- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 15. Socker - Tengström /
1497-1498

(1891) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tehuantepec ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

teater. Vatten erhålles rikligen genom öfverbyggda
kanaler (kenât) från de närbelägna bergen, och
en mängd offentliga bad finnes. Medelpunkten i
staden bilda de svala och luftiga basarerna,
der inhemska och europeiska produkter säljas, men
T. sjelf eger ingen nämnvärd industri eller någon
grosshandel. En engelsk bank är sedan ett par år i
verksamhet. Befolkningens antal skattas till högst
160,000 pers. Européerna äro ej flere än 300, judarna
omkr. 2,500 och parserna omkr. 150. Armeniernas
antal uppgafs 1872 till 1,000, de fleste handlande
eller handtverkare. De sanitära förhållandena
äro ganska goda. I Elbursbergen hafva sjahen och
prinsarna en mängd lust- och jagtslott, dit de draga
sig tillbaka om sommaren. Jämväl ett stort antal
af stadens innevånare begifver sig vid sommarens
början till bergstrakterna, der äfven de europeiska
legationerna hafva sina vackra sommarvillor. Sydöst om
T. ligger i en oas, på ruinerna af det gamla Rhages
(se Tobias bok), den sedan 1887 med T. medelst en 9
km. lång jernväg förenade byn Sjah-zadeh-Abdul-Azim,
i hvars moské medlemmarna af den kungliga familjen
begrafvas. – T. har ej varit af någon betydenhet,
förrän Aga Muhammed (d. 1797), grundläggaren af
den ännu regerande kadjar-dynastien, gjorde det
till sitt residens. Sedan dess har T. varit sjahens
vanliga residens, valdt med hänsyn till de politiska
fördelarna af dess geografiska läge. Det är station
vid den internationella telegraflinien mellan Tiflis
och Indien.

Tehuantepec, stad i mejikanska staten Oajaca,
vid floden Tehuantepec, 23 km. från dess utlopp
i Stilla hafvet, der den bildar en grund och
öppen hamn. Befolkningen, hvars antal uppskattas
till 14,000 pers., till större delen civiliserade
indianer, sysselsätter sig med odling af indigo och
kochenillinsekten, bomullsväfveri och saltberedning,
perlfiske samt insamling af purpurfärg från
purpursnäckan. Den inbuktning, som Stilla hafvet
gör på denna kust, kallas Tehuantepec-bukten; en
motsvarande inböjning af Mejikanska viken kallas
Campèche-bukten. Afståndet mellan dessa båda öfver det
s. k. Tehuantepec-näset är endast omkr. 210 km. Denna
insnörning af landet motsvaras af en insänkning
i marken, hvilken der höjer sig endast omkr. 220
m. öfver hafvet. Dessa gynsamma omständigheter,
förenade med ett jämförelsevis sundt klimat, riktade
tidigt uppmärksamheten på Tehuantepec-näset såsom
erbjudande synnerliga fördelar för en inter-oceanisk
förbindelse medelst en segelbar kanal, en jernväg
eller en skeppsjernväg. Den första koncessionen för
kanalanläggning gafs af mejikanska regeringen 1841
åt Don José de Garay, hvilken dock efter kriget med
Förenta staterna öfverlemnade sina rättigheter åt
P. A. Hargons i New York. Det bolag, som derefter
bildades, gjorde en ny undersökning 1851 för
anläggning af jernväg. Men intet resultat blef af
detta eller af ett nytt jernvägsförslag 1857. 1870
bildades ett nytt bolag i New York (reorganiseradt
1879), som erhöll koncession och började byggandet
af en jernväg; men sedan några
kilometer fullbordats, inställdes arbetet, hvarefter
mejikanska regeringen uppgjorde kontrakt med enskilda
personer om fullbordandet af jernvägslinien, hvilken
är afsedd att gå från mynningen af Coatzacoalcos
vid Campéche-bukten till hamnen Salina Gruz vid
Tehuantepec-bukten. Ett stycke, till Minatitlan
(omkr. 40 km.), fullbordades 1884, men sedan
tyckes arbetet hafva hvilat af brist på medel. En
skeppsjernväg har också föreslagits, såsom erbjudande
större fördelar för sjöfarten än en jernväg.

Teichmann (T.-Stawiarski), Ludwig, polsk anatom,
f. 1823, med. doktor i Göttingen 1856, blef 1861
e. o. professor i patologisk anatomi i Krakov och 1868
ord. professor i deskriptiv och jämförande anatomi
derstädes. Bland hans arbeten har i synnerhet Das
saugadersystem vom anatomischen standpunkte
(1861)
tillvunnit sig erkännande. R. T-dt.

Teignmouth [tinmöth], hamnstad i eng. grefskapet
Devon, vid floden Teigns utlopp i Engelska kanalen och
Great Western-jernvägen. 7,120 innev. (1881). Fiske.

Teilman, Christian, norsk kompositör, född d. 31
Juli 1845 på Tomgaard i Smaalenene, studerade först
hos K. Arnold i Kristiania och sedan hos H. Berens i
Stockholm, hvarefter han 1870 bosatte sig i Kristiania
såsom musiklärare. T. är f. n. Nordens mest produktive
kompositör. Åtskilliga af hans kompositioner för
piano hafva utgifvits äfven i Sverige. Y. N.

Tein, detsamma som kaffein (se d. o. och Te).

Teinoskop, fys. Ställer man en trekantig glasprisma
med den brytande kanten horisontal och vrider
den omkring denna kant såsom axel, ser man genom
prisman, beroende på dess ställning, föremålens
vertikala dimensioner antingen i naturlig
storlek eller förminskade eller förstorade;
och håller man prismans brytande kant vertikal,
eger samma förhållande rum med de horisontala
dimensionerna. Förenar man två prismer med de
brytande kanterna vinkelräta mot hvarandra och
för öfrigt så ställda, att såväl vertikala som
horisontala dimensioner, sedda genom dem, förstoras,
synas föremålen i alla riktningar förstorade liksom
genom en vanlig kikare, men de framstå i regnbågens
färger, såvida ej prismerna äro akromatiska. En
sådan kikare kallades af sin uppfinnare Brewster
(d. 1868) teinoskop (af Grek. teinein, utsträcka,
och skopein, se), emedan föremålens dimensioner,
betraktade genom densamma, synas utsträckta.
A. Bi-n.

Teint [täng], Fr., ansigtsfärg, hy.

Teinte [tängt], Fr., målarek., färgton, en genom
blandning af färger åstadkommen färgskiftning; den
grad af styrka målaren gifver färgen.

Teiresias (Lat. Tiresias), en af den grekiska
fornsagans vise siare, föddes, säger sagan, i det
beotiska Thebe och tillhörde en af dess uräldsta
slägter. Från sitt sjunde år var han blind, emedan
han uppenbarat menniskorna för mycket af gudarnas
rådslag eller, enligt en annan saga, emedan han skådat
gudinnan Athene i badet. Hans moder, nymfen Chariklo,
anropade förgäfves gudarna att återgifva honom hans
syn; men till ersättning fick han förmågan att

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:14:31 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfao/0755.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free