- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 15. Socker - Tengström /
1315-1316

(1891) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Taipale ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Linie 3, der begreppet lineartaktik utredes,
samt Kolonntaktik, Masstaktik och Sjötaktik. –
Taktiker, person, som är förfaren i taktiken.
C. O. N.

Taktisk, som tillhör taktiken (se d. o.). – Om
taktiska enheter och taktiska punkter l. stödjepunkter
se Enhet och Fältbefästning, sp. 569.

Taktmätare. Se Metronom.

Taku, befästningar vid mynningen af Peiho-floden,
hvilka skola spärra tillträdet från sjösidan till
Tientsin och Peking. De anlades på tillstyrkan af
prov. Pe-tsji-lis generalguvernör Li-Hung-Tsjang och
bestå af starka, med kruppska kanoner armerade fort,
hvilka i förening med sjöminor och en torpedoflottilj
torde vara kraftiga att motstå angrepp af en stark
pansarflotta. Franska flottan under Courbet afstod
för den skull 1885 från angrepp på T. och inskränkte
sig till en blockad af flodmynningen.

Takvinkel. Se Tak.

Takygraf, tachygraf (af Grek. tachys, snabb, och
grafein, skrifva). Se Optisk telegraf. – Takygrafi
(tachy-). Se Stenografi.

Takyhydrit, tachyhydrit (af Grek. tachys,
snabb, och hydor, vatten), miner., ett af
klormagnesium, klorkalcium och vatten bestående,
starkt deliqvescerande salt (deraf dess namn) af
gul färg, förekommer tillsammans med karnallit
vid Stassfurt. Ant. Sj.

Takykardi, tachykardi (af Grek. tachys, snabb,
och kardia, hjertat), med., i allmänhet en
abnormt hög pulsfreqvens; specielt en anfallsvis
uppträdande, betydlig ökning af hjertslagens
freqvens i förening med oro och ångest. I de
flesta fall äro dessa anfall att betrakta som en
nevros (se d. o.); i andra fall kunna de sättas i
sammanhang med dietfel, alkoholmissbruk, öfverdrifvet
tobaksrökande o. dyl. Takykardien ingår jämte
struma och exophthalmus i den symtomkomplex, som
benämnes morbus Basedowi (se Basedowske sjukdomen).
J. E. J-n.

Takymeter. Se Takometer.

Takytrop, tachytrop (af Grek. tachys, snabb,
och tropos, vändning), hastighetsindikator, ett
instrument för uppmätning af rotationshastigheten,
särskildt hos elektriska apparater.

Tal, matem. Om man vid en sammanfattning af föremål
(en mängd) bortser från de särskilda föremålens
olika egenskaper och endast fasthåller hvad som är
oberoende af dessa skiljaktiga egenskaper, erhålles
begreppet antal, hvarigenom den gifna mängden skiljer
sig från en sådan med flere eller färre föremål af
samma slag som den gifnas. Bortser man dessutom från
alla öfriga, för föremålen gemensamma egenskaper,
utom den att hvarje föremål är ett, erhåller man
begreppet tal, d. v. s. antal abstrakta enheter. Då
talet utgör ett af matematikens enklaste begrepp,
kan det icke i egentlig mening definieras, vare sig
såsom »rörelsens (tidens) mått» eller på något annat
liknande sätt. Det genom abstraktion vunna begreppet
tal är närmare bestämdt helt positivt tal. Med de
hela positiva talen kan
man operera i enlighet med de allmänna aritmetiska
reglerna, och man erhåller derigenom andra hela
positiva tal. I vissa fall gifva dock kalkylerna icke
något sådant resultat, t. ex. då frågan är att dela
7 i åtta lika delar, och i denna händelse skulle
den framställda frågan egentligen betraktas som
orimlig. Då emellertid ett sådant betraktelsesätt i
vissa fall skulle ur praktisk synpunkt vara olämpligt,
och då det dessutom i rent matematiskt afseende är
af intresse att inskränka de obesvarbara frågorna
till ett minimum, har man successivt generaliserat
talbegreppet. För att vid divisioner erhålla en qvot,
äfven då divisorn ej är en faktor till dividenden,
hafva brutna tal eller bråk, blifvit införda. På
samma sätt hafva operationer af formen ab och [rot]c,
der b är större
än a, och der c icke är en jämn qvadrat, gifvit
anledning till införande af negativa och irrationella
storheter. Slutligen har behofvet af en matematisk
formel för lösningen af sådana, eqvationer som x2
= – a2 föranledt talområdets utvidgande till att
omfatta äfven imaginära tal. Genom den högre
analysens utveckling har det sedan visat sig, att
dessa nya slag af tal ega en vida större betydelse,
än man vid deras första uppträdande kunnat ana, och
att deras strängt vetenskapliga definition måste
grundas på mycket djupgående undersökningar. Dock
bör anmärkas, att vissa författare såsom »tal»
räkna blott de positiva talen och åt de öfriga,
gifva namnet »storheter». – Utom den indelning
af talen, som nu blifvit angifven, finnas äfven
andra, som utgå från mera sekundära synpunkter. Så
skiljer man mellan grundtal och ordningstal, benämnda
(konkreta) och obenämnda (abstrakta) tal – af hvilka
dock egentligen blott de obenämnda äro tal i sträng
mening –, primtal och sammansatta tal o. s. v. Om
transfinita tal eller storheter se Oändligheten. Om
åtskilliga tals symboliska betydelse se Talsymbolik.
G. E.

Talaing. Se Mon.

Talang (Fr. talent, af Lat. talentum, Grek. talanton,
våg, vigt, en viss penningsumma; jfr Talent),
framstående skicklighet, naturlig begåfning, som
genom öfning utvecklats till öfverlägsen färdighet
eller förmåga; person, som eger en sådan utmärkt
förmåga. Hvad som skiljer talangen från snillet
(geniet) är bristen på skapande ursprunglighet
(originalitet). Talangen reproducerar ett förut
gifvet innehåll; den bryter inga nya banor, ehuru
den visserligen kan under gynsamma omständigheter
åstadkomma (i synnerhet i formelt afseende)
så utmärkta resultat, att de göra intryck af
snilleverk. Inom kulturarbetet hafva talangerna
den allt annat än ovigtiga uppgiften att i detalj
vidare utveckla, förklara och fruktbargöra de stora
tankar, som snillena framkasta. Jfr Snille. –
Ordets betydelse af »naturlig begåfning» härleder
sig från liknelsen i Matt. 25 om tjenaren, som gömde
sitt »pund» (den grekiska texten har här »talanton»)
i jorden. I Sverige har folketymologien omtydt ordet
talang till »talgåfva».

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:33:39 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfao/0664.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free