- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 15. Socker - Tengström /
1507-1508

(1891) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tekniska högskolan ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

kunskapsfordringar stadgade). Man förbisåg den
allmänna vetenskaplig-tekniska undervisningen,
medan man bibragte eleverna dels lägre
elementarskole-kurser, dels insigter i rent praktiska
yrkesdetaljer (färgningskonst, garfning, salmiak-
och såpberedning m. m.). Ständiga slitningar egde rum
mellan styrelsen och föreståndaren samt mellan denne
och öfverlärarna, till följd af olika uppfattning
af läroverkets ändamål. På grundvalen af en 1844
tillsatt komités förslag undergick anstalten 1846–48
en fullständig omorganisation. De nya stadgarna af
d. 8 Maj 1846 (jämte deri 1851 gjorda ändringar)
bestämde, att Teknologiska institutet skulle vara
»en undervisningsanstalt för sådana unge män, som
egna sig åt något industrielt lefnadsyrke, för hvars
rätta utöfning naturkännedom och i synnerhet kemisk-
och mekanisk-tekniska kunskaper äro behöfliga». Det
skulle tillika, liksom förut, »på vederbörande
ämbetsverks begäran meddela yttranden i ämnen, som
röra slöjderna, samt tillhandagå enskilda slöjdidkare
med råd och upplysningar». Läroämnena blefvo ren
matematik, teoretisk och tillämpad mekanik, praktisk
geometri (landtmäteri och nivellering), ritning,
beskrifvande geometri, allmän och tillämpad fysik,
allmän kemi, kemisk teknologi, mekanisk teknologi,
verkstadsarbete samt modellering i trä, lera,
gips och vax. Handledningen i arkitektonisk
och ornamentsritning samt modellering skulle
dock tills vidare meddelas vid Akad. för de fria
konsterna. Undervisningen vid institutet skulle
bestå i fria föredrag af lärarna, repetitioner
medelst till eleverna ställda frågor, elevernas
eget utarbetande af meddelade utkast och program,
öfningar i laboratorier, ritsalar och verkstäder. För
att blifva antagen till ordinarie elev fordrades af
sökanden att hafva fyllt 16 år samt att undergå en
inträdesexamen, som omfattade pröfning för godkända
insigter i studentexamens kunskapsmått af matematiska
ämnen och franska eller tyska eller engelska. Man
kunde alltså börja att bygga undervisningen på
vetenskaplig grund. Extra elever, hvilka kallades
»åhörare», antogos utan pröfning. Kursen var
tvåårig, men utsträcktes 1851 till tre år; dock
funnos ej flere än två årsafdelningar, emedan nya
elever emottogos endast två år af tre. Styrelsen
bestod af föreståndaren, utnämnd af K. M:t, och
fyra af K. M:t utsedda sakkunniga män, bland dem en
ordförande. T. f. öfverdirektör för institutet var
1845–48 J. Åkerman (föreståndare för bergsskolan i
Falun), hvarefter fysikern L. J. Wallmark beklädde
samma plats till sin 1855 timade död. Lärarnas
antal ökades; de utgjordes af 3 professorer (i
matematik och mekanik, mekanisk teknologi, allmän
kemi och kemisk teknologi) och minst 3 andra lärare,
förutom extra lärare och repetitörer. Läroverkets
utgiftsstat bestämdes till 21,000 kr., hvarförutom
1,000 kr. utgingo till elevstipendier. Wallmarks
efterträdare på öfverdirektörsposten blef 1856
K. Styffe. Landets ekonomiska uppblomstring under
1850-talet jämte anläggandet af jernvägar och
telegraflinier gjorde behofvet af en ökad
tillgång på tekniskt utbildade personer mycket känbart,
hvilket, till fullo insedt af regering och riksdag,
1858 föranledde årsanslagets höjande på en gång
till 49,500 kr., hvarjämte ett anslag af 480,000
kr. beviljades för anskaffande af ny lokal åt
institutet och dennas inredning på tidsenligt
sätt. Genom det ökade årsanslaget blef det
möjligt att förstärka lärarekrafterna derhän,
att en professur i allmän och tillämpad fysik
samt en adjunktur i matematik och mekanik
inrättades, äfvensom att undervisning i
mineralogi och geologi, allmän byggnadslära och
husbyggnadskonst samt väg- och vattenbyggnadskonst
kunde införas. Inträdesfordringarna skärptes ock
något i de humanistiska ämnena, och årsafdelningarnas
antal utsträcktes till tre. Institutets nya byggnad,
uppförd vid Drottninggatan (95 A) efter ritningar
af Scholander, var hösten 1863 färdig att tagas
i besittning. Året derefter delades professuren i
matematik och mekanik i tvänne, en för matematik och
teoretisk mekanik samt en för tillämpad mekanik och
maskinlära, i sammanhang hvarmed årsanslaget höjdes
till 55,500 kr. År 1869 förenades med institutet den
förut i Falun varande bergsskolan, för hvilken en
särskild byggnad (medelst statsanslag, 106,000 kr.,
och bidrag från jernkontoret, 16,000 kr.) uppfördes
å läroverkets tomt, och höjdes årsanslaget till
75,000 kr. Genom de på grund häraf d. 22 Mars
1867 utfärdade nya stadgarna tillkommo såsom nya
läroämnen metallurgi och hyttkonst, grufvetenskap
och bergsmekanik, och lärarepersonalen ökades med en
professor och en adjunkt i metallurgi och hyttkonst,
en professor i grufvetenskap och en ny lärare i
tillämpad mekanik. Brukssocieteten, som förbundit
sig att bekosta bergsskole-elevernas praktiska
öfningar, erhöll rätt att i läroverkets styrelse
insätta tvänne ledamöter. Genom de nya stadgarna
bestämdes, att läroverket skulle omfatta 4 fackskolor,
hvar och en med tre-årig lärokurs, nämligen en för
maskinbyggnadskonst och mekanisk teknologi, en för
kemisk teknologi, en för bergsvetenskap – med olika
bildningslinier för blifvande bergsmekaniker,
hytte-ingeniörer och grufmgeniörer – samt en
för väg- och vattenbyggnadskonst; hvarjämte
inträdesfordringarna ökades med kännedom i de
första grunderna af fysik och kemi. År 1871 – sedan
den förut vid artilleriläroverket å Marieberg
meddelade undervisningen för civilingeniörer
upphört – utvidgades undervisningen i väg- och
vattenbyggnadskonst samt geodesi och topografi,
i hvilka sistnämnda ämnen ock anställdes
en särskild lärare. För dessa ändamål ökades
anslaget med 2,500 kr. Samtidigt infördes äfven
specialelev-institutionen. Anslaget till institutet
ökades 1875 med ytterligare 6,500 för diverse utgifter
och laboratorierna samt till stipendier, hvaremot det
förut omnämnda, från Manufakturdiskonten utgående
bidraget till stipendier (750 kr.) indrogs. Från
och med 1876 förändrades adjunkturen i matematik
och mekanik till professur i ren matematik med ett
tillägg till den förra befattningens lön af 2,000 kr.,
så att läroverkets ordinarie aflönings- och

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:45:39 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfao/0760.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free