- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 16. Teniers - Üxkull /
55-56

(1892) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Termokauter ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

hållpunkt vid bestämmandet af graden samt följa
förloppet af sådana rubbningar inom organismen. En
förhöjning af kroppstemperaturen kallas feber
och anses bero på en inverkan af giftiga ämnen
på de nämnda nervapparaterna. Dylika giftiga
ämnen kunna införas i organismen eller bildas
derstädes vid sjukdomsprocesser. Särskildt har
det blifvit ådagalagdt, att vissa mikro-organismer
(bakterier), som på något sätt inkommit i
kroppen, under sin lifsverksamhet derstädes
gifva upphof till dylika, för olika arter
karakteristika ämnen (ptomainer). Temperaturkurvan
kan betraktas som ett uttryck för förloppet af
dessa mikro-organismers verksamhet och den af dem
betingade sjukdomsprocessen. I diagnostiskt hänseende
lemnar den sålunda mycket vigtiga upplysningar (jfr
Tyfus). För kirurgen är termometern så att säga hans
samvete. Har operationsförloppet ej varit fullkomligt
aseptiskt, d. v. s. hafva mikro-organismer införts
i operationssåret, angifves detta snart nog af en
temperaturstegring, som manar att aftaga förbandet
samt undersöka och desinficiera såret.

Efter Wunderlich anföras följande benämningar
och indelning af temperaturgrader enl. Celsius’
termometer.
Öfver det normala:
I normal temperatur 37°,0–37°,4
II subfebril » 37°,5–38°
III febril »
a) lindrig feber 38°,0–38°,4
b) måttlig » 38°,5–39°,0 på morgonen
39°,5 på aftonen
c) betydlig » intill 39°,5 på morgonen
        » 40°,5 på aftonen
d) hög » öfver 39°,5 på morgonen
        » 40°,5 på aftonen.
Under det normala:
I normal temperatur 37°,0–36°,6
II subnormal » 36°,5–36°,0
III kollaps-temperatur under 36°,0.

J. E. J-n.

Termometrograf (af Grek. therme, värme, metron, mått,
och grafein, skrifva), en apparat, som innesluter
både en maximi- och en minimitermometer.

Termomultiplikator. Se Termo-elektricitet.

Termonde [-må’ngd]. Se Dendermonde.

Termoskop (af Grek. therme, värme, och skopein,
se) kallade Rumford en af honom konstruerad
difterential-termometer (se d. o). Hvarje
känslig termometer, som endast angifyer små
förändringar i temperaturen, är ett termoskop,
och termomultiplikatorn är det känsligaste af alla
termoskop. A. Bi-n.

Termostapel. Se Termo-elektricitet.

Termostat (af Grek. therme, värme, och statos,
stillastående), en apparat, som på kemiska och
fysiska laboratorier begagnas för åstadkommande af
oföränderlig och likformig temperatur i ett slutet
rum. P. T. C.

Termoström. Se Termo-elektricitet.

Tern (Fr. terne, af Lat. terni, tre tillsammans), tre
lotterinummer, på hvilka det vinnes, endast om alla
tre utkomma (se Lotteri); tre (eller vanligen
sex) ark brefpapper lagda ini hvarandra.

Ternate, nederländsk ö uti Indiska arkipelagen, vid
vestra kusten af Djilolo, 65 qvkm., med omkr. 9,000
innev., nästan alla muhammedanska malajer. Större
delen af ön upptages af en ofta verksam, öfver 1,600
m. hög vulkan. Jfr Molukkerna.

Terni, stad uti italienska prov. Perugia, vid
Tibers biflod Nera, omkr. 8 km. nedanför dess
förening med Velino och nära jernvägen mellan
Rom och Ancona. 9,415 innev. (1881). Biskopssäte,
gymnasium, teknisk skola. Fornlemningar (rester
af en amfiteater från Tiberius’ tid, ett tempel,
en teater, termer och inskrifter) samt berömda
vattenfall, som Velino gör straxt före sin förening
med Nera. Fallen (Cascate delle marmore), tre efter
hvarandra med en sammanlagd höjd af omkr. 200 m.,
hafva få medtäflare i Europa med afseende på höjd och
vattenmassa. De leda sin uppkomst från M. Curius
Dentatus, som 272 f. Kr. öppnade en tunnel, genom
hvilken större delen af Lacus Velinus i dalen nedanför
Reate (nu Rieti) torrlades. Men Velinos vatten är
så kalkhaltigt, att dess fällning alltjämt sträfvar
att stänga flodbädden, hvarför nya konstgjorda aflopp
under medeltiden och senare blifvit nödvändiga. T. var
ett romerskt municipium under namnet Interamna.

Ternstedt, Nils Johan, prest, författare af teologiska
arbeten och uppbyggelseskrifter, född d. 27 Okt. 1844
i Skärstads socken, Skaraborgs län, blef student
i Upsala 1862, prestvigdes 1867, var lärare vid
missionsinstitutet å Johannelund 1867–69, fick
komministerstjensten i Härlunda (nära Skara) 1872,
tjenstgjorde som skeppspredikant å örlogsfartyg 1873
och utnämndes 1884 till kyrkoherde i Fägred (Skara
stift). T. har skrifvit gedigna religiösa arbeten,
bl. a. Praktisk utläggning af Romarebrefvet (1875),
Den heliga läran till hemmets, skolans och kyrkans
tjenst framstäld
(1889) och Den lidande frälsaren
(1890).

Ternstroemiaceae DC. (Theaceae Mirb.), bot.,
en naturlig växtfamilj, utbruten från Aurantiaceae
och uppkallad efter Kristofer Ternström (prest
1739, skollärare i Östhammar och Vaxholm, filos.
magister i Upsala 1746, 1745 skeppsprest på Ostindiska
kompaniets till Kina destinerade skepp »Calmar»,
död under öfverfarten d. 5 Dec. 1746 vid Pulo
Condor. Enligt Linnés omdöme var T. »så långt kommen
i botaniken, att ingen utom Kalm kunde kompareras
med honom»). Familjen är egentligen hemma i varmare
delar af Östra Asien, men har representanter äfven
i Amerikas tropiska trakter. Den omfattar ungefår
250 arter träd eller buskar med spiralställda,
ständigt gröna, mer eller mindre läderartade, enkla,
fjädernerviga blad utan stipler. Blommorna äro
regelbundna, sitta under frukten, ensamma på mycket
korta blomskaft, samt förete den egenheten att ytterst
stödjas af några gröna skärmblad, som utan bestämd
gräns öfvergå i blomfoderbladen. Dessa sistnämnda
öfvergå i kronbladen, hvilka äro af vexlande antal
(hos Camellia vanligen 6, hos Thea ofta 5). Ståndarna
äro talrika i många kransar, af hvilka de

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:34:33 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfap/0034.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free