- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 16. Teniers - Üxkull /
25-26

(1892) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Teodolit ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

lätt han leda till förbiseende af sådana
erfarenhetsfakta, som ej ur teorien få en osökt
förklaring (konstruktion). Detta behöfver ej med
nödvändighet innebära, att sjelfva teorien i och
för sig är falsk, utan endast att den ser saken ur
en om än sann och väsentlig, dock abstrakt synpunkt,
utan hänsyn till de modifierande omständigheter, som
lifvet i sin konkreta gestaltning framställer. Deraf
teoriernas vanrykte såsom mer eller mindre stridande
mot den konkreta verldens verkligheter. Så till vida
är detta vanrykte berättigadt, som det konkreta
lifvets kraf ej få förbises, om en fullständig
förklaring af verkligheten skall gifvas; men den
klarhet öfver sin verld menniskan otvifveläktigt
behöfver och efterlängtar kan hon utan teorier aldrig
vinna. Det praktiska lifvet kan visserligen aldrig
lefvas endast efter abstraktioner, följaktligen ej
häller uteslutande efter teorier. Stundom förefaller
dock en teori rörande det praktiska lifvet vara
med dettas natur oförenlig, vara hvad man kallar
outförbar, endast derför att man fattat just detta
praktiska lif ur en alltför låg synpunkt, förblandande
hvad som lätt kan utföras med det, som rätteligen
bör utföras. Falsk är dock obestridligen hvarje teori,
åsyftande det praktiska lifvet, hvilken omöjligen kan
sättas i verket, ty ingenting, som ej kan utföras,
är något, som bör utföras. – Teoretiker (äfven -kus,
plur. -ci), person, för hvilken teorien är det
väsentliga; abstraherande, opraktisk menniska. –
Teoretisera, uppgöra abstrakta, opraktiska teorier,
med likgiltighet för det konkreta lifvets kraf;
förfara förvändt i lifvets förhållanden, bete sig
opraktiskt. – Teoretisk, som afser den förnimmande
sidan hos menniskan, ej omedelbart hennes vilja;
som syftar till en förklaring ur allmänna grunder;
opraktisk. – Teoretisk filosofi. Se Filosofi. –
Teoretiskt intresse, intresse för sanning och
verklighet, oberoende af deras betydelse såsom
medel för andra ändamål; kunskapsbegär. – Teoretisk
lag
. Se Lag 1. – Teoretisk verksamhet. Se Verksamhet.
L. H. Å.

Teos, en af de 12 forntida joniska städerna på Mindre
Asiens kust (se Jonien), mest bekant såsom skalden
Anakreons födelseort. A. M. A.

Teosofi (af Grek. theos, gud, och sofia, vishet),
den åsigt, enligt hvilken det gudomliga är gifvet
uteslutande för en intuitiv åskådning, i olikhet
med mysticismen (se d. o.), som fattar det i
känslans form. Under sen-antiken, företrädesvis
dess alexandrinska period, var teosofien en
vanlig företeelse, och den kan i viss mån sägas
karakterisera hela denna period. Äfven medeltiden
erbjuder flere, kulturhistoriskt vigtiga exempel på
teosofisk verldsåskådning eller åtminstone på dermed
beslägtade sådana. Bland teosofer under den nyare
tiden märkas Böhme och i synnerhet Schelling (under
vissa perioder af hans utveckling). I Schellings
lära om en »intellektuel åskådning» såsom organet
för menniskans uppfattning af det absoluta ligger
ett teosofiskt åskådningssätt, som sedermera vidare
utfördes både af honom sjelf och af hans efterföljare
(Oetinger). Inom den nyaste
filosofien förekommer teosofien jämförelsevis sällan. Den
har betydelse såsom ett omedelbart uttryck för
menniskoanden oförmåga att i begreppsform fatta det
oändliga, på samma gång den likväl känner behofvet
att till detta träda i ett omedelbart förhållande. På
vetenskaplig giltighet gör teosofien näppeligen
sjelf anspråk. – Teosof, anhängare af en teosofisk
verldsåsigt; en, som söker Gud i ett omedelbart
skådande; en religiöst svärmisk menniska. Jfr
följ. art. L. H. Å.

Teosofiska samfundet, Eng. The theosophical society,
anser sin lära, hvilken det benämner teosofi
(»visdomsreligion»), vara hufvudsumman af från
Österlandet härstammande filosofi, vetenskap och
sedelära, hvilkas teorier utarbetats af ett brödraskap
af »vise» och »initierade». Deras läror anser
samfundet hafva från urminnes tid öfverlemnats från
generation till generation och vaktats af lärjungar,
hvilka egnat hela sitt lif åt utvecklingen af sina
psykiska och andliga förmögenheter. Anledningen
hvarför dessa läror undanhållits den oinvigde och
omogne säges vara den, att kännedomen om dessa läror
medför en stor makt, som kan missbrukas. De omfatta
vetenskapen om naturens högre, ädlare krafter, deras
frändskap och öfverensstämmelse sins emellan samt
kunskapen om deras användning för mensklighetens
nytta eller skada. En af samfundets uppgifter blef
derför att återupplifva sanskrit och annan urgammal
literatur, i hvilken en del af dessa höga sanningar
blifvit bevarad.

Samfundets tre hufvuduppgifter äro: 1) att bilda
en kärna af universelt broderskap, utan anseende
till ras, tro, kön, kast eller färg samt verka för
spridandet af kärlekens och broderlighetens anda
på jorden; 2) att främja studiet af arisk och annan
österländsk literatur, vetenskap och religion; 3) att
utforska ännu okända naturlagar samt menniskans dolda,
andliga krafter. Samfundet är således icke bundet vid
någon viss tro eller kyrkolära. Men det fordrar af
sina medlemmar, att de iakttaga samma fördragsamhet
med andras åsigter, som de kräfva för sina egna,
samt ovilkorlig anslutning till den första af dess
hufvuduppgifter, hvaremot de två öfriga få bero på
hvars och ens fria val.

Samfundet stiftades i New York d. 17 Nov. 1875 af en
qvinna, hvars person och verksamhet varit föremål för
de mest divergerande omdömen, fru Helena Petrovna
Blavatsky
(f. i Ryssland 1831, d. i London 1891),
i förening med Henry Steele Olcott, f. d. öfverste
i Förenta staternas tjenst. År 1877 fullbordade fru
B. derstädes sitt för de moderne teosoferna märkliga
arbete: »Isis unveiled». Någon större tillslutning
vann likväl samfundet icke då i Amerika, hvarför
de båda stiftarna i början af 1879 flyttade till
Indien. Der sköt rörelsen genast stark fart. Den 1
Okt. s. å. utkom i Bombay första numret af samfundets
officiella organ »The theosophist», redigeradt af fru
B. Man började bilda grenar (»branches») eller loger
(»lodges»), hvilka hvar för sig skulle tjena såsom
en stödje- eller medelpunkt för teosofiskt arbete. En
gren hade redan 1878

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:34:33 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfap/0019.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free