Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Temperaturfördelning ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Temperaturfördelning, meteor., fys., betecknar
en sammanställning af lufttemperaturen på olika
orter inom ett större område (ett land eller en
verldsdel eller hela jorden) vid en gifven tid
eller, vanligare, i medeltal för månad, årstid
eller år. En sammanställning af normaltemperaturens
(se Normal 3 b) fördelning öfver jordytan eller
öfver någon större del deraf sker lämpligast
på en geografisk karta, å hvilken uppdragas
isotermer l. linier, som sammanbinda orter med
en och samma medeltemperatur. – Man talar ock om
temperaturfördelningen i en värmeledare, t. ex. en
prismatisk metallstång, hvars båda ändar hållas
vid olika, men konstanta temperaturer, och menar
då den lag, enligt hvilken temperaturen af- eller
tilltager från stångens ena ände till den andra,
likaså om temperaturfördelningen i olika vertikala
luftlager, på olika djup under jordytan o. s. v.
R. R.
Temperaturgrottor, meteor., geol., kallas grottor,
hvilkas temperatur håller sig konstant, vanligen några
grader öfver ställets medeltemperatur. I granskapet
af Montpellier finnes en sådan temperaturgrotta,
som är mer än 4° varmare än omgifningen.
R. R.
Temperdagar, gammalt namn på de inom den katolska
kyrkan öfliga qvartalsfastedagarna (Lat. jejunia
quattuor temporum, Fr. les quatre temps, hvaraf
blef qvatemperdagar och slutl. temperdagar,
Fornsv. tamperdagar). Dessa dagar äro onsdagen,
fredagen och lördagen före 2:dra söndagen i fastan,
före trefaldighetssöndagen, efter korsmässan (d. 14
Sept.) och efter Lucia-dagen (d. 13 Dec.). En gammal
minnesvers säger
Askedag, Pintze, Kors och Luci,
Onsdag efter, tamperdag få vi,
d. v. s. temperdagarna börja
med onsdagarna efter askonsdagen, pingstdagen
o. s. v. – I Danmark hölls på temperdagarna efter
reformationen tamperret, en domstol i äktenskapsmål,
som på Själland var sammansatt af universitetets
rektor och konsistorium, i öfriga delar af landet
af stiftsamtmannen och några prester. Den själländska
tamperretten upphäfdes 1771, de öfriga 1797.
Temperera (Lat. temperare), gifva det rätta måttet,
blanda i riktig proportion, mildra, dämpa (en alltför
stark köld eller hetta). – Tempererad, måttligt
(lagom) varm, medelvarm. Se vidare Zon.
Tempesta, Antonio, italiensk målare, tillhörande
den senare florentinska skolan, f. i Florens
1555, d. derst. 1630, var lärjunge af Santi di
Titi och Giovanni Stradano. Han målade i Rom
dekorationsarbeten i Vatikanen och skall äfven
hafva utfört en del af de gräsliga martyrhistorier,
som man ännu ser på väggarna i kyrkan S. Stefano
rotondo. Dessutom var han en skicklig kopparstickare
och utförde mer än 1,000 raderingar. Med honom,
anmärkes det, kom den florentinska konsten in på
nya banor, ty han är nog den äldste florentinare, som
målat och tecknat bataljer, jagter, sjöstycken och
landskap endast och allenast för ämnenas egen skull.
C. R. N.
Tempesta (Il cavaliere Tempesta), italiensk
benämning på en holländsk målare, som på grund
af Houbrakens utsago ansetts vara en son till
Pieter Molijn d. ä. och gått under namnet Pieter
Molijn d. y. Men enligt hvad i Haarlem verkställda
forskningar upplysa har den äldre Molijn icke haft
någon son med namnet Pieter. Deremot hafva bevisligen
tvänne konstnärer med namnet Pieter Mulier (fader
och son) existerat. Och då en godkänd italiensk källa
uttryckligen kallar Tempesta för P. Mulier (Houbraken
sjelf kallar honom dessutom på ett ställe »Pieter
Molier»). torde det vara riktigast att med Woermann
gifva T. detta namn. Om honom se för öfrigt Molijn
2. C. R. N.
Tempio (Tempio Pausania), stad uti
ital. prov. Sassari, Sardinien, n. om det 1,321
m. höga Monte di Limbara och nära floden Liseias
källor. 11,247 innev. (1881). Gymnasium, teknisk
skola.
Tempi passati, Ital., flydda tider.
Templar-orden. Se Good Templar-orden.
Temple [tä’mpöl], Sir William, engelsk statsman,
f. 1628, kom 1655 till Irland, inträdde 1660 i
konventionen i Dublin och blef efter Karl II:s
återkomst s. å. ledamot af det irländska parlamentet
samt efter några år dess kommissarie i England,
dit han öfverflyttade 1663. År 1665 sändes han i en
beskickning till Münster samt blef s. å. baronet
och resident i Bruxelles. Efter att verksamt hafva
bidragit till freden i Breda (1667) åstadkom han
(Jan. 1668) i samråd med sin vän J. de Witt den mot
Ludvig XIV riktade trippelalliansen (se d. o.),
T:s förnämsta politiska bedrift, som har gjort
hans namn odödligt. Vid freden i Aachen 1668 var
han Englands ombud och blef derefter sändebud
i Haag. När Karl II genom fördraget i Dover
(1670) ställde sig i Frankrikes tjenst och sålunda
afvek från T:s politik, drog denne sig tillbaka
till privatlifvet, ehuru han först i Juni 1671
erhöll formligt afsked. Han lefde derefter på sitt
gods Sheen och sysselsatte sig med literär verksamhet
(han utgaf flere politiska broschyrer öfver Irland,
Nederländerna m. m). När Karl II måste ändra sin
politik, inträdde T. åter i statstjenst och afslöt
1674 fördraget i Westminster med Nederländerna. Han
blef åter minister i Haag samt bidrog till Vilhelms af
Oranien förmälning med Karls brorsdotter Maria. Vid
sin återkomst (1679) från fredskongressen i Nijmegen
inträdde han i statsrådet och var nu utan tvifvel
Englands mäktigaste politiker. Dertill bidrog
hufvudsakligen hans stora anseende såsom skicklig
diplomat, hans fläckfria karakter och särskildt en
obesticklighet, som var sällsynt bland den tidens
ledande män. Den af sin ansvarighet såsom minister
tryckte och i parlamentsförhållanden oerfarne
T. visade sig dock snart ej vara i stånd att leda
parlamentsmajoriteten. Och då han fann, att konungen
i vigtiga fall handlade utan att rådfråga honom,
drog han sig åter till Sheen (hvarifrån han 1686
flyttade till Moor Park), infann sig sällan i London
och förlorade småningom sitt inflytande. 1680
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 18:33:39 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/nfao/0790.html
