Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Teleosauridæ ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Teleosauridae, zool., kallas inom ordningen
krokodildjuren (se d. o.) och kräldjurens klass en
grupp, som lefvat under juraperioden i Europa, och
hvilken, ehuru den, hvad kraniets form beträffar,
nära ansluter sig till nutidens gavialer (se d. o.),
dock i flere afseenden väsentligen afviker från
alla nu lefvande krokodildjur. För dessa senare
är det karakteristiskt, att de bakre (inre)
näsöppningarna äro belägna mycket långt tillbaka,
nästan lodrätt under nackhålet. Hos teleosaurierna
deremot ligga de något bakom kraniets midt, således
mera i öfverensstämmelse med förhållandet hos andra
lägre kräldjur. En annan egenskap, som likaledes
anvisar dem en lägre plats i utvecklingsserien
än våra dagars krokodildjur, är ryggkotornas
beskaffenhet. Dessas kroppar äro nämligen hos
teleosaurierna i båda ändar mer eller mindre
djupt urhålkade, hvarigenom en kotform uppkommer,
som är utmärkande för flere lägre ryggradsdjur,
t. ex. fiskarna. Såväl rygg som buk äro beklädda med
ett pansar af förbenade plåtar. L-e.
Teleosteil Se Benfiskar.
Telepati (af Grek. tele, på långt håll,
och pathos, själstillstånd, lidande), ett ny bildadt
namn för en, enligt vissa psykiska forskares åsigt,
på öfversinlig eller åtminstone på någon af oss ännu
ej känd väg skeende öfverföring af känslor, tankar och
förnimmelser från själ till själ. Till de telepatiska
fenomenen räknar man bl. a. den s. k. varseln och
aningen (man tycker sig t. ex. förnimma, att i denna
stund någonting ledsamt händer en frånvarande kär
vän eller anförvandt, och man får efter en tid veta,
att han verkligen just då drabbades af en olycka
eller afled). Jfr Suggestion, sp. 877.
Telephoraceae, öron- l. barksvampar, bot., benämnes
en grupp bland Hymenomycetes (se d. o.). Sporhuset
är hinnaktigt eller läderartadt, mer eller mindre
skorplikt och fastvuxet vid underlaget samt har då
sporbädden på sin öfre sida. Hos trumpetsvampen,
Craterellus, höjer sig sporhuset tratt- eller
truinpetlikt upp från fåstestället, hvarför denna
svamp har sporbädden på undersidan, liknande ett
vårtfullt, rynkigt öfverdrag. De flesta hithörande
svampar växa på ved eller bark å sjuka träd, endast
några få på jorden. En och annan, t. ex. Exobasidium,
är parasitisk. O. T. S.
Telephorus (Cantharis), zool., flugbaggär. Se
d. o. och Maskregn.
Telerpeton, paleont., ett fossilt slägte, som tillhör
ordningen Lacertilia (ödlorna) bland kräldjuren, och
af hvilket lemningar funnits i en röd sandsten vid
Elgin i Skotland. På grund af såväl sina petrografiska
karakterer som sitt skenbara läge ansågs i början
denna sandsten såsom devonisk, och T. blef då den
äldsta representanten för kräldjuren. Numera har
det dock genom fynd af andra fossil ådagalagts, att
sandstenen vid Elgin ej tillhör devoniska systemet
utan Trias och endast genom förkastningar erhållit
ett läge, som synes tyda på Devon. – T., af hvilken
man för öfrigt känner endast ett exemplar, och detta
dertill utan hufvud, har sålunda förlorat privilegiet
att vara det först uppträdande kräldjuret. B. L-n.
Telesilla (Lat. Telesilla), lyrisk skaldinna från Argos
i Grekland mot slutet af 6:te årh. f. Kr. Hon säges
hafva, liksom Tyrtaios i Sparta, genom krigiska
sånger eldat sina argiviska landsmäns mod, ja
t. o. m. i spetsen för de argiviska qvinnorna
tillbakaslagit den spartanske konungen Kleomenes’
angrepp. Af hennes dikter ega vi blott ett enda
litet fragment i den eoliska lyrikens stil.
A. M. A.
Telesio (Telesius), Bernhardino, italiensk filosof,
f. 1509 i Cosenza, beklädde en professur i Neapel och
dog 1588. Han var en af de förste, som vågade angripa
skolastiken och Aristoteles’ auktoritet. T. vardt
en föregångare till Bacon genom att uppställa
erfarenheten och naturiakttagelsen såsom all
vetenskaps grundval. Hans förnämsta arbete var De
rerum natura juxta propria principia (1565; 2:dra
uppl. 1586). Jfr Skolastik.
Teleskop (af Grek. tele, på långt
afstånd, och skopein, se). Se Kikare
och Luftteleskop.
Teleskopfisken. Se Rudslägtet.
Telesphorus, påfve, skall 128
hafva efterträdt Sixtus I på påfvestolen och dog
139. Han var förut ryktbar som anakoret samt räknas
till martyrerna.
Tele-stereoskop. Se Stereoskop.
Tel est notre bon plaisir [täll ä nå’ttör bång pläsir], Fr., »så är
vår nådiga vilja», var från Frans I till den stora
revolutionen slutformeln i de franske konungarnas
förordningar.
Teleuter (Telenget). Se Tatarer C, 5.
Telford [tä’llförd], Thomas, engelsk ingeniör, f. i
Skotland 1757, var i yngre år fåraherde, lärde sedan
murareyrket och sökte genom flitig läsning upphjelpa
sin bristfälliga skolunderbyggnad och göra sig
förtrogen med byggnadskonstens olika grenar. 1783
begaf han sig till London, och 1784 utsågs han att
leda några arbeten vid Portsmouths dockor, hvarigenom
han fick tillfälle att inhemta detaljerna vid dock- och
kajbyggnader o. dyl. 1793 utnämndes han till ingeniör
vid Ellesmerekanalen (som förenar Severn, Dee och
Mersey), och hans skicklighet togs sedan i anspråk vid
anläggningen af de förnämsta kanaler, som derefter
byggdes i Storbritannien, bl. a. Kaledonia-kanalen
(1804), Gloucester- och Berkeley-kanalen (1818), Grand
Trunk-kanalen (1822), Macclestield-kanalen (1824)
och Birmingham–Liverpool-kanalen (1825). Derjämte
byggde han omkr. 1,200 broar (bl. a. kedjebron
öfver Menaisundet och Conway-bron), anlade öfver
1,600 km. vägar i Skotland, England och Wales
samt byggde ett stort antal kyrkor, herresäten,
hamnar och dockor (bl. a. S:t Katherine’s docks
i London). 1808 kallades han till Sverige för att
biträda Platen vid undersökningarna rörande Göta
kanals anläggning och afgaf 1809 sitt tekniska förslag
till K. M:t tillsammans med Platens berättelse. Han
hitsände engelska verkmästare och gjorde 1813 ett
nytt besök för att inspektera några af de vigtigaste
utgräfningarna. På uppdrag af österrikiska regeringen
byggde han vägen mellan Varsjav och Brest, och han
rådfrågades äfven af ryska regeringen. 1828–30
torrlade han en del (omkr. 20,000 har) af de
s. k. fens i södra Lincolnshire.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
