Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tavel ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
England. Här må nämnas Still water runs deep,
An unequal match, The contested election samt de
historiska dramerna Joan of Arc och ’Twixt axe and
crown. T. var i flere år konstkritiker i »Times».
Taylor [telör], Bayard, nord-amerikansk
reseskildrare och skald, f. i Pennsylvania 1825,
genomvandrade 1844–46 delar af England, Frankrike,
Tyskland och Italien, upptogs 1848 i redaktionen af
»The New York Tribune», gjorde 1849 en färd genom det
nya guldlandet Kalifornien och tog hemvägen genom
Mejico, reste 1851 uppför Nilen och såg sig om i
vestra Asien, sträckte 1852–53 kosan till Indien,
Kina och (med Perrys expedition) till Japan, 1856
till Sverige och 1858 till Grekland samt besökte 1874
Egypten och Island (vid detta lands 1000-årsfest). Han
var 1863–64 Förenta staternas chargé d’affaires i
Petersburg och utnämndes 1878 till Unionens minister i
Berlin. Död derst. i Dec. s. å. – T. hade en ovanlig
framgång med sina reseskildringar, hvilka först
offentliggjordes i bref till hans tidning och derefter
i bokform. Här må nämnas Views afoot (1846), El Dorado
(1850), A journey to Central Africa (1854), A visit to
India, China, and Japan (1855), hvilka alla upplefvat
många uppl., och Northern travel (1857; »Nordisk
resa», 1859). Bland T:s diktsamlingar må nämnas Book
of romances, lyrics, and songs (1851), de glödande
Poems of the orient (1854), hans bäst lyckade dikter,
Poems of home and travel (1855), The poets journal
(1862) och den ståtliga jubelfestdikten The national
ode (1876). Större diktverk i dramatisk form äro den
djuptänkta The masque of the gods (1872), The prophet
(1874, om mormonismen) och den kulturfilosofiska
Prince Deukalion (1877). I hans idyll Lars (1873)
är ämnet skandinaviskt. T:s dikter äro välklingande
och färgrika samt ega ofta en filosofisk lyftning,
som påminner om Shelley. Längst skall dock T:s namn
bevaras genom hans ypperliga öfversättning af Göthes
»Faust» (bägge delarna, 1870–71). Han skref dessutom
några medelmåttiga romaner och ett par insigtsfulla
kritiska arbeten (Studies in german literature,
1879) m. m. T. utgaf i 16 bd sina Complete works
1870–78. Hans biografi och brefvexling (»Life and
letters») utgåfvos 1884 i 2 bd.
Taylor [telör], Isaac, engelsk prest och filolog,
f. 1829, sedan 1885 domherre i York, har skrifvit
värdefulla arbeten om ortnamn (Words and places, 1864;
flere uppl.), om etruskiska språket, hvilket han anser
vara ett agglutinerande icke-ariskt språk (Etruscan
researches, 1874, m. m.), samt om olika alfabets
upprinnelse. I Greeks and goths, a study ön the runes
(1879) vill han visa, att runorna utvecklats ur ett
tidigt grekiskt alfabet, som goterna vid Weichsel
erhållit från grekiska kolonier vid Svarta hafvet,
och i det stora arbetet The alphabet (2 bd, 1883)
leder han alla alfabet tillbaka till en primitiv
skrift, som fenicerna skulle utvecklat ur egypternas
hieratiska skrift. T. kallades till hedersdoktor i
Edinburgh 1879 och i Cambridge 1885.
Taylors teorem l. Taylors serie [telörs] kallas efter
upptäckaren, Brook Taylor (se sp.
1453), en för den högre analysen grundläggande
serieutveckling, hvilken under formen af en
potens-serie angifver storleken af den ändring,
som en viss funktion undergår, då den oberoende
variabeln får en bestämd tillväxt. Genom en obetydlig
modifikation häraf (den s. k. Maclaurins serie) kan
man också uttrycka en gifven funktion under formen
af en potens-serie. Om f(x) är den gifna funktionen,
har Taylors teorem följande utseende: f(x+h) = f(x) + h*f’(x) +
(h^2/(1*2))f’’(x) + .... + (h^n/(1*2...n))f(n)(x) + R,
der f(x), f’’(x), ...., f(n)(x) äro funktionens successiva
derivator, och R den s. k. resttermen, för hvilken
flere uttryck finnas. Ett bland de enklaste är
R = (h(n+1)/(1*2...(n+1)))f(n+1)(x+[delta]), då [delta] är tal
mellan 0 och 1. Blir R oändligt liten för n=oo,
erhåller man f(x+h) uttryckt genom en oändlig
potens-serie. – Taylors teorem innesluter i sig såsom
specialfall ett betydligt antal serieutvecklingar
för enklare funktioner, t. ex. ex, sin(x) o. s. v.;
äfven Newtons binomialteorem kan derur omedelbart
erhållas. Sättes nämligen f(x)=xn blir f(x)=
n*x(n-1), f’(x)=n*(n-1)x(n-2), ....
f(n)(x)=n(n-1)....1, f(n+1)(x)=0, och Taylors serie
öfvergår således till den välkända formeln (x+h)n =
xn + n*x(n-1)*h + ((n*(n-1))/(1*2)))x(n-2)*h2 + .... + hn.
Taylors teorem offentliggjordes först i »Methodus
incrementorum directa et inversa» (1715), men med
en mycket otillfredsställande härledning och på
ett sätt, som visade, att Taylor ej sjelf klart
uppfattat teoremets stora betydelse. Någon restterm
tillades icke af upptäckaren. Den första formen
härför (den ofvan angifna) framställdes af Lagrange
(1797). Sedermera hafva flere andra uttryck för
resttermen blifvit angifna, t. ex. af Schlömilch och
Roche, och många olika härledningar af teoremet hafva
offentliggjorts, hvarvid äfven de vilkor angifvits,
under hvilka detsamma eger giltighet. Åt dessa vilkor
egnade man nämligen under 1700-talet ingen större
uppmärksamhet, utan antog, att teoremet i allmänhet
var giltigt och endast i vissa undantagsfall upphörde
att vara användbart. G. E.
Tazett. Se Narcissus, bot.
T-binda, kirurg., binda i form af ett T, nyttjas
vanligen vid förband i bäckenregionen. Dess ena
del fästes som en gördel kring lifvet; den andra,
vanligen tvåklufna delen föres bakifrån mellan
låren och fästes medelst nålar vid lämpliga punkter
å gördelns främre parti. På detta sätt fixeras de
kuddar eller gaskompresser, som bilda det egentliga
förbandet. J. E. J-n.
Te (té, the), bot., farmak., betecknar i första
rummet de torkade och särskildt beredda bladen af
»te-busken» samt den med dessa blad genom pågjutning
af kokhett vatten beredda, allmänt bekanta drycken och
njutningsmedlet »te». Detta namn tillägges vidare en
mängd olika slags aromatiska växtdelar och i synnerhet
på dem beredda »infusioner» eller »téer» (t. ex. »te»
på fläder-, kamomill- och lindblommor, på
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
