Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tapirbark ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Tappfriktion, fys., det af friktionen (se
d. o.) härrörande motstånd, som uppstår, när en tapp
vrider sig i sitt lager. Den är ett särskildt slag
af släpningsfriktion och följer samma lagar som
denna, men friktionskoefficienten är vanligtvis
mindre, så t. ex. vid väl smorda tappar af
gjutet eller smidt jern i lager af gjutjern eller
brons endast 0,04–0,05 under oafbruten rörelse.
G. R. D.
Tappgevär. Se Eldhandvapen, sp. 347.
Tapplager. Se Lager 3.
Tappning (punktion, paracentesis), med., en operation,
medelst hvilken man uttömmer vätska från en hålighet
i kroppen. Se Kateter och Troakar.
Tappstudsare. Se Eldhandvapen, sp. 347.
Taprobane, forngrekiska namnet på ön Ceylon.
Tapti, flod på vestra indiska halfön, rinner
upp på Mahadeo-bergen s.ö. om staden Baitul
i Centralprovinserna, flyter mot v. söder om och
nästan parallelt med Narbada mellan Satpurabergen och
norra delen af vestra Ghats samt faller ut genom ett
bredt sestuarium i Cambay-viken nedanför Surat. Längd
omkr. 700 km., hvaraf omkr. 300 km. från mynningen
äro farbara med mindre farkoster.
Tapto (Eng. tattoo; Fr. retraite), krigsv., den
trum- eller trumpetsignal, som för samlad trupp
eller fartygsbesättning gifves om aftonen, då alla
skola gå till sina qvarter, till hvila för natten. På
örlogsfartyg blåses tapto endast i hamn: på svenska
fartyg vanligen kl. 9 e. m., under den mörka årstiden
i hemlandsfarvatten kl. 8. – Ordet tapto härstammar
från 30-åriga krigets dagar och har följande
historia. Efter taptot var all utskänkning förbjuden;
och för att någorlunda kontrollera, att detta förbud
efterlefdes, »förseglade» profossen tunnor och fat
på det enkla sätt att han drog ett kritstreck tvärs
öfver bottnen och tappen (deraf det tyska uttrycket
för tapto: zapfenstreich). Soldathumorn var på grund
deraf genast färdig med att öfversatta aftontrummans
(eller -trumpetens) ljud med »tapp till!», på lågtyska
tap to! Jfr Nattskott, Reträtt och Revelj. – Tapto
kallas äfven ett eller flere musikstycken, som blåsas
af hela musikkåren, sedan nattskottet gått. »Svenska
arméns tapto» är ett omtyckt konsertnummer, som
fordom (liksom »Sv. arméns revelj») tillskrefs
konung Oskar I, men icke återfinnes bland hans
kompositioner. Möjligen är det af Winkler.
Tapu. Se Tabu.
Tar, zool. Se Capricornis.
Tara (Ital., af Arab. tarha, egentl. det bortkastade),
handelst., det vid varors transport nyttjade
omhöljet, emballage; vigten af emballaget (fat,
lådor, balar, mattor, korgar, flaskor o. d.); ett
med hänsyn till emballaget gjordt afdrag på en varas
vigt. Genom detta vigtafdrag fås nettovigten (se
Brutto och Netto). Såsom tara afdrages antingen hvad
emballaget verkligen väger (netto-tara) eller någon
öfverenskommen oföränderlig vigt (uso- l. usuel tara),
som beräknas antingen för hvart särskildt kolli eller
i vissa procent å bruttovigten.
Tarabulus. 1. T. l. Tireboli, stad i Turkiska
vilajetet Trabezon i Mindre Asien vid Svarta
hafvet, 75 km. v. om staden Trabezon. Omkr. 3,000
innev. T. hette i forntiden Tripolis och var en
milesisk koloni. – 2. Städer i Syrien och Afrika. Se
Tripolis.
Tarafa (egentl. Omar ibn el-Abd el-Behri) var en af
de sju arabiska, för-islamska skalder, hvilkas till
oss komna sånger bilda det ryktbara verket Moallakat
(se d. o.). T. lefde i midten af 6:te årh. e. Kr. Om
hans lefnad vet man i öfrigt föga. Redan i sin första
mannaålder blef han, på befallning af konungen af
Hira, efter gräsliga stympningar lefvande begrafven.
Tarai. Se Terai.
Taraika. Se Sachalin 2.
Tarantas, namn på en i ryska riket allmänt bruklig,
fyrhjulig vagn. Den bättre sorten af dessa åkdon
utgöres af en starkt byggd, hel- eller halftäckt
schas. Den sämre och vanligare (tarantas-teljegan)
har hjulaxlarna förenade medelst grofva trästänger,
på hvilka är fäst en aflång »låda» eller korg af
flätverk, oftast försedd med suflett. I vagnskorgen
finnas ej säten, utan den eller de resande ligga
i densamma på hö eller medförda sängkläder. Under
färder i Sibirien tillbringar resanden vanligen både
dag och natt i sin tarantas.
Tarantel (Ital. tarantola), zool. Se Lycosa,
Spindeldjur, sp. 253, och Tarantism.
Tarantella, neapolitansk folkdans, härstammande
från Taranto i Apulien, går i 6/8 takt och dansas,
med ständigt växande fart, af en man och en qvinna
eller två qvinnor, under ledsagning af tamburin och
kastanjetter. Musikformen har äfven upptagits af
kompositörerna och införts af Auber i operan, af Weber
i sonaten, af Rossini i sången o. s. v. Om folktron
rörande denna dans se Tarantism. A. L.
Tarantism, namn på en sjukdomsföreteelse,
som iakttogs uti Italien under 15:de och 16:de
årh. De sjuke hemföllo först åt djup melankoli,
men vid åhörandet af musik väcktes de ur sin dystra
sinnesstämning och började en konvulsivisk dans
(»tarantella»), hvarmed de fortsatte, tills de dignade
af trötthet. Folktron tillskref denna sjukdom bettet
af taranteln (se Lycosa), hvilken spindelart har
sitt namn af staden Taranto i södra Italien, der
den förekommer talrikt. Tarantismen bör rätteligen
uppfattas såsom ett slags epidemisk danssjuka
(chorea). Företeelser af liknande art förekommo
å skilda tider och orter under medeltiden, och den
s. k. predikosjukan i senare tider anses höra till
samma kategori. J. E. J-n.
Taranto, stad i italienska prov. Lecce, forntidens
Tarentum (se d. o.), af hvilket den nuv. staden
intager endast det forna Akropolis’ plats, medan
forntidens stad låg mera åt öster. Det ligger mellan
innersta vrån af Tarantoviken och Mare Piccolo (en af
låga, med olivträd bevuxna stränder omgifven hafsvik),
på en ö, som i n. och ö. genom broar sammanhänger
med fastlandet, och vid jernvägarna T.–Bari och
T.–Reggio. 26,672 innev. (1881). Ärkebiskopssäte. Lyceum,
navigationsskola. Fiske och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
