- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 16. Teniers - Üxkull /
243-244

(1892) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 2. Thyselius, Per - 3. Thyselius, Per Erik Ludvig - 4. Thyselius, Karl Johan - Thäter, Julius Cæsar - Thököly. Se Tököly - Thöl, Johann Heinrich - Thörne, Sven Alfred - T. I. - Tian-sjan (»himmelsberget»)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

1838. Af hans tryckta skrifter må utom den ofvannämnda
anföras In Auli Persii Flacci Satyras prolegomena
(1812, professorsspecimen) samt en öfversättning
af Persius’ »Satirer» (1816), hvilken prisades
som ett mästerstycke. 1818 vald till ledamot af
Vitt. hist. och ant. akademien, höll han 1820 sitt
inträdestal Om Roms satiriska skalder i förhållande
till deras tidehvarf
(nämnda akad:s handl., 12:te d.,
1826). -rn.

3. Thyselius, Per Erik Ludvig, prest,
historisk forskare, den föregåendes son, född i
Österhaninge d. 29 Dec. 1808, blef student
i Upsala 1827, filos. magister 1833 och docent i
nordiska antiqviteter 1834. År 1837 utnämndes han
till lektor vid krigsakademien å Karlberg, lät 1841
prestviga sig och befordrades 1853 till kyrkoherde
i Nyköpings östra och Allhelgona församlingar.
1849 blef han teol. doktor i Leipzig. Död å
Stenbro vid Nyköping d. 10 Nov. 1881. Han utgaf
flere samlingar afhandlingar, hvilka gåfvo honom
rykte såsom historisk forskare, såsom Handlingar
rörande svenska kyrkans och läroverkens historia

(2 del., 1839–41), Handlingar rörande Sverges
inre förhållanden under konung Gustaf I
(2 del.,
delvis i förening med V. Ekblom, 1841–45),
Reformationens införande och fortgång i Sverge intill
Vesterås riksdag 1527
(1843) och Bidrag till svenska
kyrkans och läroverkens historia
(1848). -rn.

4. Thyselius, Karl Johan, statsminister,
den föregåendes broder, född i Österhaninge
d. 8 Juni 1811, blef student i Upsala 1827, der han
aflade kansli- och hofrättsexamina, och inträdde
på tjenstemannabanan 1830 såsom e. o. kanslist i
Ecklesiastikexpeditionen. Följande året började han
tjenstgöra i Justitierevisionsexpeditionen, der han
1841 blef ord. kanslist, och i Svea hofrätt. 1838
erhöll han häradshöfdings n. h. o. v., förordnades
1844 och utnämndes 1848 till revisionssekreterare
samt togs 1853 till expeditionschef i
Justitiestatsexpeditionen. 1856 blef han
justitieråd. Den 2 Nov. 1860 kallades han till
statsråd och chef för Ecklesiastikdepartementet
(efter Henning Hamilton), men lemnade d. 1 Aug.
1863 portföljen i F. F. Carlsons händer och
utnämndes till landshöfding i Kronobergs län. Efter
att sedan Dec. 1864 hafva suttit såsom president
i Kammarkollegium intog T. d. 11 Maj 1875 ånyo
en plats i konseljen, såsom civilminister,
efter P. A. Bergström, i frih. L. De Geers andra
ministèr. Från denna hans statsrådstid kan antecknas
reformen af skjutsväsendets öfverflyttande från
jorden till bevillningeri (1878). Jämte större
delen af sina kolleger afgick han d. 19 April 1880,
men kallades d. 13 Juni 1883 att, till en tid derjämte
innehafvande civilministersämbetet, efterträda grefve
A. Posse såsom statsminister och statsrådets främste
ledamot och blef sålunda den förste ofrälse man, som
innehaft rikets högsta värdighet, en värdighet,
i hvilken han d. 16 Maj 1884 fick en likaledes
ofrälse efterträdare. O. R. Themptander. T.
blef 1859 fullmäktig och 1880 ordförande i
Jernkontoret. 1869 förordnades han till ordförande
i komitén för utarbetande af ny förordning i
fattigvårdslagstiftningen. 1868–86 satt han
såsom ledamot af Första kammaren,
vald af Kronobergs läns landsting. Sedan 1877 var
han hedersledamot af Landtbruksakademien. T. afled
i Stockholm d. 11 Jan. 1891. – Utomordentlig
arbetsförmåga, snabb uppfattning, klar framställning
i utlåtanden, ett ädelt yttre, ett humant väsende
beredde honom hans lysande karrier.

Thäter, Julius Caesar, tysk kopparstickare,
f. i Dresden 1804, studerade vid akademien i sin
födelsestad, derefter i Nürnberg och Berlin samt
efter 1830 under Amsler i München och kallades vid
dennes död till hans efterträdare, såsom professor,
till München 1849, der han sedan dess var verksam
till sin död, 1869. Han närmade sig mycket Amsler, som
grundlade den stränga kopparstickareskola i Tyskland,
för hvilken hufvudsyftet var att återgifva teckningen
utan allt afseende på pittoresk verkan. T:s arbeten
utmärka sig för stor samvetsgranhet och trohet i
uppfattningen. Af dessa må nämnas Hunnerslaget efter
Kaulbach, Siegfried och Chrimhilde efter Schnorr
samt flere stora blad efter samme målares arbeten
i Münchens Königsbau och Saalbau, kompositionerna
för Camposanto i Berlin efter Cornelius, sagan om
Askungen efter Schwind och Babyloniska förbistringen
efter Kaulbach. C. R. N.

Thököly. Se Tököly.

Thöl, Johann Heinrich, tysk jurist, född i Lybeck
1807, sedan 1842 professor i Rostock och sedan
1849 i Göttingen, afled i sistnämnda stad 1884 såsom
hertigl. braunschweigskt geheime justitieråd. 1848–49
var han ledamot af tyska nationalförsamlingen, och
1847–49 samt 1857–61 satt han i de fyra komitéer,
som hade till uppgift att utarbeta förslag till tysk
vexellag och tysk handelslag. Hans förnämsta arbete
är Das handelsrecht (bd 1, 1841, 6:te uppl. 1879;
bd 2, 1848, 4:de uppl. 1878; bd 3, 1880). På handels-
och vexelrättens område var T. en auktoritet.

Thörne, Sven Alfred, landskapsmålare, f. i
Horns socken, Östergötland, 1850, studerade vid
konstakademien i Stockholm och åtnjöt särskild
undervisning af P. D. Holm. Han utställde redan
tidigt taflor med svenska motiv, utmärkta för
en flärdlös uppfattning, men kanske något tunga i
färgen. För Sommarmorgon erhöll han 1880 k. medaljen,
blef 1881 agré af konstakademien och erhöll 1884 ett
resestipendium å hennes stat. Han studerade under
sin utrikes vistelse i München och har sedan målat
utsigter från Ober-Baiern jämte svenska motiv, af
hvilka åtskilliga varit synliga å utställningar i
akademien och annanstädes. -rn.

T. I. (förkortn. af »Teknologiska Institutet»),
signatur för Teknologföreningen i Stockholm. Se
Svenska teknolog-föreningen.

Tian-sjan (»himmelsberget»), det väldigaste
bergsystemet i Asien n. om Himalaja och Kuen-lun
med afseende på såväl längd och höjd som massan af
snö och mängden af glacierer. Sträckande sig, med
hufvudriktningen n.ö.–s.v., från 95° till 67° ö. lgd
mellan 40° och 46° n. br., ligger det inom den del
af Central-Asien, som saknar allt aflopp till hafvet,
samt omgifves af stepper, öcknar, halft

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:40:47 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfap/0128.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free