- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 16. Teniers - Üxkull /
43-44

(1892) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Terlizzi ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

könskörtlar ej komma till full utveckling, utan hämmas
redan på ett tidigare stadium. Men hos myrorna,
liksom hos andra kolonibildande steklar, äro de
»könlösa» formerna outvecklade honor, hvaremot
bland termiternas arbetare och soldater finnas
outvecklade både honor och hannar. – De största
och mest sammansatta byggnader (fig. 4) utföras af
den s. k. krigiska termiten, Termes bellicosus,
som förekommer i Afrika. Dessa byggnader hafva
formen af kullar, som äro uppförda af lera och sand,
uppblandade med termiternas saliv, samt uppnå en höjd
af 4–5 m. och en omkrets vid basen af 15–20 m. De
äro så hårda, att de motstå de stridaste regnskurar
och kunna förstöras endast med tillhjelp af hacka och
stämjern. I det inre är en dylik byggnad afdelad i en
mängd celler. Sålunda finnes i dess midt en större
cell, i hvilken drottningen är inlogerad. Denna
cell är på alla sidor omgifven af ett ofantligt
stort antal mindre celler af olika storlek och form,
hvilka äro soldaternas och arbetarnas bostäder. Till
de nämnda cellerna gränsa förrådskamrarna och
uppfostringscellerna. Till de senare bäras
äggen af arbetarna, och i dem utveckla larverna
sig. Förutom cellerna finnes i termitbostaden en
mängd gångar för de oafbrutet sysselsatte arbetarna,
som utföra byggnadsarbetet och sköta hela ekonomien
inom kolonien, och för soldaterna, hvilka försvara
hela samhället mot yttre fiender. De amerikanska
termiterna, hufvudsakligen några brasilianska,
bygga på träd eller på gamla hus klotformiga bon
af murkna träbitar. En gång om året, alltid något
före regntidens början, lemna de bevingade hannarna
och honorna i stora svärmar termitsamhället för att
grunda nya kolonier. Svärmarna stiga då upp ur bona
som täta, hvita skyar eller pelare, och följande
morgon ar marken öfversållad af termiter. De förtäras
då ej blott af foglar, utan insamlas af innebyggarna
och anses flerestädes för en synnerligen smaklig
föda. Af millioner af de utflygande termiterna
lyckas sålunda måhända endast ett fåtal, som räddas
af arbetarna, att fortplanta slägtet. – Att djur,
som förtära nästan allt ätbart, och som förekomma i
så ofantliga mängder, måste blifva mycket skadliga för
menniskans ekonomi, är sjelfklart. Husgeråd, böcker,
bohag, ja sjelfva husen falla offer för deras tysta,
minerande verksamhet. Sålunda urhålka de alla af trä
bestående delar af husen, utan att man i allmänhet
varseblifver deras närvaro, förrän byggnaden är färdig
att störta samman. Äfven i Frankrike (i La Rochelle,
Tonnay-Charen te, Bordeaux etc.) hafva termiterna
vid flere tillfällen anställt synnerligen känbara
förödelser L-e.

Termobarometer (af Grek. therme, värme), en
af A. Bellani (f. 1776, d. 1852) konstruerad
sifonbarometer (se Barometer), i hvilken de båda
skänklarna voro förbundna genom ett trängre rör. I
upprätt ställning gjorde instrumentet tjenst som
barometer, i omvänd som termometer, emedan den
slutna skänkeln då var helt och hållet fylld med
qvicksilfver, som gick upp i det trängre röret,
bredvid hvilket en termometerskala var
anbragt. Det hela hade följaktligen ungefär
samma inrättning som en med en cylindrisk kula
försedd termometer. – Understundom kallas ock
hypsotermometern (hypsometern, barotermometern)
för termobarometer. R. R.

Termo-elektricitet
(af Grek. therme, värme), elektricitet framkallad
genom värme (jfr Pyroelektricitet), fys. Seebeck
upptäckte 1822, att, då två metaller äro i kontakt
med hvarandra och kontaktstället uppvärmes eller
afkyles, en elektrisk ström uppstår, så snart
ledningen slutes. Om en kopparbygel mn (fig. 1)

illustration placeholder
Fig. 1.


är fastlödd eller fastskrufvad vid en vismutskifva op
och i öppningen mellan dem en magnetnål a är upphängd,
är det tillräckligt att med handen uppvärma det ena
kontaktstället, för att magnetnålen skall göra ett
utslag, angifvande, att en elektrisk ström framgår
i pilens riktning från vismuten genom det uppvärmda
kontaktstället till kopparn. Afkyles kontaktstället,
uppstår en ström i motsatt riktning. Man kallar
dylika strömmar termoströmmar l. termo-elektriska
strömmar
och en dylik sammanställning af två metaller,
hvilka som hälst, ett termo-elektriskt element. De
termo-elektriska elementens elektromotoriska kraft
är ej stor (för rena metaller endast några tusendelar
af en volt); den är proportionel mot kontaktställenas
temperaturskilnad (se

illustration placeholder
Fig. 2.


Termoelektriska serien), så länge denna ar liten. Genom
att utbyta dessa metaller mot metallegeringar
eller svafvelmetaller erhåller man kraftigare
element. Kopparkis och ren koppar gifva vid 100°
temperaturskilnad en elektromotorisk kraft af
omkr. 1/15 volt. De termo-elektriska elementens
inre motstånd är mycket litet; de kunna derför
med fördel sammansättas enligt ohmska lagen (se
d. o.) till kraftiga termo-elektriska staplar
l. termostaplar. Antimonstänger A (se fig. 2) och
vismutstänger

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:34:33 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfap/0028.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free