- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 15. Socker - Tengström /
1359-1360

(1891) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tamm ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Stagnelius (1881). I Dikter (1880) och Dikter. Ny
samling
(1890) har han inbergat största delen
af sin poetiska skörd. Dessa dikter »äro utan
undantag utgångna ur en fullkomligt ren och
godhjertad uppfattning» samt vittna om ett sinne,
som är känsligt för det höga och ädla i verlden
och för de store skaldernas sätt att behandla
dessa ämnen. Till flere af dem hafva kompositörer
satt musik. – T:s hustru, Berta Karolina Matilda T.,
född Bock (dotter af skådespelerskan K. S. Bock),
född i Stockholm d. 21 Dec. 1836, gift 1873,
tillhörde k. teatern 1856–84 och utförde med god
karakteristik en myckenhet talroller af olika
slag samt mindre sångroller. Bland de förra må
nämnas Ingrid i »Bröllopet på Ulfåsa», Pernelle
i »Tartuffe», Drottningen i »Hamlet», hufvudrollen i
»Kung Märta» och Grefvinnan i »Fröken Elisabeth». Fru
T. har i många år undervisat i deklamation vid
musikkonservatoriet (sedan hösten 1889 äfven i
Dramatiska teaterns elevskola) samt vunnit ett
namn såsom scenisk instruktris.

Tammerfors (F. Tampere), stad i Tavastehus län, Finland, ligger
på ömse sidor om Tammerfors ström (se Näsijärvi).
18,097 innev. (1888), största delen finsktalande.
Handlandenas antal var år 1887 305. De skattskrifnes
sammanlagda årsinkomst utgjorde 6,5 mill. mark.
Stadens utgifter uppgå i vanliga fall till 5 à 6
hundra tusen mark. Skulderna stego vid utgången
af 1888 till 629,000 mark. T. är Finlands förnämsta
fabriksstad. Flere af dess fabriker äro äfven rätt
betydande. De ligga mestadels invid forsen, hvilken de
i främsta rummet använda som drifkraft (forsens styrka
uppskattas till 100,000 hästkrafter). De mest
betydande äro: ett bomullsspinneri (grundl. 1820), som
eges af firman Finlayson & C:o och 1887 hade 1,811
arbetare samt tillverkning till ett värde af 5,8
mill. mark, ett linnespinneri (grundl. 1856) jämte
mekanisk verkstad och gjuteri samt träsliperi (eges
af Tammerfors linne- & jernmanufaktur-aktiebolag och
hade år 1887 1,154 arbetare samt en tillverkning
af 2,9 mill. marks värde), ett pappersbruk
(grundl. 1805), hvilket eges af firman J.
C. Frenckell & Son och år 1887 hade 212 arbetare
och en tillverkning af 750,000 marks värde, vidare
en klädesfabrik, en takfiltsfabrik, ett ullspinneri,
en tändsticksfabrik m. fl. industriella inrättningar
(1887 inalles 34 fabriker med en arbetsstyrka
af 3,781) pers. och ett tillverkningsvärde af
11,4 mill. mark). – T. står genom jernvägslinien
Tammerfors-Toijala i förening med jernvägarna
till Åbo och till Helsingfors, genom jernvägslinien
Tammerfors-Östermyra med jernvägarna till Vasa
och till Gamla Karleby och Uleåborg samt kommer i
nära framtid genom en jernbana Tammerfors–Björneborg
i direkt beröring med kusten vid Bottenhafvet.
I T. finnas ett finskt reallyceum (statens),
en svensk fyraklassig elementarskola (statens),
en svensk och en finsk flickskola (privata)
samt en statens industriskola (för utbildande af
arbetsledare o. dyl). – T. grundlades af Gustaf
III efter ett personligt besök på platsen under
en resa genom Finland 1775 samt erhöll sina första
privilegier d. 1 Okt.
1779. Staden förklarades 1821 af kejsar Alexander I
för fristad. Af fristadsrättigheterna, återstår dock
numera blott rättigheten till tullfrihet för vissa
fabriks-råmaterialier. Ursprungligen var endast
venstra stranden af forsen bestämd till plats för
staden, men då under tidernas lopp äfven högra
stranden togs i besittning af affärsverksamheten
och en förstad med omkr. 3,000 personers folkmängd
uppstod der, inlöstes (1876) äfven denna del till
staden. A. G. F.

Tammisaari [-sari], det finska
namnet på Ekenäs.

Tamms kanal, i Forsa socken,
Helsingland, förenar Dellensjöarna med Forsa
kyrksjö, hvarigenom åstadkommes en vattenväg af
42 3/4 km. längd. Den kanaliserade delen häraf
utgör knappast 3/4 km., med två slussar och 8,3
m. sänkning. Djupet är endast 1,34 m. År 1887
passerades kanalen af 706 segelfartyg och båtar
samt 482 ångfartyg. Kanalafgifterna utgjorde 5,264
kr. 58 öre. Kanalen är uppkallad efter P. A. Tamm.
A. G.

Tammuz [-mus], namn på ursprungligen den 4:de,
numera den 10:de månaden i det judiska året,
ungefär motsvarande Juli, och derför ännu i Syrien det
arabiska namnet på de kristnes »Juli». Som månadsnamn
förekommer T. icke i bibeln, men väl (i Ezek. 8: 14)
som namn på en babylonsk gud (Assyr. du-mit-zi,
»lifvets son»), hvilkens kult kort före exilen
inträngt i Palestina, och hvilken man identifierat
med den feniciske Adonis. H. A.

Tamp, sjöv., den yttersta änden af ett groft tåg
(jfr Sladd 2) eller en ketting. – Sticka kettingen
på tamp
. Se Sticka. R. N.

Tamperdagar. Se Temperdagar.

Tampere, det finska namnet på Tammerfors.

Tamperret. Se Temperdagar.

Tampico l. Santa Anna de Tamaulipas, stad i mejikanska
staten Tamaulipas, vid Rio Tampicos och Rio Panucos
utlopp i Tampicosjön, en strandsjö vid Mejikanska
viken. Omkr. 12,000 innev. T. är näst Vera
Cruz den förnämsta hamnstaden på Mejicos östra kust.
Ett jernväg är under byggnad till San Luis Potosi
och Aguas Calientes.

Tampon [-pon, -på’ng], Fr. tampon [tangpå’ng], tapp,
propp; kirurg., en plugg af hoptryckt bomull eller
charpi eller hopveckadt gastyg, med hvilken man
fyller en hålighet och sammantrycker blödande kärl i
dennas väggar, då blödningen icke på annat sätt kan
hämmas. Så t. ex. »tamponeras», d. v. s. tilltäppes
med ea dylik tampon, näshålan vid svårare
näsblödningar. Medelst det s. k. »bellocska röret»,
ett rörformigt instrument, som införes i näshålan,
och medelst hvilket en slinga af tråd (eller metall)
kan föras ned i svalget och läggas omkring en bomulls-
eller charpitampon, kan näshålan tamponeras från
bakre mynningarna. Lifmodern måste ibland vid svåra
blödningar tamponeras, vanligen med gastyg. Sådana
tamponer äro ofta impregnerade med något starkt
sammandragande eller blodet koagulerande medel, såsom
jernklorid, tannin el. dyl. O. T. S.

Tamskrift. Se Hebreisk skrift.

Tam-sui, kinesisk traktatshamn på
vestra kusten af Formosa. Omkr. 100,000 innev. Jämte

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:33:39 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfao/0686.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free