Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Thaarup ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Men hans på sedlig förtrytelse hvilande satir
förvandlas ofta af hans qvickhet och varma hjerta
till humor. Han sätter alltid det goda hjertat öfver
det goda hufvudet. Hans något vemodiga lifsåskådning
får ej sällan genom framställningens oblidkeliga
skärpa utseende af menniskohat; egentligen var det
»Vanity fair» som ådrog honom länge efterklingande
beskyllningar för cynisk pessimism. T:s manligt
förtegna känsla glimtar fram i hans sympatiska
teckning af barn och ömt hängifna qvinnor. Hans
krets af figurer är långt mera vidsträckt och full
af omvexling än den, som Dickens framtrollat, samt
tecknad med nykter naturtrohet, utan all fantastisk
öfverdrift: han ger ej vika för frestelsen att
karrikera. Stilen eger styrka och renhet. –
En praktuppl. af T:s arbeten utgafs i 24 bd 1880
o. följ. Lefnadsteckningar öfver honom författades
1864 af Hannay och Taylor. – T:s dotter Anne Isabella
T., f. 1837, gift 1877 med R. Ritchie, har sedan 1863
gjort lycka med åtskilliga romaner och andra arbeten,
i hvilka hon visar sig hafva ärft flere af faderns
framstående gåfvor. Af hennes arbeten finnes i svensk
öfvers. »Gamla vänner i ny drägt. Sannsagor» (1877).
E. F-t.
Thaer, Albrecht Daniel, tysk agronom, det
rationella landtbrukets skapare, f. i Celle 1752,
blef med. doktor 1774 och var en tid lifmedikus
vid det hannoverska hofvet, men drogs af sitt
sysslande med trädgårdsodling småningom öfver till
landtbruksnäringen och beslöt att egna sitt lif
åt densammas höjande. Han inrättade i Celle en
landtbruksskola, men efterkom 1804 en kallelse
till Preussen och öppnade på godset Möglin (nära
Potsdam) ett högre landtbruksläroverk, som var det
första i sin art och har tjenat till mönster för
dylika anstalter. T. utnämndes 1807 till statsråd,
var 1810–18 professor i landtbrukslära vid Berlins
universitet, inrättade 1811 det berömda schäferiet
i Möglin och vardt 1816 generalintendent öfver de
k. stamschäferierna. Han verkade mycket för den tyska
fårafvelns förädlande. Död 1828. En (af Rietschel
modellerad) minnesstod öfver T. aftäcktes 1850 i
Leipzig, en (af Rauch) i Berlin 1860 och en i Celle
1873. Bland T:s utgifna arbeten märkas Einleitung
zur kenntniss der englischen landwirthschaft (3 bd,
1798–1804; 3:dje uppl. 1816), det epokgörande och
på många språk öfversatta verket Grundsätze der
rationellen landwirthschaft (4 bd, 1809–10; 7:de
uppl. 1879–80; »Den rationela landthushållningens
grundsatser», 1816–17; 3:dje uppl. 1861, med
biografi) och Möglinsche annalen der landwirthschaft
(1811–23). W. Körte utgaf 1839 en lefnadsteckning
öfver T. – Jfr Landtbruk, sp. 681 och 683.
Thags (Eng. thugs), medlemmar af ett sedan århundraden
tillbaka öfver hela Indien utbredt, väl organiseradt
förbund af lönmördare, hvilka i band af 10–200
pers. färdades i olika förklädnader genom Indien,
innästlade sig i förmögna vägfarandes förtroende och,
när ett gynsamt tillfälle erbjöd sig, strypte dem
genom en näsduk eller en snara (phansi, hvarför de
äfven kallades phânsigârs) samt derefter plundrade
och begrofvo dem, allt enligt vissa gamla,
noga föreskrifna religiösa formler. De voro
dyrkare af Sivas gemål (Durgâ l. Kâlî),
förstörelsensgudinna. Mord för vinnings skull var
för demi en religiös pligt och betraktades som ett
heligt och hederligt yrke. Gudinnans vilja, på hvars
befallning och till hvars ära de bedrefvo sitt yrke,
uppenbarades för dem genom ett mycket inveckladt
järteckenssystem. Förbundet hade en egen jargon,
ramâsî (engelska regeringen lät 1836 utgifva en
ordbok öfver thags-språket), äfvensom vissa tecken,
hvarigenom dess medlemmar igenkände hvarandra. De
första europeiska resande, som omnämnde thags,
voro Thevenot (1665) och Fryer (1673). Engelske
generalguvernören W. Bentinck (1828–35) vidtog
kraftiga åtgärder för deras undertryckande. Hans
förnämste medhjelpare, kapten W. Sleeman,
ådagalade dervid så stor energi och klokhet, att
redan i Okt. 1835 voro 1,562 thags fängslade och
dömda (382 till döden, de öfrige till förvisning
eller lifstidsfängelse). Numera kan man antaga,
att hela förbundet är upplöst. – Jfr J. P. Wåhlin:
»Om stryparne (Thugs). Fanatism och mord» (1850).
Thai. Se Tai.
Thais, forngrekiskt qvinnonamn, hvilket bars
bl. a. af åtskilliga berömda hetärer. Mest bekant
bland dessa är T. från Athen, älskad af Alexander
den store och efter hans död förmäld med Ptolemaios
I i Egypten. A. M. A.
Thalamos, Grek. (Lat. thalamus), inre gemak, särskildt
den äktenskapliga sofkammaren (eller äkta sängen),
i det antika grekiska och romerska boningshuset;
i öfverförd betydelse äktenskap, bröllop.
Thalamus. Se Thalamos. – Th. opticus, anat. Se
Synhögarna.
Thalassa (thalatta), Grek., haf, särskildt
Medelhafvet. Till ett ordspråk vordet är det jublande
ropet thalatta, thalatta! (haf, haf!), hvarmed
de tiotusen grekerna, hvilka deltagit i Cyrus den
yngres fälttåg mot Artaxerxes, efter den långvariga
och besvärliga marschen genom Asiens fastland från en
högt belägen punkt ej långt från Trapezus helsade det
för deras ögon sig utbredande Pontos evxeinos (Svarta
hafvet). A. M. A.
Thalassidroma. Se Stormsvale-slägtet.
Thalassinidae. Se Macrura.
Thalassophryne. Se Paddfiskar.
Thalatta. Se Thalassa.
Thalbach. Se Reuss.
Thalberg, Sigismund, tysk pianovirtuos, f. i Genève
1812, var naturlig son till furst Moritz Dietrichstein
och fick en sorgfällig uppfostran. Hans egentlige
pianolärare var, enligt hans egen utsago, en fagottist
vid operan i Wien, der T. redan vid 14 års ålder
väckte uppseende i privatkretsar. 1830 började han
sina konsertresor i Tyskland. 1835 tog han med storm
Paris, der han bestod en täflingskamp med Liszt;
derefter besökte han Belgien, Holland, England,
Ryssland och Sverige (1847). År 1855 reste han till
Brasilien och 1856 till Nord-Amerika. Derefter drog
han sig tillbaka till en villa nära Neapel och lefde
der i stillhet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
