiden och kallas flere
gånger under 1600-talet till och med stad. Orten
var ännu 1721 befäst. A. G. F.
Taipalsaari [-sari], socken vid Saima i Viborgs
län, Finland, Lappvesi härad och domsaga, utgör
ett imperielt pastorat af 3:dje klass, Borgå stift,
Villmanstrands kontrakt. Areal 828 qvkm. Befolkningen,
finsktalande, 3,496 personer (1888).
A. G. F.
Tai-ping. Se Kina, sp. 702–703.
Taiti. Se Tahiti.
Tai-Tsing, den f. n. i Kina regerande dynastien. Se
Kina, sp. 700 o. f.
Tai-Tsu, mandsjuernas nationalhjelte. Se Mandsju.
Taivalkoski. Se Pudasjärvi.
Tai-wan, 1. Kinesisk ö. Se Formosa. – 2. Hufvudstad
på vestkusten af denna ö, är öppnad för främlingar
och uppgifves jämte det något sydligare belägna Takao
hafva 235,000 innev.
Tajmen. Se Taimen.
Tajo [ta’chå], Port. Tejo, Lat. Tagus, Pyreneiska
halföns längsta flod, har en längd af 912 km.,
deraf 310 km. i Portugal, och ett flodområde,
enligt Strelbitsky, af 82,525 qvkm. Floden har sina
källor i Spanien, på gränsen mellan Nya Kastilien
och Aragonien, på vestra sidan af det 1,610 m. höga
Muela de San Juan, i granskapet af Jucars, Gabriels
och Guadalaviars källor, flyter till en början mot
n. v. till föreningen med Rio Gallo (fr. h.), vänder
sig der mot v. och senare mot s. v. samt behåller
sedan denna riktning under sitt återstående lopp. De
trånga klyftor, som på flere ställen sammanpressa
dess bädd, såsom vid Toledo och nedanför Puente del
Arzobispo, tillhöra den spanska afdelningen af floden,
och i denna del är floden ofta spärrad af sandbankar
och forsar och är segelbar endast korta sträckor. I
Portugal har floden ett jämnare lopp. Villavelha
do Rodão, den högsta punkt, till hvilken fartyg
kunna gå upp från hafvet, ligger inom Portugals
gräns. Regelbunden flodtrafik börjar först vid
Abrantes i Portugal (130 km. från hafvet), nedanför
hvilken stad floden vidgar sig betydligt genom att
från h. upptaga den strida Zezere från Serra da
Estrella. Flytande förbi Santarem, den högsta punkt,
till hvilken tidvattnet går upp, och gränsen för
trafiken med större segelfartyg och ångare, delar
floden sig nedanför Salvaterra i tvänne armar: Tejo
novo i v. (den enda, som är tillgänglig för fartyg)
och Mar de Pedro, hvilka omsluta Lezirias do
Tejo, ett genom många kanaler i flere öar deladt
sumpigt marskland, hvilket kan betraktas som en
deltabildning. De båda hufvudarmarna förena sig i
öfre änden af den vackra Lissabonviken, 18,5 km. lång,
11 km. bred, hvilken bildar en af de säkraste,
rymligaste och djupaste hamnar på jorden och vesterut
öppnar sig mot Atlantiska hafvet genom en 1,5 km. lång
och öfver 3 km. bred kanal, Entrada do Tejo, på hvars
norra strand Lissabon är beläget. Utanför denna kanal
ligger en sandbank, och om ock fartyg af hvilken
storlek som hälst alltid kunna passera denna, är dock
inseglingen utan lots alltid farlig. Enär den smalare
delen af T:s flodområde ligger mot s. (vattenskilnaden
mot Guadiana följer på kort afstånd venstra stranden),
äro tillflödena från venster nästan endast bäckar,
hvilka torka ut om sommaren. Vigtigaste undantaget
är Rio Zatas l. Sorraja, som förenar sig med Mar
de Pedro. Största bifloderna fr. h. äro, jämte den
ofvannämnda Zezere, Jarama från Sierra de Guadarrama,
Alberche och Tietar, hvilka samla sitt vatten från
motsatta sidor af Sierra de Gredos, och Alagon,
från det vilda berglandet mellan Sierra de Gredos
och Gata. Endast ringa spår finnes af det guld, för
hvilket T:s sand fordom var beryktad.
Tak betecknar
enligt svenskt språkbruk två sinsemellan skiljaktiga
begrepp, för hvilka andra språk begagna olika
uttryck. Ordet användes nämligen dels i betydelsen
innertak, loft, betäckningen af ett slutet rum
(T. decke, i äldre Sv. täcke, Fr. plafond, se
derom Plafond); dels yttertak (vattentak),
den öfversta, mot väderlekens och nederbördens
inverkan skyddande delen af en byggnad (T. dach,
Fr. toit). Yttertaket består af taklaget l. stommen
(»takresningen», »röstet») och täckningen, af hvilka
den förra uppbär den senare. Taklaget är sammansatt
af flere sins emellan förenade takstolar, utförda
i timmerarbete, i nyare tider ofta äfven medelst
jernkonstruktion. En takstol i sin enklaste form
(fig. 1) består af tvänne på sned
 |
| 1. |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
