- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 15. Socker - Tengström /
1369-1370

(1891) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tandrot ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Camerons upptäckt. Den har dock senare bekräftats af Hore,
som 1880 i Lukuga fann en stark, utgående ström. Det
är således stäldt utom allt tvifvel, att T. tillhör
Kongosystemet, men att till följd af sjöns vexlande
nivå Lukuga ej alltid för vatten derifrån. Våldsamma
stormar, i synnerhet från s. s. ö. och s. v., uppröra
sjöns yta stundom för flere dagar å rad. Såväl
sjön som dess stränder hafva ett rikt djurlif,
och omgifningarna äro mycket bördiga. Befolkningen i
landskapen omkring sjön tillhör bantu- l. kafferfolken
och är delad i ett halftjog olika stammar. Folket bor
i väl ordnade byar och har till en del lärt sig att
tillgodogöra sig sitt lands tillgångar såväl ur växt-
och djurriket som ur mineralriket. Protestantiska
och katolska missionssällskap hafva upprättat
missionsstationer vid sjöns stränder.

Tangen. Se Drammen.

Tangent (Lat. tangens, pres. part. af tangere,
vidröra). 1. Matem. a) En rät linie, som råkar
en kroklinie i en punkt (tangeringspunkten),
men icke skär henne i denna punkt, äfven om den
utdrages. Mera strängt definieras tangenten såsom
gränsläget för en rät linie, som går genom två
punkter af en kroklinie, då dessa punkter närma
sig hvarandra obegränsadt. Cirkelns tangent råkar
periferien endast i en punkt, men för vissa kurvor af
högre ordning kan tangenten skära kurvan i en eller
flere punkter. Stundom förstår man med tangenten till
en kurva den begränsade del af tangeringslinien,
som ligger mellan tangeringspunkten och X-axeln. –
Omvända tangentmetoden är det äldre namnet på teorien
för differentialeqvationers integration. Bestämmandet
af en kurvas eqvation, då någon viss egenskap
hos tangenten är gifven, leder i allmänhet till
integration af en differentialeqvation. Och då
de sålunda erhållna differentialeqvationerna
voro de första, hvilkas integration försöktes,
erhöll hela teorien deraf sitt namn. Redan före
differentialkalkylens upptäckt framställdes
dylika omvända tangentproblem, bland hvilka det
s. k. Beaunes problem särskildt blifvit ryktbart,
men lösningen af dem kunde då erhållas endast i mycket
speciella fall. – b) Se Trigonometriska funktioner. –
2. (T. taste, Fr. touche, Eng. key) Hvar och en
af de smala träribbor, genom hvilkas nedtryckande
den tongifvande mekanismen sättes i rörelse på
vissa instrument, såsom orgel, piano, klockspel,
dragharmonika och lira. På det forna klavéret kallades
äfven sjelfva det strängen vidrörande metallstiftet
för tangent. Det ursprungliga, latinska, namnet
på tangenterna var deremot claves, »nycklar»,
emedan de liksom öppnade låset på kancellerna i
orgeln. Sammanfattningen af alla tangenterna å ett
tangentinstrument kallas klaviatur eller tastatur. Se
vidare Temperatur, musikt. 1. G. E.         2. A. L.

Tangentbussol (af tangent, se d. o., och Fr. boussole,
kompass), fys. Se Galvanometer.

Tangentialkomposant l. tangentialkraft, mek.,
benämnes den komposant (se d. o.) af en kraft,
som verkar efter tangenten till den bana, hvilken
kraftens angreppspunkt beskrifven G. R. D.

Tangentplan till en yta kallas ett plan, som i en
viss punkt råkar ytan utan att skära denna, äfven
om det utdrages, eller, mera exakt definieradt,
ett plan, som går genom tre sammanfallande punkter
på ytan. – Tangentplan till en dubbelkrökt kurva
kallas ett plan, som är lagdt genom en tangent till
kurvan. G. E.

Tangentproblem. Se Tangent 1.

Tangentvinkel, matem., vinkeln mellan två tangenter
till en kurva.

Tanger [ta’ndsjer], Arab. Tandsja, befäst sjöstad i
Marokko, vid vestra inloppet till Gibraltars sund,
22 km. ö. om Kap Espartel, ligger amfiteatraliskt
på sluttningen af ett naket kalkberg vid en rymlig
vik. Hamn i vanlig mening saknas (menniskor och
varor föras från fartygen i land medelst småbåtar
och bärare), men redden lemnar god ankargrund och
skydd för de största fartyg, utom mot nordvestliga
och östliga vindar. Staden är försvarad af en
gammal ringmur och ett stort förfallet slott
(Kasba) samt har mycket smala, krokiga gator och
oansenliga hus med platta tak. Folkmängden uppgår
till omkr. 20,000, deraf omkr. 400 européer,
de sistnämnde köpmän samt här boende europeiska
ministrars och konsulers familjemedlemmar. T. är
Marokkos vigtigaste handelsplats. Med Gibraltar,
som från T. hemtar sina mesta lifsförnödenheter,
har det regelbunden ångbåtstrafik. Industrien,
på det hela obetydlig, omfattar tillverkning af
grofva ylleväfnader, mattor och lergods samt läder,
hvilket, ehuru högt skattadt i Europa, är vida sämre,
än det, som tillverkas i andra delar af Marokko. –
Det rom. Tingis, som låg i omedelbar närhet till
det nuv. T., var en urgammal stad. Kejsar Claudius
gjorde det till romersk koloni och hufvudstad
i prov. Tingitana. Det eröfrades och innehades
sedan efter hvartannat af vandaler, bysantiner och
araber samt föll 1471 i portugisernas händer. Såsom
portugisiska infantinnan Katarinas brudskatt kom
T. vid hennes förmälning med Karl II 1662 till
England. Engelsmännen försvarade det med framgång
1680 mot morerna, men förstörde fästningsverken 1684
på grund af de med deras underhåll förenade kostnader
och uppgåfvo staden till morerna, hvilka å nyo befäste
densamma. T. bombarderades 1690 af en spansk flotta
och 1844 af en fransk under prinsen af Joinville.

Tangera (Lat. tangere), vidröra, beröra; matem.,
vara tangent till (se Tangent 1). Två kurvor
eller ytor sägas tangera hvarandra i en punkt,
om de i denna punkt hafva en gemensam tangent
eller ett gemensamt tangentplan (se d. o.).
G. E.

Tangerande bågar, meteor., äro färgade bågar på
himlen, tillhörande de s. k. halofenomenen (se
d. o.). Den vanligaste, 22-graders-gården är ofta
beledsagad af en hornformigt böjd båge, som tangerar
honom utantill i den öfversta punkten, samt, mera
sällan, i nedersta punkten af en kort tangerande båge,
som dock ej har någon hornformig krökning. Äfven
det halofenomen, som benämnes cirkumzenitalbågen
och utgöres af en starkt färgad, kort cirkelbåge,
hvars medelpunkt ligger i zenit, räknas till de

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:33:39 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfao/0691.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free