- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 15. Socker - Tengström /
1515-1516

(1891) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tekniska högskolan ... - Teknisk tidskrift, utgifven i Stockholm af Svenska Teknologföreningen (»T. I.»), räknar sin uppkomst från 1871 - Teknologföreningen. Se Svenska teknologföreningen - Teknologi, »slöjdvetenskap»; den systematiska läran om allahanda mekaniska och kemiska fabrikationssätt - Teknologiska institutet. Se Tekniska högskolan - Tektamos (Tektafos), enligt den grekiska fornsagan en son af Doros

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

lärarna skulle kunna egna sig helt åt undervisningen,
vidmakthölls disciplinen af särskilda ordningsmän,
som äfven förde journalen öfver skolbesök, utlemnade
materielen o. s. v. 1860 öfvertogs skolan af staten
(jämlikt k. bref af d. 23 Sept. 1859) och fick namnet
Slöjdskolan i Stockholm samt en särskild styrelse,
under Kommersekollegiums öfverinseende. Af
1863–64 års riksdag beviljades fri tomt jämte 300,000
kr. till nybyggnad åt skolan. Stockholms stad bidrog
med 160,000 kr. (= det kapitaliserade beloppet af
stadens årliga hyresbidrag), och skolan sjelf af
donationsmedel med 45,000. I Jan. 1868 invigdes
dess nya hus, Mäster-Samuelsgatan n:o 36 (den
hade varit inhyst i n:o 39 vid samma gata sedan
1858). Stadgarna af 1860 förändrades 1863, 1868
och 1871. Skolan utvecklades starkt; elevantalets
tillväxt var öfverväldigande. På grundvalen af en
teknisk undervisningskomités 1875 afgifna utlåtande
undergick skolan 1878–79 en ganska genomgripande
ombildning, hvarigenom bl. a. hennes verksamhet
mera klart begränsades inom den rent tekniska
undervisningens område. Den allmänna förberedande
afdelningen bortströks (enär det ålåge kommunen,
ej staten, att bekosta elementär folkskolebildning
i aritmetik, modersmålet och skrifkonst), högre
konstindustriella skolan och byggnadsyrkesskolan
inrättades, undervisningsskyldighet ålades
föreståndaren, ordningsmännen afskaffades,
förvaltningen förenklades, så ock den utomordentligt
vidlyftiga skolstatistiken, det långt drifna täflings-
och premiesystemet inskränktes, betygssystemet
gjordes redigare, och skolan fick sitt nuvarande
namn. På föreståndareplatsen efterträddes
Björkman 1886 af arkitekten V. Adler. Med utgången
af 1886 upphörde Kommersekollegium att vara
öfverstyrelse, och skolan lyder numera direkt
under Ecklesiastikdepartementet. Sedan denna tid
har undervisningen ännu skarpare begränsats för
de olika yrkesgrenarna. I denna riktning hafva
ordnade studieplaner genomförts för afton- och
söndagsskolan och för qvinliga skolafdelningen;
inom högre konstindustriella skolan hafva
införts flere tillämpnings- och extra ämnen
(se ofvan) samt skriflärarekursen, och 1890
tillades maskinyrkesskolan, hvarjämte skolmuseet
omordnats. Sistn. år utvidgades skolans lokaler och
undergingo tidsenliga förbättringar. I Juli 1891
utfärdades nya, ändrade stadgar för läroverket.

Skolans första statsanslag (1848) var 3,000 kr.;
det höjdes 1854 till 4,000, 1858 till 15,000 och
1866 med ens till 79,000, 1878 till 80,500 kr. För
maskinyrkesskolans skull tillkommo 1890 ytterligare
7,575 kr. i statsanslag, och s. å. blef en lika stor
summa beviljad af Stockholms stadsfullmäktige för
något läroverkets ändamål. Lärjungarnas afgifter
uppgå till ett jämförelsevis ringa belopp. Jfr
Tekniska läroverk.

Teknisk tidskrift, utgifven i Stockholm af Svenska
Teknologföreningen (»T. I.»), räknar sin uppkomst från
1871 och har oafbrutet redigerats af W. Hoffstedt,
tidskriftens grundläggare. Årgången utgöres af
6–8 qvarthäften med planscher och illustrationer
i texten. Innehållet omfattar sedan 1889 dels en
allmän afdelning, upptagande afhandlingar af intresse
för teknikens alla områden, dels särskilda
fackafdelningar (en för mekanik, en för
elektroteknik, en för kemi och bergsvetenskap,
en för husbyggnadskonst samt en för väg-
och vattenbyggnadskonst
), hvilka utgöra
organ för motsvarande fackafdelningar af
Teknologföreningen. Dennas förhandlingar
upptagas i tidskriften, som dessutom innehåller
lefnadsteckningar öfver framstående män på
vetenskapens, industriens och byggnadskonstens
områden, beskrifningar på intressantare industri-
och byggnadsverk, meddelanden om och från landets
tekniska läroverk samt flere in- och utländska
föreningar, uppsatser om nyare uppfinningar
och upptäckter på naturvetenskapernas och de
tekniska vetenskapernas områden, redogörelser
för företeelser på byggnadskonstens, de tekniska
industriernas och handtverkeriernas fält, fortlöpande
uppgifter om uttagna patent o. s. v. Första året hade
publikationen form af en veckotidning, »Illustrerad
teknisk tidning», men utkom från April 1872 under
titeln »Teknisk tidskrift», med 1 häfte (om 3 ark)
i månaden. Under detta tidigare skede egnades mycken
uppmärksamhet bl. a. åt konstslöjden. 1879 öfvertog
Teknologföreningen utgifvandet och tillsatte
ett redaktionsutskott att biträda förutvarande
redaktören, hvarjämte häftenas antal nedsattes
till 6–8 årligen. De tilldelas kostnadsfritt
hvarje Teknologföreningens medlem, som betalt
årsafgift. Tidskriften har hela tiden åtnjutit ett
statsanslag af 1,000–2,000 kr. årligen och (sedan
1880) 1,000 kr. af Letterstedtska föreningen.

Teknologföreningen. Se Svenska teknologföreningen.

Teknologi (af Grek. techne, konst, och logos, lära),
»slöjdvetenskap»; den systematiska läran om allahanda
mekaniska och kemiska fabrikationssätt. Teknologien
afhandlar hvarje verksamhet, som åsyftar råämnenas
ombildning till för menniskan nyttiga föremål. Genom
sådan verksamhet kunna antingen mekaniska (endast
formändrande) eller kemiska (i sjelfva ämnet
försiggående) ombildningar ega rum, hvadan man
skiljer mellan mekanisk och kemisk teknologi. Den
mekaniska teknologien sysselsätter sig t. ex. med
jernets förvandling till bleck och tråd, ullens
till ylle, medan den kemiska lär t. ex. huru man
framställer blyhvitt af bly, bränvin af säd, läder af
hudar. Ofta är beredningen af ett ämne dels kemisk,
dels mekanisk, t. ex. glastillverkningen. Jfr Prechtl:
»Technologische encyklopädie» (20 bd, 1830–55),
arbeten af K. Karmarsch (se denne), tidskriften
»Engineering», »Teknisk tidskrift» (sedan 1871)
m. m. – Teknolog, lärjunge vid teknisk högskola
(polyteknisk skola); skriftställare i teknologi. –
Teknologisk, som har afseende på teknologi.

Teknologiska institutet. Se Tekniska högskolan.

Tektamos (Tektafos), enligt den grekiska fornsagan
en son af Doros och anförare för de dorer, hvilka från
Tessalien (således redan före den doriska invandringen
i södra Grekland) sägas hafva öfvergått till Kreta
och der grundat doriskt statsskick. T. namnes sjelf
såsom konung

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:33:39 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfao/0764.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free