Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tamm ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
befordrats till löjtnant, tog 1865 afsked ur
krigstjensten. Vid den sista ståndsriksdagen intog
tan säte å Riddarhuset. Han var en af Upsala läns
representanter i Andra kammaren vid riksdagarna
1870–72 och 1876 samt hade 1870–71 plats såsom
suppleant i konstitutionsutskottet. Hösten 1882–hösten
1889 satt han, vald af Gefleborgs läns landsting,
i Första kammaren, hvilken 1883 insatte honom till
suppleant i statsutskottet samt 1884 och 1889 till
ledamot af samma utskott. T. inkallades d. 19 Maj
1884 i konseljen såsom konsultativt statsråd (han
lemnade då disponentskapet för Österby). Från
d. 28 Maj 1886 till d. 6 Febr. 1888 var han
chef för finansdepartementet. Vid statsministern
Themptanders sida kämpade han mot de allt mäktigare
tullskyddsanspråken inom riksdagen, hvarunder han
vann ganska allmänna sympatier genom sitt ridderliga
uppträdande och klara framställningssätt. Bland
de regeringsbeslut han kontrasignerat må nämnas
den d. 1 Juli 1887 vidtagna förändringen i
mellanrikslagen. T. utnämndes i Juni 1888 till
överståthållare i Stockholm. Sedan han 1871–86 varit
e. o. fullmäktig i Jernkontoret, utsågs han till
ordförande deri 1889. Han är ordförande i konsortiet
för uppbyggande af nytt operahus i Stockholm. T. vardt
1875 medlem af Upsala läns landsting och var
1877–83 dettas vice ordförande. Verksam främjare af
Upsala–Gefle-jernvägens tillkomst, var han 1877–84
ordförande i dennas styrelse. Han kallades 1886 till
ledamot af Landtbruksakademien.
4. Tamm, Fredrik August, den föregåendes kusin,
språkforskare, universitetslärare, född i Tveta,
Stockholms län, d. 30 Mars 1847, blef student i
Upsala 1863, filos. doktor 1875 och docent i nordiska
språk derst. 1876. T. ar en flitig och samvetsgrann
forskare i modersmålets historia och har gjort
till sin hufvuduppgift att etymologiskt granska
och förklara svenskans ordförråd. Särskildt har han
anställt mångsidiga och sorgfälliga undersökningar
rörande de i svenskan på olika tider inkomna utländska
lånorden, t. ex. i afhandlingarna Om tyska prefix
i svenskan (1876), Tränne tyska ändelser i svenskan
(1878), Om tyska ändelser i svenskan (1880), Svenska
ord belysta genom slaviska och baltiska språken
(1881), Fonetiska kännetecken på lånord i nysvenska
riksspråket (1887). Af allmännare betydelse är
t. ex. den förtjenstfulla skriften Om fornnordiska
feminina afledda på ti och iþa (1877). Sedan
1890 utgifver T., med understöd af Sv. akad., en
Etymologisk svensk ordbok, i hufvudsak planlagd efter
Fr. Kluges »Etymol. wörterb. der deutschen spr.»
Tammany society [-ni såsä’jeti], Eng.,
»Tammany-sällskapet». 1789 bildades i New York ett
slutet välgörenhetssällskap (Columbian order), som
lånade sina ceremonier från indianlifvet och länge
var en föreningspunkt för stadens konservativaste
element. Genom sistnämnda omständighet kom det att
sluta sig till det demokratiska partiet, ja det blef
detta partis kraftigaste politiska organisation
i kampen emot det republikanska partiet och hade
tidtals i sin hand
afgörandet af frågor, som angingo icke blott staden
och staten New York, utan hela unionen. Stundom
svek det dock sitt parti för att genom kompromisser
(deals) med lika fala organisationer inom det
republikanska partiet försäkra sig om byte af
kommunens medel. Sällskapet, som efter sitt under
senare tid uppförda stora palats, Tammany Hall
(ordet tammany är af indianskt ursprung), vanligen
benämnes T. society, skall enligt reglerna styras
af ett generaldirektorium på omkr. 1,100 personer,
men det lyckades på 1860-talet Tweed (se denne) att
faktiskt göra sig till ledare (»boss») af detsamma och
gifva det en inom hela verlden sorglig namnkunnighet
för ohygglig korruption. Efter Tweeds fall innehade
John Kelly en tid ledningen.
Tammela, socken i Tavastehus län, Finland,
Sääksmäki domsaga och Tammela härad, bildar med
Berttula, Jokkis och Humppila kapellförsamlingar
ett imperielt pastorat af 2:dra klass, Åbo
ärkestift, Tavastehus kontrakt. Arealen med
kapellförsamlingarna 1,305 qvkm. Befolkningen
finsktalande, 19,285 personer (1888). Inom
socknen ligga Mustiala landtbruksinstitut, Jokkis
gods och fabriker samt Forssa bomullsspinneri.
A. G. F.
Tammelin, Lars, biskop, född i Åbo d. 2 Maj 1669,
blef student i Åbo 1685, filos. mag. 1694, lektor
vid Åbo skola 1695 och professor i matematik vid
Åbo universitet 1698. Under den s. k. Stora ofreden
flydde han till Sverige och utnämdes 1717 till pastor
i Vester-Fernebo, Vestmanland. 1728 befordrades han
till biskop i Åbo stift, hvarmed prokanslersämbetet vid Åbo
universitet var förenadt. Han promoverades
1732 i Upsala till teol. doktor. Död i Åbo d.
2 Juli 1733. T. utgaf, förutom disputationer,
almanacker, delvis författade på finska språket
och innehållande smärre uppsatser (de för åren 1717
och 1718 äro på grund af sitt historiska värde
omtryckta i Loenboms »Uppl. i sv. hist.» III).
Såsom universitetets rektor motsatte T. sig
1710 med fasthet en af landshöfdingen gifven
befallning att studenterna skulle tåga ut i
fält med uppbådsfolket. År 1717 var han biskop
Joh. Gezelius d. y:s fullmäktige under den rättegång,
som i Lund drefs mot general G. Lybecker.
M. G. S.
Tammelin, Filip Otto Valdemar, vitterlekare, född
i Stockholm d, 24 Febr. 1839, var i sina yngre år
en tid anställd å Marcus’ tryckeri och kontor i
hufvudstaden, genomgick sedermera Stockholms lyceum
och blef 1858 student i Upsala, der han 1860 aflade
kameralexamen. Han skref derpå in sig vid åtskilliga
förvaltande verk i hufvudstaden och utnämndes till
kammarskrifvare 1862 vid flottans station och 1872 i
Kammarrätten, der han 1879 befordrades till revisor. –
T. har under de senaste 25 åren vid flerfaldiga
tillfållen gjort versifierade inlägg till dagskrönikan
och derigenom blifvit en inom vida kretsar bekant
person. Han har derjämte träget deltagit i täflingarna
inom våra vittra samfund, särskildt Svenska akademien,
och derifrån hemfört pris och hedersomnämnanden,
t. ex. för sångerna öfver Franzén (1872) och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
