Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Thera ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
och hans efterkommande för beständigt inbjudna till
den apolliniska teoxenien i Delfi. En viss likhet med
detta bruk hade romarnas lectisternium (se d. o.).
A. M. A.
Thera. Se Santorin.
Theramenes (Lat. Theramenes), forngrekisk statsman i
Athen, var en rikt begåfrad natur, men på karakterens
vägnar i hög grad hållningslös och vankelmodig. Af
sina samtida erhöll han derför spenamnet »kothurnen»,
emedan denna fotbeklädnad passade på hvilkendera foten
som hälst. Efter att år 411 f. Kr. hafva deltagit
i upprättandet af en oligarkisk styrelse trädde han
på folkpartiets sida och var såsom dess ledare under
någon tid den inflytelserikaste mannen i Athen. Efter
sjöslaget vid de Arginusiska öarna uppträdde han
trolöst såsom anklagare mot sina medfältherrar
och genomdref deras dödsdom. Då han efter slaget
vid Aigospotainoi (405) sändes att underhandla
med Lysander, förrådde han på det skamligaste sitt
fosterlands intressen och var sedan jämte Kritias
hufvudman i den under namn af »de trettio tyrannerna»
kända styrelse, som spartanerna insatte i det kufvade
Athen. Men då han motsatte sig Kritias’ ytterliga
våldsåtgärder, blef han af denne ställd inför rätta
och aflifvad. Det mod, hvarmed han efter ett vältaligt
försvar tömde giftbägaren, har kastat ett visst
skimmer öfver hans minne och t. o. m. förvärfvat honom
äran att af yngre forntidsförfattare (t. ex. Cicero)
framställas såsom typ för en vis och ädel man.
A. M. A.
Thérèsa, artistnamn för den franska
chansonette-sångerskan Emma Valadon, som föddes
1837 och var modist, tills hon omkr. 1864 väckte
uppmärksamhet såsom variétésångerska i Paris. Sedan
hon en tid utan framgång sjungit känslofulla visor
på allvar, tog hon sig för att göra det på ett
parodierande sätt, med ett specielt parisiskt
raffinemang, och snart strömmade kejsaredömets
hela fina verld till etablissementet »Eldorado»
för att höra henne samt lät henne uppträda i sina
salonger. Hon sammansatte sjelf åtskilliga muntra
visor (ord och musik). 1868 engagerades hon vid
Gaîté-teatern och gjorde stor lycka i feerier. Kriget
1870–71 bragte henne i glömska.
Theresienstadt. 1. (Tsjech. Terezin) Stad och fästning
i norra Böhmen. vid Eger, nära dess förening med
Elbe, i en trakt, som för sin bördighet blifvit
kallad »Böhmens paradis». 2,689 innev. (1880), med
militären 7,014. T. är Böhmens förnämsta vapenplats
och kan beqvämt rymma 16,000 man. Fästningsverken
kunna sättas under vatten. – T. anlades 1780 af
kejsarinnan Maria Teresia. – 2. Se Theresiopel.
Theresiopel (Maria Theresiopel) l. Theresienstadt
(Magyar. Szent-Maria Szabadka), stad i ungerska
komitatet Bàcs-Bodrog, på den stora slätten
mellan Donau och Teis, i närheten af den på
rå soda rika Palics-sjön, vid jernvägen mellan
Szegedin och Essek. 61,367 innev. (1880), de fleste
magyarer. Staden ligger i ett rikt jordbruksdistrikt
och drifver företrädesvis landtmannanäringar.
Therezina. Se Piauhy.
Theriaca. Se Teriak.
Therkildsen [-kilsen], Hans Michael, dansk målare,
f. 1850 i Lystrup vid Horsens, afslutade sina studier
vid konstakademien i Köpenhamn 1874 och började 1875
utställa taflor ur allmogelifvet, men har sedan mer
och mer öfvergått till djurmåleriet, i hvilket han
inlägger mycken karakteristik, särskildt beträffande
hästar. Hans stora tafla Kor, som vattnas erhöll
utställningsmedaljen 1887. Ph. W.
Thermae. Se Termer.
Thermae l. Thermae himerenses. Se Termini.
Therme. Se Thessalonike.
Thermia (i forntiden Kythnos), en af Cykladerna i
grekiska arkipelagen, tillhörande eparkien Tzia. 76
qvkm. 2,923 innev. (1879). T. är sedan äldre tider
bekant för sina varma källor,
Thermidor (af Grek. therme, värme, och doron,
gåfva), den 11:te månaden och 2:dra sommarmånaden i
den franska republikanska kalendern, hade 30 dagar
och räknades fr. o. m. d. 19 Juli t. o. m. d. 17
Aug. af åren 1793–99 samt fr. o. m. d. 20 Juli
t. o. m. d. 18 Aug. af åren 1800–05 (jfr Kalender,
sp. 41). Historiskt bekant är revolutionen
af d. 9 Thermidör år II (d. 27 Juli 1794), då
Robespierre störtades och med honom ett slut
gjordes på skräckväldet. De, som störtade honom
och voro anhängare af en mera sansad politik,
benämndes sedermera thermidorister
(Fr. thermidoriens)
Thermodon (nu Terme), flod i Pontos, Mindre
Asien, bekant genom amazon-sagan, faller ut i Pontos
Evxeinos (Svarta hafvet). Ofvanför mynningen låg
staden Themiskyra.
Thermopylai (Lat. Thermopylae, egentl. »de varma
portarna», med anledning af der upprinnande varma
källor), stundom äfven blott Pylai (»portarna»), var
fordom namnet på det smala pass mellan Oitabergets
östra sida och den Maliska hafsviken (nu Lamia-
l. Zituni-viken), hvilket förenade de grekiska
landskapen Tessalien och Lokris. Såsom utgörande den
enda för en krigshär möjliga väg mellan Tessalien och
mellersta Grekland hade detta pass en stor strategisk
betydelse. Der var det, som år 480 f. Kr. Leonidas
(se denne) och hans hjelteskara med sjelfuppoffrande
mannamod höllo stånd mot den persiska öfvermakten. På
samma ställe försökte de förenade grekerna år 278
f. Kr. att för Brennus och hans keltiska skaror
afskära tillträdet till Grekland. Numera är platsen
genom floden Spercheios’ (nu Hellada) uppslamningar
ända till oigenkänlighet förändrad. A. M. A.
Theroigne de Méricourt [teråa’nj dö merikour],
Anne Josephe Terwagne, fransk qvinlig revolutionär,
född d. 13 Aug. 1762 i närheten af Liége, men ej
inom dess område, utan i Luxemburg i byn Marcourt,
hvaraf hon, genom en förvrängning erhöll namnet de
Méricourt. Hennes fader var en välmående jordbrukare,
och hon uppfostrades i ett kloster. Hon lemnade
tidigt hemmet, enligt en uppgift på grund af ett
felsteg, enligt en annan på grund af oenighet med
styfmodern, och hamnade slutligen i Paris såsom en
beryktad kurtisan. När revolutionen 1789 utbröt,
kastade hon sig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
