Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tegel ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
häradshöfding i Hölebo härad. År 1627 erhöll han
stadfästelse å det fadern förlänade adelskapet och
antog då efter vapenbilden (tre tegelstenar) namnet
T. (han kallades förut blott Erik Jöransson). Han
afled i Stockholm utan efterkommande d. 12
Febr. 1636. I handskrift efterlemnade han genealogiska
samlingar samt den bittra smädeskriften: Sveriges
rijkes laghvunne meen-edige ertzförrädares
Johannis Messenii oredliga bedrifter (1617).
-rn.
Tegelflisor. Se Tiles.
Tegelmalm. Se Kopparmalmer.
Tegelsmora, socken i Upsala län, Olands härad. Areal
11,146 har. 1,780 innev. (1890). T. utgör ett till
Löfsta bruks egare patronelt pastorat af 3:dje kl.,
Upsala stift, Örbyhus kontrakt.
Tegel-te. Se Te.
Tegelveden. Se Byggningshjelpen.
Tegernsee [-se], kurort, by i Bajern,
regeringskretsen Ober-Baiern, 52 km. från München,
ligger 722 m. öfver hafvet. 1,400 innev. Byn besökes
hvarje år af ett ansenligt antal främlingar. Den har
nämligen på senare tider blifvit en berömd luftkurort
på grund såväl af sitt utmärkta klimat som af sitt
utmärkta läge längs den sydöstra stranden af sjön
Tegernsee. På bergshöjderna deromkring ligga många
villor och byggnader, omgifna af grönskande skog
och mark. Midt ibland dem framskjuter det forna
benediktinklostret (grundadt 719, upphäfdt 1804),
som en gång var hufvudsätet för tysk lärdom och
konst. Der anlades bl. a. de första tryckerierna
i Bajern äfvensom berömda glasmålerier. Klostret
tillhör numera den k. familjen och innehafves
f. n. af prins Teodor, vida känd som skicklig
ögonläkare. En förträfflig utsigtspunkt öfver den
förtjusande trakten är stället Kaltenbrunn. – Sjön
T., en bland de mest romantiska i Bajern, bildas af
några mindre bergströmmar, som forsa fram mellan
de trånga Achenpassen och Ursprungsdalen. Sjön är
omkr. 9 km. lång och 2 à 3 km. bred samt har genom
Mangfall utlopp till Inn. J. M-r.
Tegetthotf, Wilhelm von, friherre, österrikisk
amiral, f. 1827, trädde 1845 i aktiv sjötjenst och
befordrades 1861 till linieskeppskapten. Under
1864 års danska krig förde han befälet öfver den
österrikiska eskadern i Nordsjön och kämpade d. 9 Maj
mot danska fartyg vid Helgoland. Några dagar derefter
utnämndes han till konteramiral. Vid utbrottet af
österrikisk-italienska kriget 1866 fick han befälet
öfver medelhafsflottan och vann med henne d. 20 Juli
en lysande seger vid Lissa (se d. o.) öfver amiral
Persano samt belönades med vice-amiralsgrad. Sedan
1868 var T. högste befälhafvare öfver österrikiska
marinen, chef för marinafdelningen inom
rikskrigsministeriet samt lifstidsledamot af
»herrehuset» (riksdagens första kammare), der han
tillhörde det liberala författningspartiet. Död
1871. Öfver T. hafva rests minnesvårdar i Marburg in
Steiermark (hans födelsestad), Wien och Pola.
Tegman, Per, matematiker, universitetslärare, född
i Åmål d. 10 Sept. 1757, blef student i Lund 1776,
filos. magister 1778 samt docent i
matematik 1781, astronomie observatör 1785 och
professor i matematik 1787. Han erhöll 1790
Stäfvie och Lackalänga pastorat som prebende
samt blef kontraktsprost 1797 och teol. doktor
1800. Död i Lund d. 23 Sept. 1811. T. ansågs såsom
en framstående universitetslärare och var sedan 1795
medlem af Vetenskapsakademien. Hans vetenskapliga
författareverksamhet inskränkte sig dock till en
uppsats i Vetensk. akad. handl.: Et nytt sätt at
transformera aequationer och finna rötter, hvari han
på 3:dje gradens eqvationer tillämpade E. S. Brings
metod att bortskaffa mellantermerna i en eqvation,
samt ett mindre antal akademiska disputationer
(möjligen till en del författade af respondenterna). I
dessa disputationer behandlas i allmänhet mera
elementära ämnen, t. ex. elfvaproban samt teorien
för logaritmer och ränta på ränta. G. E.
Tegnaby, kommun och f. d. socken i Kronobergs län,
Konga härad, är förenadt med Hemmesjö till en
kyrkosocken.
Tegneby, socken i Göteborgs och Bohus län,
Orusts vestra härad. Areal 5,647 har. 2,472
innev. (1890). T. bildar med Röra och Stala ett
regalt pastorat i Göteborgs stift, Orusts och Tjörns
kontrakt. Socknen är bekant för sina hällristningar
(se d. o.).
Tegnelser [te’j-]. Se Registratur.
Tegner [te’jner]. 1. Isak Vilhelm T., dansk litograf,
f. 1815 i Helsingör, kom i målarelära i Köpenhamn,
der han fick tillfälle att besöka konstakademien och
lärde sig att litografera. Nu eger han tillsammans
med A. Kittendorff (se denne) ett litografiskt
etablissement och har gjort sig särdeles bemärkt som
porträtt-litograf. – 2. Hans Kristian T., konstnär,
den föregåendes son, f. 1853 i Köpenhamn, erhöll sin
utbildning vid konstakademien såsom målare, men följde
sedan sin kallelse såsom tecknare och utställde första
gången 1882 några aqvareller såsom illustrationer
till H. K. Andersens »Fyrtöjet». År 1883 började
han illustrera jubelupplagan af Holbergs komedier,
hvilken afslutades 1888. Originalteckningarna
dertill framlades vid Nordiska utställningen s. å.,
och T. erhöll då förtjenstmedaljen i guld. Ph. W.
Tegnér, svensk slägt, hvars namn genom skalden
Esaias T. (se T. 1) blifvit världsbekant, härstammar
från Lukas Esaiasson, hvilken dog omkr. 1736 såsom
frälsebonde på Haraldstorp i Bringetofta, men i yngre
år bodde i Tegnaby by och socken, Småland. Efter
sistnämnda by togs namnet Tegnér af hans yngste son,
Esaias (född d. 30 Nov. 1733, död d. 10 Febr. 1792
såsom kyrkoherde i Millesvik på Värmlandsnäs), fader
till skalden och tre andra söner, som nådde mogen
ålder. Den äldste, Lars Gustaf, född d. 12 Juni 1771,
var skaldens lärare, promoverades 1796 till filos.
magister i Lund, blef 1799 teol. kandidat derstädes
och dog d. 8 Maj 1802 såsom vice pastor i Millesvik,
varmt besjungen af sin broder. Den andre i ordningen
af bröderna, Elof, född d. 18 Febr. 1774, promoverades
1796, samtidigt med brodern, till filos. magister i
Lund med hedersrummet, förordnades 1797 till docent
i estetik vid Lunds universitet, men egnade sig sedan 1801 åt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
