Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tepidarium ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
öfverhand, måste grefven af Villaflor 1828 fly
till London. Derefter begaf han sig 1829 till det
drottning Maria trogna Terceira, der han jämte
Palmella tog ledningen af det konstitutionella
partiet, samt utnämndes af Dom Pedro (Marias fader)
till befälhafvare öfver de på Terceira varande
stridskrafterna. Der samlade han ock de trupper, med
hvilka Dom Pedro 1832 bemäktigade sig Oporto. Utnämnd
till hertig af T., företog han 1833 en expedition
till Algarbien och framträngde jämte Palmella mot
Lissabon, som efter migueliternas nederlag vid Almada
besattes (Juli s. å.), och tillbakaslog segerrikt
(Sept. s. å.) den miguelitiske öfverbefälhafvaren
Bourmonts försök mot nämnda stad. Året derpå rensade
han i förening med den spanske generalen Rodil de
norra provinserna och gjorde genom kapitulationen vid
Evqra (Maj 1834) ände på Dom Miguels välde. Äfven
efter inbördeskrigets slut spelade T. såsom ledare
af »kartisterna» (anhängarna af den af Dom Pedro 1826
utfärdade författningen, »Carta de ley») en betydande
rol i sitt fäderneslands partifejder. Åren 1836,
1842, 1845 och 1859–60 var han ministerpresident
och vanligtvis äfven krigsminister, och såsom
ministerpresident afled han d. 26 April 1860.
Tercier [-sie], Jean Pierre, fransk diplomat,
f. 1704, d. 1767, var en tid legationssekreterare i
Polen, der han gjorde kon. Stanislaus Leszczinsky
stora tjenster, men af dennes motståndare hölls
i långvarigt fängelse. Efter sin återkomst till
Frankrike avancerade T. till »premier commis
des affaires étrangères», d. v. s. direktör
(kabinettssekreterare) i utrikesdepartementet, och
spelade såsom sådan en betydande rol inom franska
diplomatien, icke minst i Ludvig XV:s hemliga.
Terdsjumân (Arab., »tolk», af samma stam som
targûm; se d. o.), en i Turkiet och andra
muhammedanska land vid högre ämbetsverk och
beskickningar anställd ämbetsman (i Europa
vanligen kallad med det ital.-sp. dragoman
l. drogman) af flere grader, t. ex. t. basji
l. t.-i-evvel, »förste dragoman». Äfven vid de
europeiska beskickningarna och större konsulaten i
Turkiet och Persien bära tolkar titeln dragoman.
H. A.
Terebinthaceae (Terebintaceae) Juss., bot.,
en vidtomfattande nat. fam., bestående af
mestadels tropiska, aromatiska träd eller buskar
med spiralställda, parbladiga blad, utan stipler,
samt vanligen små, ofta gröngula blommor, sittande i
klasar i grenarnas toppar. Blommorna äro regelbundna,
med de fribladiga blomkronorna under fruktämnet,
vanligen 4–5-taliga, men med dubbelt antal ståndare,
som innanför sig hafva en starkt framspringande
ringformig skifva (discus). Blommorna äro hos de
mera utvecklade tvåkönade, men blifva hos somliga
genom felslagning enkönade. Denna familj är af nyare
botanister delad i flere, numera såsom sjelfständiga
ansedda familjer, nämligen Aurantiaceae, Rutaceae,
Diosmeae, Zygophylleae, Meliaceae, Simarubeae,
Burseraceae (Amyrideae) och Anacardiaceae (se d. o.),
hvilka alla visa
öfvergångar till sina grannar och derigenom äro svåra
att rätt begränsa. O. T. S.
Terebinthina. Se Terpentin.
Terebinthus. Se Manes, sp. 783.
Terebrantia. Se Steklar.
Terebratula, lampsnäcka, zool., ett ännu
lefvande slägte af ordningen Testicardines bland
armfotingarna. Foten utgår genom ett hål i det större
skalets spets. Armarna uppbäras af ett mer eller
mindre utveckladt kalkstöd, efter hvars beskaffenhet
slägtet indelas i flere underslägten (Rensselaeria,
Dielasma, Terebratulina, Terebratella, Waldheimia,
Magas m. fl.). Slägtet representeras nu af endast
få arter. I förflutna jordperioder voro arter af
T. allmänna ända från silur (Rensselaeria), och
flere vigtiga ledfossil tillhöra detta slägte,
t. ex. T. hastata i bergkalken, T. vulgaris i
musselkalken, T. diphya i tithon, T. carnea och
Magas pumilus i senon samt T. grandis i de
yngre tertiärbildningarna. Magas costatus
och M. spathulatus äro karakteristiska
för kritbildningarna i nordöstra Skåne
och T. lens för Skandinaviens yngre krita.
B. L-n.
Teredo. Se Skeppsmask.
Terek [tjérek]. 1. (Arm. Terch, Grus. Tertsji)
Flod i Kaukasus, uppstår på 2,400 m. höjd af flere
glacierer i trakten af Kasbek (ungef. 42° 20’
n. br.) på södra sidan af Kaukasus’ hufvudkedja,
som den genombryter vid Dariel-passet s. om
Vladikavkas. På 85 km. faller floden 1,800 m.;
den ligger något ofvanför Vladikavkas 630 m., vid
Mosdok 134 m. öfver och vid Kisljar 9 m. under Svarta
hafvets yta. Från Vladikavkas har den nordvestligt
lopp, innan den antager sin slutliga riktning mot ö.,
och det är sannolikt, att den under den postpliocena
perioden flöt till Kuma och måhända till Manytj i
st. f. till Kaspiska hafvet. I sin nedre del flyter
den i en öfver de omgifvande slätterna upphöjd bädd
och qvarhålles i denna medelst dammar, som den dock
ofta genombryter. Vid Dubovskaja, ofvanför Kisljar,
80 km. från Kaspiska hafvet, börjar flodens stora
delta, hvars armar ofta förändras. Hufvudströmmen
är deltats sydligaste arm, Nya T., som faller ut
i den vik af Kaspiska hafvet, som Agrachanhalfön
bildar. Flodens längd är 577 km., dess flodområde
59,700 qvkm. Segelbar är floden ingenstädes, enär
den i sitt öfre lopp är för strid, i sitt nedre
for grund. Bifloder: fr. h. Sundja, fr. v. Terek,
Baksan och Malka. – 2. (R. Terskaja oblast) Provins
(guvernernent) i Kaukasus, begränsas af Stavropol
i n., Kaspiska hafvet och Dagistan i ö., Tiflis och
Kutais i s. samt Kuban i v. Areal 59,216 qvkm. Södra
gränsen följer i v. Kaukasuskedjans hufvudkam; i ö. går
den n. om densamma. Nära 1/3 af arealen (södra och
vestra delarna) är bergland, återstoden kuperad mark
eller fullständigt slättland, tillhörande Tereks
flodområde. På venstra sidan om denna flod ligga
sandöcknar och saltstepper. Mineralkällor förekomma
i närheten af Pjatigorsk (i v.). Bergstrakterna
hafva rik nederbörd, men stepperna lida af
torka. Nordvestra delen tillhör Kumas, den öfriga
delen Tereks flodområde. Folkmängden uppgår till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
