- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 15. Socker - Tengström /
1535-1536

(1891) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Telegrafväsendet. Sträfvandet att snabbt meddela sig med hvarandra på stora afstånd gjorde sig gällande redan i forntiden - Telegram, telegrafiskt meddelande - Telegrambyrå (telegrafisk korrepsondensbyrå), en af privat person eller bolag egd anstalt för spridande af snabba och pålitliga telegram om politiska och kommersiella tilldragelser till olika lands tidningar, börser, handelsfirmor o. s. v. - Teleki (T. de Szék), ungersk magnatslägt - Teleki. 1. Mihály T. - Teleki. 2. József T. - Teleki. 3. László T. - Teleki. 4. Samu T.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Alla dessa kablar tillhöra bolaget. Antalet
telegrafstationer uppgick 1890 till 1,011, af
hvilka 177 lydde under Telegrafstyrelsen, 244
tillhörde statens och 586 enskilda jernvägar samt 4
enskilda industriella verk. Statstelegrafatationerna
indelas i stationer af första klass (4, år 1890),
med oafbruten tjenstgöring dag och natt, andra
klass (65), med hel dagstjenst, och tredje klass
(99), med inskränkt dagstjenst. Hela antalet
expedierade telegram utgjorde s. å. 1,820,676,
hvaraf 998,242 inländska och 822,434 utländska. 65,331
(meteorologiska och tjenstetelegram) voro afgiftsfria;
de öfriga, s. k. taxerade, medförde för telegrafverket
en portoinkomst af 1,412,018,35 kr., sedan utgifterna
för telegrams vidare befordran och Det store nordiske
telegrafselskabs andel i Sveriges terminalporto,
sammanlagdt 557,877,50 kr. afdragits. Med afseende å
portot var riket i början indeladt i zoner (slutligen
5), och portot utgick med 1 rdr rmt pr zon för enkelt
telegram à 25 ord (utom 5 ord för adress). Men d. 1
Juli 1859 antogos Bruxelles-konventionens bestämmelser
om ett likformigt inhemskt porto, då detta porto
bestämdes till 2 rdr för enkelt telegram, 20 ord,
och 1 rdr för hvart tiotal ord deröfver. Portot, som
derefter ett par gånger nedsattes, utgår, på grund af
k. kung. d. 5 Okt. 1888, fr. o. m. d. 1 Jan. 1889 med
50 öre för telegram om högst 10 ord och med 5 öre för
hvarje öfverskjutande ord, men för s. k. presstelegram
(afsedda att offentliggöras genom tidningarna) med
endast hälften (dock får portot aldrig understiga
50 öre). Utgifterna för telegrafverkets drift och
underhåll belöpte sig 1890 till 1,359,160,93 kr. Sedan
1881 har staten genom telegrafverket anlagt
telefonledningar, den s. k. rikstelefonen (se vidare
Telefon). För utbildande af telegraferingsduglig
personal underhåller telegrafverket en särskild
undervisningsanstalt, för hvilken utgifterna 1890
belöpte sig till 4,904,32 kr. På senare tiden
har i Sverige på allvar ifrågasatts att sammanslå
telegrafverket med postverket under en gemensam
styrelse och med gemensam personal, såsom förhållandet
är i Tyska riket.

Jfr Telegrafstyrelsens und. berättelser
1861–90 (i »Bidr. t. Sveriges off. statist. I») och
K. M. Thordén: »Telegrafen och Telefonen», (i »Ny
Sv. tidskr.», 1890), hvilken senare uppsats till
stor del ligger till grund för framställningen af
det utländska telegrafväsendet.

Telegram (af Grek. tele, fjärran, och gramma,
skrift), telegrafiskt meddelande, genom den
elektriska telegrafen meddelad underrättelse. Jfr
Telegrafväsendet.

Telegrambyrå (telegrafisk korrespondensbyrå),
en af privat person eller bolag egd anstalt för
spridande af snabba och pålitliga telegram om
politiska och kommersiella tilldragelser till olika
lands tidningar, börser, handelsfirmor o. s. v. De
största telegrambyråer i Europa äro Reuters office
i London (se Reuter, P. J. von), Agence Hävas i
Paris (inrättad af Ch. och A. Havas) och Continental
telegraphen-compagnie (Wolffs telegraphisches bureau)
i Berlin, alla tre i verksamhet sedan
början af 1850-talet. De ega en mängd filialer i
olika lands större städer, Reuters äfven i Asien och
Amerika. Agence Havas har länge verkat som officiöst
(emellanåt officielt) regeringsorgan, och Wolffs
bureau, som tillhandahåller de flesta politiska
telegrammen till de nordiska byråerna, står i nära
förhållande till sitt lands regering. Byråer, som
stå i förbindelse med de tre nämnda stora, utan att
vara filialer af dem, äro Agenzia Stefani i Rom,
K. k. telegraphisches correspondenz-bureau i Wien,
Ritzaus bureau i Köpenhamn (inrättad 1866). Svenska
telegrambyrån i Stockholm (inr. 1867 af A. H. E. Fich)
och Norsk telegrambureau i Kristiania (inr. 1867 af
Fich, eges af Tycho Kielland). I Förenta staterna
förse New York associated press och American press
association tidningarna med telegrafiska nyheter
från andra verldsdelar. På grund af ömsesidig
öfverenskommelse bilda samtliga här nämnda byråer ett
slags association, i det hvarje byrå (med filialer)
på sitt bestämda geografiska område är mellanhand
för de öfriga. Svenska telegrambyråns telegram
till landsorten omfatta icke blott utländska
nyheter, utan äfven meddelanden från riksdagen,
om regeringsåtgärder, utnämningar m. m. Finska
telegrambyrån upprättades 1887 i Helsingfors af
W. Westzynthius och har till hufvudsaklig uppgift
att sprida inländska nyheter inom Finland. Utländska
telegram erhålla de finska tidningarna från den
under ryska regeringens kontroll stående Nordische
telegraphen-agentur i Petersburg.

Teleki (T. de Szék), ungersk
magnatslägt. 1. Mihály T., grefve, f. 1634, d. 1690,
befordrade såsom förste minister hos Siebenbürgens
siste furste, Apafi, landets öfverlemnande till
Österrike och utnämndes derför 1685 af kejsar
Leopold I till riksgrefve. – 2. József T., grefve,
historisk skriftställare, f. 1790, d. 1855, studerade
i Göttingen, var 1842–48 Siebenbürgens (siste)
guvernör och bodde sedermera i Pest såsom president
i Ungerska akademien, om hvars stiftande han inlagt
stor förtjenst. Hans förnämsta arbete är Hunyadiák
kora
(Huriyadernas tid), ett af Ungerns förnämsta
historiska verk (12 bd, 1852–63). – 3. László T.,
grefve, den föregåendes broder, f. 1811, deltog i den
nationella rörelsen på 1840-talet samt blef efter
hennes undertryckande in effigie hängd. Derefter
var han hufvudman för de mot Österrike stämplande
ungerske emigranterna, blef 1860 fången i Dresden och
förd till Wien, men benådades. 1861 uppträdde han
på riksdagen bland oppositionen. Som han derigenom
råkade i konflikt med sitt vid benådningen gifna
löfte, beröfvade han sig lifvet, 1861. T. skref ett
förträffligt drama A kegyencz (Gunstlingen), 1841. –
4. Samu T., grefve, afrikaresande, ledde 1887–88 en
af honom på egen bekostnad utrustad expedition, till
stor del bestående af ungrare. Från Sansibar tågade
expeditionen till Kili-mandjaro, som T. besteg till
snögränsen, derifrån genom de fientliga landskapen
Kikuju och Leikipia samt anlände i Nov. 1887 till

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:33:39 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfao/0774.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free