Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Thaarup ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
såsom praktisk ingeniör, men framförallt såsom
grundläggare af den grekiska naturfilosofien. Vattnet
var, enligt T., alltings yttersta grund. På vattnet,
hvilket fyllde den nedre hälften af himmelssferen,
simmade jorden. Huru han närmare utfört denna
filosofiska grundtanke är dock ej bekant, likasom
i allmänhet hela hans personlighet omgifves af
ett sagolikt dunkel. Han berättas hafva förutsagt
en solförmörkelse, som inträffade år 585 f. Kr.,
men möjligheten af en sådan beräkning på grundvalen
af de astronomiska insigter, som stodo honom till
buds, har i senare tider dragits i tvifvelsmål.
A. M. A.
Thaletas, forngrekisk musiker från Kreta, omkr. 620
f. Kr., kallades till Sparta för att fullfölja
och utveckla den af Terpandros grundade doriska
musiken. Genom en anakronism har man gjort honom
till samtidig med Lykurgos och låtit honom genom
sin lagstiftning på musikens område understödja
denne i hans samhällsordnande verksamhet.
A. M. A.
Thalia (Grek. Thaleia). Se Chariter och Muser.
Thaliacea. Se Tunicata.
Thalictrum Tourn., ängsruta, bot., ett slägte af
oftast högväxta, glatta örter med spiralställda,
2–flerdubbelt pardelade blad, hvilkas gemensamma
skaft äro slidlikt vidgade. Bladflikarna erinra
något om vinrutans; deraf sannolikt det svenska
namnet. Inga svepen finnas under blomsamlingarna,
hvilka äro antingen flocklika eller klaselika och
vanligen täta. Blomkronor saknas. Ståndarna äro
många (kl. Polyandria L., nat. fam. Ranunculaceae
Juss.). Pistillerna äro många, frukterna små,
enfröiga karpeller. Flere arter af detta tämligen
stora slägte hafva varit använda i medicinen, såsom
den i Sverige å fuktiga ängar och vid sjöstränder
bland buskar ofta förekommande T. flavum L., hvars
rot kallades radix Rhabarberi pauperum och användes
i st. f. äkta rabarber. Ur rotens gula saft har
framstälts en egen alkaloid, thalictrin, som begagnats
mot frossor. Enligt nyare undersökning verkar
den likt akonitin, men mindre häftigt. T. flavum
nyttjas af menige man såsom medel mot gikt, hvaraf
örten äfven erhållit namnen »torrvärksgräs» och
»iktegräs». O. T. S.
Thallium. Se Tallium.
Thallophyta (af Grek. thallos, grön qvist, skott,
och fyton, växt), bålväxter (se d. o.).
Thalius (Lat., egentl. grön qvist, skott), bot. Se
Bål 2. Jfr Alger.
Tham [tamm], svensk adlig ätt, som härstammar från
kommerserådet Sebastian T. (f. 1666, d. 1729),
hvilken var son af en från Sachsen inflyttad
rådman i Göteborg, Vollrath T., adlades 1716 och
bl. a. gjorde sig bekant som donator (se Thamska
föreläsningarna). Jfr Tamm.
1. Tham [tamm], Per, fornforskare, jorddrott, föddes
å Stora Dala i Skaraborgs län d. 22 Dec. 1737, blef
1751 student i Upsala, der han bl. a. lär studerat
arkitektur, och hofintendent 1760, bosatte sig
1762 på Dagsnäs, erhöll titeln af öfverintendent och
afled å sin egendom d. 5 Aug. 1820. – Uppvuxen i full
frihet och arftagare till en stor förmögenhet, utbildade
T. sig mestadels sjelf och blef en myndig, men för
underhafvande välgörande och för landsodlingen
nitisk egendomsherre, en kuriös dilettant i
fornforskning, en välvillig och otroligt frikostig
mecenat för lärda och forskare samt ett »original»
i yttre hänseende. Till en början uppträdde han
som deltagare i riksdagsförhandlingarna och som
broschyrförfattare. Hans. första skrift var ett
försvar för hans blifvande svärfader, Nordencrantz:
Tankar om prof. Christiernins Föreläsningar om
växel-coursen (1761). Sedermera utgaf han Svar på
projectet om et banco-contoirs inrättande (s. å.), Om
prästetionden af säterier (1767) samt Om helgedagar
(1769), ett ämne, i hvilket han äfven motionerade
vid 1769 och 1771 års riksdagar, om hvilket han
flere gånger skref, och som sysselsatte honom
ännu i sena åldern. Han yrkade ur statsekonomisk
synpunkt på afskaffandet af en mängd helgedagar,
ett yrkande, som också straxt efter Gustaf III:s
tronbestigning vann afseende, i det 13 dylika då
indrogos. På det ekonomiska området uppträdde
T. med skriften Om updämningar (1782) samt med
Anteckningar under och i anledning af en resa ifrån
Vestergöthland til Stockholm, gjord åren 1796 och 1797
(1797), en underlig blandning af hvarjehanda ämnen,
måhända efter förebilden af Linnés eller Ehrensvärds
originella reseskildringar. Äfven till flere andra
områden sträckte sig hans välmenta skriftställeri. Så
utgaf han ett rationalistiskt Lettre à Mr. Linguet
au sujet de ce qu’on trouve dans ses Annales sur
Voltaire (1782), vidare Politiska erhindringar (1793)
och Politiska anteckningar (1799). Men sin egentliga
styrka som lärd ansåg han sig ega i antikvarisk
forskning, ehuru han med skäl kan betecknas som en
rudbeckian af renaste vatten. Bland hans arbeten af
detta slag må nämnas Göthiska monumenter, samlade
och beskrifna (1794), med gravyrer efter Hilfeling,
Bref til någre lärde herrar uti Köpenhamn (1802),
Anmärkningar i anledning af herr prof. Müllers
afhandling om guldhornen (1817) och Anmärkningar
till förbättring af ordaförståndet i vår äldsta
nordiska historia (s. å.). Sitt nit för historia
och fornforskning ådagalade haa framförallt genom
ett storartadt mecenatskap. Så understödde han
Sjöborg för dennes historia öfver Bleking; Hilfeling
fick på hans bekostnad flere år genomresa Gotland
och afteckna dess fornminnen (hans resedagböcker
förvaras nu å k. biblioteket), och genom T:s bidrag
blef tryckningen af Warmholtz’ berömda »Bibliotheca
historica» åter möjlig. Thorild hade i honom en
frikostig gynnare under en stor del af sin svenska
tid, och äfven många andra kommo i åtnjutande af
understöd från honom. Denna kända frikostighet hade
äfven förskaffat honom ledamotskap i åtskilliga lärda
samfund. Han afled barnlös, och hans efterlemnade
bok- och konstskatter skingrades å auktion i Stockholm.
-rn.
2. Tham [tamm], Carl Vilhelm August,
historiker och geograf, sonson af en kusin till
den föregående, född d. 22 Juli 1812, blef
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
