Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tetschen ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
805,000 hästar och 132,500 åsnor och
mulåsnor. Fårbetena ligga merendels i södra hälften af
centralregionen och i Rio Grandes nedre dal. Staten
exporterar företrädesvis bomull, ull och hudar,
från Galveston, som är dess förnämsta hamn och
handelsstad, med jernvägarna, hvilka 1886 hade en
längd af 11,318 km. – År 1850 hade staten endast
212,592 innev., hvilket antal 1880 stigit till
1,591,749, deraf 114,616 pers. voro födda i utlandet;
393,384 voro negrer, 136 kineser, 992 indianer och
omkr. 43,000 civiliserade indianer (mejikaner). 1890
uppgick folkmängden till 2,235,523 pers. Staten har
de rikaste skolfonder, men det torftigaste skolväsende
i unionen, bestående af 2 normalskolor för bildande
af lärare samt ett större antal folkskolor, öppna 4
månader af året. I de flesta städer underhållas
förträffliga skolor genom lokal beskattning.
För den sekundära undervisningen finnas inga
läroverk, med undantag af några »högskolor» i
städerna, på dessas bekostnad. Statsuniversitetet
är i hufvudstaden Austin. – Den verkställande makten
utöfvas af en för
2 år vald guvernör, den lagstiftande af 32 senatorer,
valda för 4 år, och 115 representanter, valda för
2 år, hvilka sammanträda hvartannat år under 90
dagar. Till kongressen sänder staten 2 senatorer
och 11 representanter. Statsskulden uppgick 1887
till 4,25 mill. doll., grefskaps och städers
skulder till 7 mill. doll. - Rio Grandes öfre
dal besöktes 1580–83 af spaniorer, som anlade
missionsstationer bland indianerna nära El Paso
och Santa Fé, och under de följande århundradena
ända till 1794 anlades en mängd missionsstationer
inom statens nuv. område, som då hörde till
Mejico. Det första hvita nybygget anlades af La Salle
1685 vid Lavaca på kusten. Landet var bebodt
af indianer, af hvilka numera finnes qvar endast
den s. k. mejikanska befolkningen vid Rio Grande.
Efter Louisianaköpet 1803 började anglo-amerikanska
äfventyrare företaga ströftåg in på T:s område, och
sedan T. jämte Coahuila 1824 blifvit en stat i den nya
republiken Mejico, erhöllo amerikanska kolonister
tillåtelse att slå sig ned der. Inom några få år
funnos 20,000 mellan Sabine och Colorado. Mejikanska
regeringen ställde dem 1830 under militärisk
uppsigt, och denna jämte åtskilliga tvångsåtgärder
gaf anledning till det texasiska frihetskriget,
i hvilket anglo-amerikanerna understöddes af
frivilliga från Förenta staterna. 1837–45 var T.
en oberoende republik. I Dec. 1845 upptogs
det som stat i unionen, trots Mejicos protester,
och ett krig med detta land följde omedelbart.
Den nya staten sålde till unionsregeringen för 10
mill. doll. allt område v. och n. om de nuv. gränserna
mellan Rio Grandes och Arkansas hufvudådror, men den
förbehöll sig dispositionsrätten öfver allt »public
lands» inom sitt område, hvilket visat sig vara
en ofantligt gifvande inkomstkälla, samt rätt att
dela det i 5 stater, när förhållandena göra en sådan
delning berättigad. 1861 skilde T. sig från unionen,
men återinträdde 1868, sedan ny författning antagits.
Texel [te’ssel], nederländsk ö i Nordsjön, genom det
4 km. breda sundet Marsdiep skild
från staden Helder på Nord-Hollands nordspets. Ön,
som har en areal af 180 qvkm., består till större
delen af ängsmark och skyddas mot hafvet i ö. och
s. af dammar, i öfrigt af sanddyner. Befolkningen,
omkr. 6,500 pers., idkar företrädesvis fårafvel.
Texier [täksie’]. 1. Charles Félix Marie T.,
fransk arkeolog, f. 1802, företog under 1830-talet
på offentligt uppdrag forskningsresor i vestra
Asien, aftecknade fornlemningar och riktade franska
statens samlingar. Han utnämndes 1843 till kronans
kommissarie vid anstalterna för bildande konst och
invaldes 1855 i Institutet. Död 1871. Bland hans
utgifna arbeten må nämnas praktverken Description
de l’Arménie, de la Perse et de la Mésopotamie
(1840–52), Description de l’Asie Mineure (1839–49)
och Architecture byzantine (1864). – 2. Edmond T.,
fransk skriftställare, f. 1816, fick tidigt fast fot
i den parisiska tidningsverlden och var från 1848
till sin död, 1887, medarbetare i »Siècle». Han
skref många omtyckta arbeten, bland hvilka de
mera framstående äro Biographie des journalistes
(1850; i skämtsam stil), Tableau de Paris (1853),
Voyage en Holland, en Belgique et sur les bords
du Rhin (1857–58) och Mémoires de Cendrillon (1879;
prisbelönt af Franska akademien). T. ansågs vara en af
Paris’ bästa krönikörer, och särskildt berömdes hans
korrespondensartiklar från Italien under kriget 1859.
Text (Lat. textus, egentl. väfnad,
sammanhang). 1. Den sammanhängande ordfogningen
af ett tal eller en skrift; en författares egna ord
i motsats till anmärkningar, förklaringar o. s. v.;
orden till ett sångstycke, en opera (libretto)
o. dyl. i motsats till musiken. – 2. Stycke,
hvaröfver talas eller predikas, i synnerhet
predikotext, som vanligen utgöres af ett stycke ur
bibeln (jfr Perikoper). Predikotexterna äro af
olika slag, t. ex. ottesångstext, högmässotext och
aftonsångstext, hvarjämte särskilda böndagstexter
påbjudas af K. M:t för böndagarna. – 3. Ett slags
stor boktryckarestil, som innehåller 10 qvartpetit
och förr äfven kallades sekunda, emedan den var
den andra stilsorten uppifrån. Den står emellan
tertia och dubbelcicero. – Texta, pränta (med)
utsirade bokstäfver.
Textil konst (Lat. opus textile, af texere, väfva,
sammanfläta), den gemensamma benämningen för alla de
arter af slöjd, för hvilka en sammansnärjning eller
ett sammanflätande af trådar ligger till grund. Hit
höra således flätning, stickning, virkning,
knyppllng och väfning samt alla de förfaringssätt,
genom hvilka alstren af denna verksamhet ytterligare
förädlas och prydas. De vanligaste slagen af råämnen
äro silke, ull, lin, bomull och hampa, men derjämte
förekommer en mängd andra material ur både djur- och
växtriket. Dekorationen af en väfnad kan ske direkt
i väfstolen – en urgammal uppfinning, som finnes
afbildad redan i egyptiska grafmålningar – medelst
randning eller rutning, och på ett mera framskridet
stadium inväfvas för samma ändamål blommor och blad
eller ornament och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
