- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 16. Teniers - Üxkull /
201-202

(1892) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Thoracostraca, »skalkräftor», zool., en ordning bland kräftdjuren - Thorah (tora). se Hagiographa - Thórarensen, Bjarni Vigfússon - Thorax, Grek. och Lat. 1. Bröstharnesk - Thorax. 2. Anat., bröst, bröstkorg. Se Bröst - Thorax. 3. Zool., bröstdel, mellankropp - Thorbecke, Johann Rudolf - Thord Bonde, psevdonym för förf. F. Oskar B. Svahn - Thord Degns artikler är en samling danska rättsbruk och domar - Thordsson, Sturla. Se Sturla Thordsson - Thore. Se Tore - Thoreau, Henry David

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

en ryggsköld, som förenar hufvudet med mellankroppen
(thorax, »bröstdelen») eller åtminstone med de
främre af dess segment (kroppsringar). Emedan ögonen
sitta på sammansatta, vanligen rörliga skaft,
kallas hithörande kräftdjur äfven »skaftögda»
(Podophthalmata). Skalkräftornas framkropp är
sammansatt af 13 segment, hvilka i de flesta
fall genom ryggskölden äro förenade till ett
helt. Bakkroppen består af 7 (hos Nebalia 9)
segment, som äro ledade mot hvarandra. Denna
ordning omfattar såväl små som stora kräftdjur i
en mängd underordningar och grupper, bland hvilka
underordningen Decapoda, »tiofotingarna» (se d. o. 2),
i sina större afdelningar Macrura (»långstjertade»)
och Brachyura (»kortstjertade») omfattar, utom
många andra kräftdjur, de bekanta arterna hummern,
flodkräftan, hafskrabborna och landkrabborna
(Gecarcinidae), hvilka sistnämnda lefva på land i de
heta trakterna af båda halfkloten. Sötvattenskrabbor
finnas i södra Europa och i Egypten, der Telphusa
nilotica
träffas ofta nog uppkrupen på strandbrädden
utmed Nilen. Jfr Kräftdjuren och Noctiluca. O. T. S.

Thorah (tora). Se Hagiographa.

Thórarensen, Bjarni Vigfússon, isländsk skald,
född d. 30 Dec. 1786, blef juris kandidat 1806,
assessor i Islands »landsoverret» 1811 och
amtman öfver norra amtet derstädes 1833. Död
d. 24 Aug. 1841. T. anses för Islands förnämste
lyriske skald under den nationella pånyttfödelsens
tid och skref bl. a. Islands nationalsång. Hans
samlade dikter utkommo 1847 (ny uppl. 1884).
E. Ebg.

Thorax, Grek. och Lat. 1. Bröstharnesk. – 2. Anat.,
bröst, bröstkorg. Se Bröst. – 3. Zool., bröstdel,
mellankropp, den 2:dra l. mellersta hufvudafdelningen
af en insekts kropp. Framtill är thorax förenad
med hufvudet med en vanligen smalare halsdel,
och baktill sammanhänger den antingen med hela
sin bredd eller ock (såsom hos de flesta steklar)
blott genom en mycket smal förbindelseled med
bakkroppen. »Mellankroppen», hvilket svenska
namn väl är det vanligaste, består af tre segment,
prothorax, mesothorax och metothorax, af hvilka
det förstnämnda kan vara rörligt mot det 2:dra; men
vanligen äro de alla tre fast förenade och sammanvuxna
till ett helt. På mellankroppens ryggsida bäras i
regeln 2 par vingar (å de 2 bakre segmenten), och å
buksidan sitta 3 par fötter, ett på hvarje segment.
O. T. S.

Thorbecke, Johann Rudolf, nederländsk statsman,
f. 1798, studerade i Leiden och vid tyska universitet
samt anställdes 1825 såsom professor i statskunskap
vid Gents universitet och utnämndes 1830 till juris
professor i Leiden. I utgifna skrifter och såsom
ledamot af deputeradekammaren (1840–44) slöt han sig
till dem, som yrkade på författningsreformer. Han
insattes också af det liberala partiet 1848 i den
för detta ändamål nedsatta komitén och utarbetade
det vigtiga författningsförslag, som s. å. blef lag
(se Nederländerna, sp. 941). I Okt. 1849 kallades
T. till konseljpresident och inrikesminister. Såsom
sådan genomdref han flere lagar (bl. a. lagen om
församlingsrätt samt provins- och kommunalordningarna) och
förvaltningsåtgärder (lånekonverteringar, minskning af
statsutgifterna, utsträckning af jernvägsnätet m. m.),
genom hvilka den politiska friheten och det allmänna
välståndet främjades. Men den ovilja, som framkallades
genom hans underhandlingar med påfvestolen i ändamål
att realisera den i författningen uttalade grundsatsen
om kyrkans skiljande från staten, förmådde konungen
att afskeda ministèren T., April 1853. Efter någon
tid lyckades dock T. att i spetsen för oppositionen
intaga en så betydande ställning, att han i
sjelfva verket betraktades såsom statens ledare. I
Jan. 1862 vardt han å nyo premierminister. Ehuru
flere storartade reformer (t. ex. upphäfvande af
slafveriet i de nederländska kolonierna) utmärkte
tiden för hans andra kabinett, motsvarade han ej
de på honom ställda förväntningarna. Dertill utbröt
oenighet inom hans parti. Han utträdde i Mars 1866 ur
ministèren. Men i Maj 1868 uppdrogs åt honom bildandet
af ett nytt kabinett, och i Jan. 1871 öfvertog han
för tredje gången inrikesportföljen. Då ett af honom
framlagdt förslag rörande inkomstskatten afslogs,
afgick han i Maj 1872 jämte sina kolleger. Innan den
derigenom framkallade ministerkrisen slutat, afled
T., d. 4 Juni 1872. Åt T., en af de störste statsmän
Nederländerna egt i nyare tid, restes i Amsterdam
1876 en minnesvård. Hans anföranden i riksdagen,
Parlamentaire redevoeringen, utgåfvos 1867–76 i
6 bd. Hans brefvexling med Groen van Prinsterer
(1830–32) offentliggjordes 1873.

Thord Bonde, psevdonym för förf. F. Oskar B. Svahn.

Thord Degnsartikler [dejns] är en samling
danska rättsbruk och domar, hvilken affattades
såsom tillägg till den jutska lagen. De ansågos
förr leda sitt upphof från landtdomaren Thord Degn
i Viborg (1355–67), men synas snarare härröra
från Thord Litle och förskrifva sig från slutet
af 13:de årh. Den danska texten omfattar 55
artiklar; men i en senare latinsk öfversättning
af densamma ökades artiklarnas antal till 97.
E. Ebg.

Thordsson, Sturla. Se Sturla Thordsson.

Thore. Se Tore.

Thoreau [thårå], Henry David, amerikansk
naturskildrare, f. i Boston 1817, d. i Concord
(Massachusetts) 1862, gjorde sig vid universitetet
förtrolig med antik och orientalisk literatur samt
rönte djupa intryck af sin vän filosofen Emerson. Han
försörjde sig sedermera genom skriftställareskap,
landtmäteri och tillverkning af blyertspennor. T. var
i sina vanor mycket excentrisk, en stark individualist
med lidelsefull kärlek till naturen och afsmak för
samhällslifvet. För att visa huru en menniska kan
lefva oberoende af sina likar och nöja sig med litet
upptimrade han åt sig en hydda vid en ström i skogen
(nära Concord) och lefde der alldeles ensam i två
års tid, hvarunder han stiftade den förtroligaste
bekantskap med djurlifvet i skog, i luft och
vatten. Originelt och med fängslande innerlighet
skildrade han dessa erfarenheter i Walden, or life
in the wood


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:14:33 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfap/0107.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free