Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ternström ... - Terreur, La, l. Régime de la terreur, »skräckväldet» - Terribel (Fr. terrible), förskräcklig. Se vidare under Enfant - Terrin (Fr. terrine, af terre, jord, krukmakarlera), soppskål - Territelariæ, zool. Se Minörspindlar - Territorial- (territoriel) - Territorium (Lat., af terra, jord, mark) - Terrorism, af (Lat. terror, skräckmedel, förskräckelse) - Terry, Ellen Alice - Terräng (Fr. terrain, terrein, af terre, jord)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
riktningen till ett föremål (d. v. s. tangenten till
ljusstrålens kurva, dragen genom ögat) och den sanna
riktningen (som man skulle hafva iakttagit, om luften
icke existerat) är lätt att beräkna, då ljusstrålen,
såsom när det gäller himlakropparna, genomlupit hela
atmosferen från dess yttre gräns till ögat. Den
astronomiska refraktionen i zenitafståndet, z, för
en stjerna kan sättas under formen [alpha]. tg z, hvarest
[alpha] är en qvantitet, som för icke alltför stora värden
af z blott föga varierar med z. Mera invecklad blir
saken, då det gäller att utreda ljusstrålens böjning,
under det den genomlöper endast en del af atmosferen,
och att bestämma felet i den riktning, i hvilken man
på grund af denna s. k. terrestra refraktion ser
ett föremål, A, på jordytan, t. ex. en bergstopp,
en geodetisk signal, från en annan punkt, B, af
jordytan. Beloppet af denna refraktion, som är af
synnerlig betydelse för geodetiska mätningar, är
hufvudsakligen beroende af den vinkel AOB, under
hvilken sträckan AB ses från jordens medelpunkt,
O. Naturligtvis beror den äfven af trycket och
temperaturen i luftlagren vid jordytan, i synnerhet af
den senare, som på grund af markens olika utstrålning
kan vara underkastad högst oregelbundna vexlingar
från punkt till punkt och vållar en osäkerhet i
beräkningen af den terrestra refraktionen af samma
slag, som vidlåder den astronomiska refraktionen
för stora zenitafstånd. Likasom den astronomiska
är äfven den terrestra refraktionen en refraktion
i höjd, hvilket dock ej hindrar, att äfven den
senare kan innebära s. k. lateral refraktion (se
Refraktion). Den terrestra refraktionen iakttages
stundom såsom »hägring», i synnerhet vid abnorma
temperaturförhållanden vid jordytan, då ljuset äfven
kan erfara s. k. totalreflexion mot något luftlager. –
Terrestrisk fysik. Se Meteorologi. K. B.
Terreur [-rör], La, l. Régime de la terreur,
»skräckväldet», benämnes det ohyggliga sätt,
på hvilket under den franska revolutionen den
radikala venstern (Berget) i Nationalkonventet och
särskildt i Välfärdsutskottet 1793–94 utöfvade sin
makt. Såsom ett motstycke till detta har man kallat
de förföljelser, som de till Frankrike återkomne
rojalisterna 1815 läto utgå öfver revolutionens
män, för Terreur blanche (Hvita skräckväldet). Jfr
Frankrike, sp. 224–225 och 229.
Terribel (Fr. terrible), förskräcklig. Se vidare
under Enfant.
Terrin (Fr. terrine, af terre, jord, krukmakarelera),
soppskål.
Territelariae, zool. Se Minörspindlar.
Territorial- (territoriel), som har
afseende på eller omfattar ett område
(territorium). – Territorialarmé, landtvärn (jfr
Härordning, sp. 293). – Territorialhöghet. Se
Höghetsrättigheter. – Territorialmandat (mandats
territoriaux), franskt pappersmynt, som utgjordes
af anvisningar på statsjord och utfärdades af
Direktoriet till ett sammanlagdt belopp af 2,400
mill. livres, såsom en ersättning för de värdelösa
assignaterna. Territorialmandaten utsläpptes d. 11
April 1796, och
när regeringen d. 16 Febr. 1797 upphäfde
tvångskursen på dem, hade de redan fallit till
1/4000 af sitt nominella värde. De ersattes
af de s. k. rescriptions métalliques. –
Territorialpolitik, sådan statskonst, som söker
utvidga det egna området och hindra andra staters
förstorande. – Territorialprincip, den rättsgrundsats,
som innebäres i »territorialhögheten». –
Territorialsystem. Se Kyrkoförfattning, sp. 334. –
Territoriel församling. Se Församling.
Territorium (Lat., af terra, jord, mark), landområde,
som lyder under ett rike eller en provins, stad,
domsaga etc.; officiel benämning (Eng. territory)
på sådant inom Nord-Amerikas Förenta staters gränser
beläget område, som ännu ej har den erforderliga
folkmängden för att kunna upptagas såsom en stat i
unionen, och som till kongressen sänder en delegerad
utan rösträtt. Se Nord-Amerikas Förenta stater,
sp. 1232 och 1238. Unionen består nu (1891) af 5
territorier: Arizona, New Mexico, Utah, Oklahoma
och Alaska (oberäknadt Indianterritoriet och
förbundsdistriktet Columbia) samt 44 stater, sedan
1889 fyra nya stater: North-Dakota, South-Dakota,
Montana och Washington, samt 1890 två: Wyoming och
Idaho, bildats.
Terrorism (af Lat. terror, skräckmedel,
förskräckelse), skräckvälde; skräcksystem,
injagande af fruktan genom oblidkeligt grymma
åtgärder. – Terrorisera, injaga allmän skräck; medelst
skräckåtgärder kufva eller hålla i undergifvenhet. –
Terrorist, anhängare af en skräckregering,
skräckman.
Terry [tä’rri], Ellen Alice, engelsk skådespelerska,
f. 1848, uppträdde redan såsom helt ung i
Shaksperes-dramer på teatrar i London och är
sedan 1878 anställd vid Lyceum-teatern derst.,
hvilken ledes af Henry Irving. Mot denne ansedde
Shakspere-framställare har hon med framgång spelat
de qvinliga hufvudrollerna, äfven på turnéer till
Amerika 1883 och 1884. Till hennes förnämsta uppgifter
höra Ophelia, Portia, Julia, Desdemona och Beatrice
samt Margareta i Göthes »Faust».
Terräng (Fr. terrain, terrein, af terre, jord), mark,
jordstycke; markens beskaffenhet att vara kuperad
eller jämn, träskig o. s. v.; figurl.: utbredning,
framsteg. – På militärspråket betyder terräng ett
stycke af jordytan med alla på detsamma befintliga
föremål (träd, byggnader o. s. v.). Terrängen utöfvar
ett stort inflytande på truppernas användande,
alltefter som den underlättar eller inskränker deras
rörelser och vapnens bruk. Med anledning häraf måste
en truppbefälhafvare noga lära känna den terräng,
i hvilken han kan komma att röra sig, hvadan de
uppgifter, som tillgängliga kartor lemna, böra
fullständigas genom rekognoscering (se d. o.) af
ett helt område eller af vissa föremål
(terrängföremål), som för tillfället äro af betydelse. Finnes
icke karta, eller äro tillgängliga kartor alltför
bristfälliga, måste, då ett fullständigt kartarbete
icke hinner utföras, terrängafteckning företagas,
hvarvid man hjelper sig med enkla instrument,
såsom mätbräde, diopterlinial, kompass, meterstake
o. s. v. Kan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
